här - Government Offices of Sweden

More documents

Recommendations

Info

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37 grupper, men också för dem själva som individer) och de formella myndigheterna. Där ”mekanisk solidaritet” föreföll att handla om att integreras in i värdsamhället, fokuserade således den ”organiska solidariteten” på integration med värdsamhället. Ett grundläggande villkor för att uppnå de mål som beskrev ovan är sociala kontexter där människor från etniska minoritetsgrupper aktivt uppmuntras att omfatta multipla kulturella identiteter. Men vad som i stället framkommer i min läsning av intervjuerna är en stark känsla av att sådana multipla kulturella identiteter är oönskade inom ramen för de dominerande diskurserna i välfärdsinstitutionerna. Här är en kommentar från en respondent: RESPONDENT: Men samtidigt är det omöjligt för en svart människa att identifiera sig med svensk kultur … […] … KP: För att? RESPONDENT: Du kan aldrig säga att … det är inte accepterat att … du är svensk. Till exempel, jag har en kompis som växte upp i fosterfamilj och hon växte upp med en svensk mamma och hon kallar sig själv svensk. Men hon vet att det inte är accepterat. Jag tolkar denna respondent som så, att om man inte ser stereotypiskt ”svensk” ut (t.ex. i förhållande till hudfärg, hårfärg eller ögonfärg), så är det i praktiken <strong>of</strong>ta omöjligt att bli betraktad som ”svensk” även om man är född, utbildad och uppväxt i Sverige. Ett liknande intryck kan man få av andra intervjuer. Detta gäller inte bara de som var ganska missnöjda med de etniska minoriteternas situation i Sverige (som var fallet med föregående respondent). Det framgår också av samtal med respondenter vars bild av Sverige som en fristad på det hela taget måste betraktas som mycket positiv. Två av mina föräldrarespondenter var bosniska serber som hade flytt till Sverige för ett antal år sedan från forna Jugoslavien. Båda var välutbildade, unga människor i sitt hemland. Väl i Sverige hade mannen skolat om sig och hade nu börjat framgångsrikt etablera sig i en ny yrkeskarriär. Hans partner var på god väg att göra samma sak. Bägge var generellt sett mycket positivt inställda till Sverige och såg det som ett utmärkt hem där deras unga dotter kunde växa upp. Vi pratade om dotterns kulturella identitet i samband med skolsituationen: 230 KP: Lär hon sig ert språk också?
SOU 2006:37 Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… RESPONDENT (kvinna): Ja. KP: Så hon kan tala båda språken? RESPONDENT (man): Hennes svenska är såklart mycket bättre än hennes serbiska, men hon försöker. Det finns ganska många barn som inte vill lära sig nåt annat språk än svenska … de märkte inga sådana tankar hos henne. KP: Sånt händer förstås. Jag har stött på barn som inte vill tala sitt eget … sina föräldrars språk. RESPONDENT (man): Jo, det händer säkert ganska <strong>of</strong>ta skulle jag tro. Jag vet inte, kanske är barnen generade för att de är annorlunda jämfört med sina kompisar. Även om det är nåt som de inte vet och som deras kompisar inte vet så gör det dem fortfarande annorlunda. RESPONDENT (kvinna): Hon känner sig som en svensk. RESPONDENT (man): Hon frågade oss en gång, ”Mamma och pappa, har ni berättat för alla era kompisar att ni är jugoslaver och att ni kommer från Jugoslavien?”. ”Det är klart att vi har …”. ”Bra”, svarade hon, ”… jag berättade för två av mina kompisar också att jag är svensk och att jag kommer från Sverige”. Så hon är inte alls jugoslav. Men hon har inga problem med att tala sitt första språk och hon har varit där några gånger, så jag antar att … jag hoppas att det inte ska bli några problem med hennes ursprung för hon är svensk … KP: Jag förstår det. RESPONDENT (man): Det är ingenting som vi … vi trycker inte så hårt på det […] I vissa situationer finns det föräldrar som insisterar på att vi inte ska tala vårt eget språk, vi ska bara prata svenska. Jag tycker att det är fel. Som vi pratade om förut så ändrade jag mig. Och det är inget jag är stolt över. Och det är inget som jag skäms över heller. Det är bara så det blev … jugoslav … det är mitt ursprung. Det är något som jag tycker är väldigt bra med mig. Men det finns föräldrar som liksom vill tappa sitt ursprung. De vill passa in så mycket att de är beredda att förlora sitt ursprung … Frågan som uppstår är om ”integration”, så som den definieras och genomförs av välfärdsinstitutionerna i den svenska staten, i själva verket uttrycker en ”assimileringsideologi”. Det är samtidigt tveksamt om assimilering är ett reellt alternativ med tanke på hur etnicitet används som grund för att utestänga andra – personligen och/eller institutionellt och/eller strukturellt – enbart baserat på ”synligheten” hos den som anses tillhöra en etnisk minoritetsgrupp. En sådan ”synlighet”, tydliggjord av välfärdsinrättningarna och av dem som arbetar där, kan baseras på saker som namn, religion, hudfärg eller hårfärg. 231
Page 1 and 2:
Trösklar och gränshinder på bost
Page 3 and 4:
SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 39: SOU 2006:37 Trösklar och gränshin
Page 42 and 43: Avvikande eller osynlig - rasifiera
Page 76 and 77: Svenska välfärdssvar på etnicite
Page 108 and 109: Den belägrade Andra och undantagst
Page 138 and 139:
Den belägrade Andra och undantagst
Page 141 and 142:
Territorialiserad mänsklighet: irr
Page 143 and 144:
SOU 2006:37 Territorialiserad mäns
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Slutord Paulina de los Reyes Diskri
Page 171 and 172:
Författarpresentation Anna Bredstr
Page 173 and 174:
Statens offentliga utredningar 2006
Page 175:
Svenska partnerskap - en översikt.
show all

här - Government Offices of Sweden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?