här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
här - Government Offices of Sweden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avvikande eller osynlig – rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering… SOU 2006:37<br />
Av hänsyn till manliga brukare 28 – vilka i det familjerättsliga<br />
sammanhanget samtliga är fäder – bör det alltså vara manliga<br />
familjerättssekreterare med vid samarbetssamtal. Det finns olika<br />
skäl till det. Medan ”muslimska” män <strong>här</strong> tillskrivs vissa problematiska<br />
personliga egenskaper (de lyssnar inte på kvinnor) som<br />
hänger ihop med deras patriarkala kulturella bakgrund, framställs<br />
svenska män på ett betydligt mer inkännande sätt. Det är viktigt att<br />
ha en manlig samtalsledare med i möte med båda dessa grupper av<br />
män, men av olika orsaker: med muslimska män för att de inte<br />
lyssnar på kvinnor, med svenska män för att de inte ska uppleva sig<br />
som varande i underläge, det vill säga för att de ska känna sig<br />
trygga.<br />
I citatet ovan ifrågasätter informanten att män är annorlunda när<br />
det gäller kvalitéer som samtalsledare, i betydelsen vad de säger.<br />
Han menar tvärtom att kvinnor mycket väl kan fungera på samma<br />
sätt som samtalsledare, det är mer en personlighetsfråga, enligt<br />
honom. I talet om sitt arbete konstruerar informanten å ena sidan<br />
kön som irrelevant för pr<strong>of</strong>essionella kvaliteter, men han gör samtidigt<br />
kön relevant när det gäller (kommunikations)villkor i arbetet<br />
med samarbetssamtal. 29 Jag vill <strong>här</strong> återknyta till diskussionen i det<br />
föregående avsnittet om hur könad makt konstrueras som irrelevant<br />
för att förstå den svenska kulturen. Informanten framhåller i<br />
citatet ovan att kvinnors villkor skiljer sig från mäns i möte med<br />
invandrade ”muslimska män”. Detta är ett av flera exempel på hur<br />
svenskhet konstrueras som i överensstämmelse med en jämställdhetsnorm,<br />
inte bara i talet om våld i heterosexuella parrelationer,<br />
utan även i talet om den egna arbetssituationen (se Eriksson 2003,<br />
262ff). Det är först med inträdet av den Andre som könad makt<br />
aktiveras som tolkningsram.<br />
Exemplet pekar på betydelsen av begrepp som kan fånga att i<br />
pr<strong>of</strong>essions- och organisationskontexter kan rasifierande processer<br />
sammanflätas med andra processer, som exempelvis könsskapande<br />
processer. 30 Den tvåkönade arbetsstyrkan framstår som positiv i<br />
förhållande till en förväntan om olikhet mellan könen och likhet<br />
inom könen: en föreställning om att det kan vara lättare för kvinnor<br />
att förstå och förstås av kvinnor och lättare för män att förstå<br />
28 Här används begreppet brukare i stället för klient. För en diskussion av klientbegreppet, se<br />
Kåhl (1995, 28ff); Pringle (1995: 17ff).<br />
29 Talkontexten är alltså av betydelse för vilken tolkningsram informanterna använder då de<br />
talar om sin yrkesvardag. Kön görs relevant och irrelevant beroende på vilken aspekt av<br />
arbetet som står i fokus. För en mer utförlig diskussion, se Eriksson och Eriksson (2003).<br />
30 Se även Acker ( 2000); Acker och van Houten (1999); Hearn och Parkin (2001).<br />
196