8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport 12 02 02.docx<br />
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0<br />
Uppdragsnr: 10147183 Säkerhetsrapport 2011<br />
Daterad: 2011-12-02<br />
LNG-terminal i Petersvik, <strong>Sundsvall</strong><br />
Reviderad: 2012-02-01<br />
Handläggare: Ursula Resgren<br />
Status: Utkast för detaljplanhandling<br />
5.3.2 Risker med naturgas<br />
Den risk som främst förknippas med LNG är brand, men även explosion, kryogenisk<br />
påverkan och risk som kan uppstå t.ex. i samband med roll-over bör beaktas.<br />
Naturgas är inte giftig vid inandning, men höga halter vid utsläpp i slutna utrymmen<br />
kan orsaka kvävning p.g.a. förträngning av syre. Att andas in mycket kall naturgas<br />
kan även ge lungskador då den kalla gasen kyler lungorna och kan orsaka frostbeläggning<br />
av vävnader. Metan reagerar dock inte kemiskt i lungorna. Den låga temperaturen<br />
kan orsaka kylskador vid hudkontakt.<br />
Kryogeniska faror uppstår i och med att LNG måste lagras vid mycket låg temperatur<br />
för att vätskefasen ska bibehållas vid atmosfärstryck. Den låga temperaturen kan<br />
orsaka kylskador vid kontakt med människors hud och vid inandning. Slutligen kan<br />
LNG ge materiella skador p.g.a. att många vanliga ämnen blir spröda och sköra då<br />
de utsätts för låga temperaturer. Endast personer som befinner sig i omedelbar närhet<br />
till utsläppet kan dock skadas och skadorna kan i mycket stor utsträckning lindras<br />
om man använder lämplig skyddsutrustning.<br />
Roll-over kan inträffa i främst atmosfäriska tankar vid skiktning, d.v.s. då den lokala<br />
sammansättningen i en tank varierar efter påfyllning av en icke tömd tank där omblandning<br />
inte sker omedelbart. Om skikt med lägre densitet hamnar under skikt<br />
med högre densitet kommer innehållet i tanken så småningom att blandas så att lättare<br />
skikt hamnar över tyngre skikt. Om denna blandning ske snabbt finns risk att<br />
den ena sammansättningen värmer den andra vid omblandningen vilket kan resultera<br />
i snabb avgasning i lagringstanken. Detta medför en lika snabb tryckökning i<br />
tanken. Eftersom det uppstår ett övertryck i tanken vid en roll-over kommer tankens<br />
säkerhetsventil att öppna för att släppa ut gas. LNG-tankar är utrustade med säkerhetsventiler<br />
som dimensioneras för att kunna släppa ut den gas som bildas vid en<br />
roll-over. Därmed kan roll-over-risker hanteras som vilket LNG-läckage som helst<br />
(med den skillnad att utsläppet sker genom en kallfackla vars lokalisering är ändamålsenlig),<br />
d.v.s. hänsyn ska tas till brandrisken.<br />
För att LNG ska kunna brinna krävs någon form av läckage, syrerik luft och en antändningskälla.<br />
Små läckage värms ofta upp snabbt och bildar gasmoln som snabbt<br />
sprids i luften p.g.a. den låga densiteten. Stora läckage kan bilda vätskepölar som i<br />
sin tur bildar gasmoln då LNG avdunstar med tiden p.g.a. uppvärmning från underlaget<br />
och omgivningen. Endast nedkyld naturgas är tyngre än luft varför alla utsläpp<br />
med tiden kommer att värmas upp så att gasens densitet understiger luftens.<br />
Då även en antändningskälla krävs för att en brand ska uppstå kommer många läckage<br />
att avdunsta och spridas i atmosfär innan antändning sker. Om en antändningskälla<br />
finns tillgänglig vid brännbar blandning av LNG uppstår dock en brand.<br />
Det finns olika brandförlopp:<br />
<br />
<br />
<br />
Pölbrand<br />
Jetbrand<br />
Gasmolnsbrand<br />
Pölbränder kan uppstå om vätskepölar bildas vid ett utsläpp, vilket ofta förutsätter<br />
att utsläppshastigheten och/eller utsläppsmängden är tillräckligt stor för att omgivningens<br />
uppvärmning inte ska medföra omedelbar förgasning.<br />
28 (43)