här - Government Offices of Sweden

Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn… SOU 2006:37
och 2002. Analysen i detta kapitel grundas på det empiriska materialet
insamlat under denna studie och jag utgår från barnomsorgen
för att belysa några problematiska aspekter i välfärdssystemet. I en
tidigare undersökning har jag fokuserat på de typer av diskriminering
i den svenska barnomsorgen som hade att göra med maktdimensioner
som relaterade till sexism och åldersdiskriminering,
samtidigt som den synliggjorde sammanhanget med rasism och
etniskt förtryck. Här avser jag i stället att anlägga ett något större
perspektiv på systemet, och i huvudsak fokusera på rasismens och
den etniska diskrimineringens mekanismer 3 – utan att för den skull
glömma samspelet mellan rasism och andra förtrycksdimensioner,
såsom ålder och kön.
Den ansats som presenteras här skiljer sig från den i akademiska
kretsar annars dominerande analysen utförd av Esping-Andersen.
Han presenterar en positiv bild av vad han beskriver som den ”socialdemokratiska”
modellen, så som man ofta förknippar den med de
nordiska länderna, och framför allt med Sverige (1990; 1996). Bortsett
från att Esping-Andersens bedömning i stora stycken var
begränsad till en klassanalys av välfärdssystem, så var den också
begränsad genom sin fokus på ett relativt sett litet område av välfärdsåtgärder:
fördelningspolitiska åtgärder. På senare tid har feministiska
och profeministiska 4 kommentatorer försökt att bredda
välfärdsanalysen till att bland annat omfatta vissa aspekter av ”soci-
3 Rasismen som begrepp är fortfarande mycket omtvistat inom sociologin (för en
sammanfattning av sådana strider jfr Bulmer & Solomos, 1999). Detta är knappast rätt plats
för en djuplodande diskussion av sådana frågor. I den här artikeln definierar jag helt enkelt
rasism som det systematiska förtrycket av människor som tillhör en underordnad grupp,
utövat av människor som tillhör en överordnad grupp – ett förtryck som baseras på
grundlösa generaliseringar om de förra utifrån biologiska och/eller kulturella och/eller
etniska föreställningar. Olika former av rasism kan därför se olika ut beroende på tid och
rum (Miles, 1994). För analytiska ändamål kan dock rasism beskrivas som att den verkar i tre
sammankopplade domäner: den privata, den institutionella och den strukturella.
4 Begreppet ”profeminist” är ett ofta använt och allmänt accepterat begrepp bland
genusforskare i hela den engelskspråkiga världen och i stora delar av Europa. Intressant nog
förekommer det mer sällan i de nordiska länderna. Begreppet utvecklades delvis som ett svar
på insikten om att även om det var önskvärt att män skulle vara involverade i att hjälpa till
med utvecklingen av feministiska perspektiv och handlingar, så har det samtidigt funnits en
besvärande tendens att män, som forskare och/eller aktivister, annekterar eller koloniserar
sina kvinnliga kollegors ansträngningar och framsteg (Hanmer, 1990). Som profeminister
kan män alltså aktivt stödja feminismen utan att för den skull befinna sig mitt i rörelsen. Jeff
Hearn (1998:2) visar skarpsinnigt på ett ytterligare tankemönster som ligger till grund för
det profeministiska perspektivet: ”Pro-feminism has developed as an explicit perspective
over many years, even many centuries, on the basis that men cannot be feminist(s), if
feminism is understood as theory and practice by women for women. On the other hand, it
is quite possible for men to relate positively to, to welcome, to learn from, to support and be
supportive of feminism”.
218