8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

svaveldioxid minskar med i princip 100 %. Även utsläppen av koldioxid minskar kraftigt i BATfallet, uppskattningsvis släpps omkring 40 % mindre CO 2 ut från transporterna inom logistikparken inkl. inseglingsfarled än vad som skulle vara fallet om konventionella tekniker används. Elanslutning av fartygen har antagits eliminera utsläppen i hamn vilket gör det till ett effektivt sätt att minska fartygens lokala utsläpp till luft då de ligger i hamn. Detta är dock en förenklad bild eftersom utsläpp från de manövrar som sker i hamn när fartyg anlöper/avgår inte finns med i utsläppsberäkningarna. Avstängda fartygsmotorer generar ofta kraftiga utsläpp till luft när de startas igen, varför det inte är helt säkert att utsläppen totalt sett faktiskt minskar när fartygen ansluts till el. Tumregeln är, ju längre liggetid, desto större miljönytta. Ett riktvärde på minst två timmars liggetid vid kaj brukar anges för att miljönyttan av el-anslutning av fartyg totalt sett ska bli positiv. Ramböll (2009) visade i en utredning för Ystad hamn att elanslutning av färjor i hamn hade potential att minska utsläppen då fartygen i hamnen med mellan 27-65 % beroende på vilken typ av luftförorening det handlar om. Om man antar att det år 2025 troligtvis används renare fartygsbränsle än idag (t.ex. LNG) kommer utsläppen i hamn ändå vara mindre om man jämför med dagens situation, varför elanslutning sannolikt inte gör så stor skillnad som det skulle göra i dagsläget. Figur 5 nedan ger en bild av hur stor andel respektive transportslag står för av respektive utsläpp från logistikparken i det ansökta alternativet. Som framgår av figuren är det fartygen som står för den största delen av utsläppen, vad gäller svaveldioxid står fartygen för i princip hela utsläppet, medan för övriga delar ligger fartygens andel på mellan 60-65 %. Figur 5 De olika transportslagens andel av utsläppen inom logistikparken av CO2, SO2, NOX och PM i ansökt alternativ år 2025 i fallet med konventionella tekniker. <strong>19</strong>
4.2 Totala utsläpp till luft från godstransporterna i området Tunadal-Korsta- Ortviken i nuläge och ansökt alternativ I Tabell 3 nedan redovisas utsläppen till luft från godstransporterna i området Tunadal-Korsta- Ortviken i nuläget (dagens läge, inklusive produktionsökningar fram till år 2014) samt i det ansökta alternativet år 2025 med konventionella tekniker. Tabell 3 Utsläpp från godstransporterna i området Tunadal-Korsta-Ortviken i nuläget respektive ansökt alternativ (med konventionella tekniker). Observera att värdena är avrundade. Utsläpp (ton) Nuläge CO 2 NO X SO 2 PM Ansökt alternativ Nuläge Ansökt alternativ Nuläge Ansökt alternativ Nuläge Ansökt alternativ Fartyg, Under gång 1 900 7 900 39 210 12 5,2 2,3 9,9 Fartyg, I hamn 1 300 2 700 25 50 0,88 1,7 0,63 1,5 Lastbilar 1 400 2 500 8,3 3,4 0,004 0,008 0,10 0,05 Arbetsmaskiner + rangeringslok 2 300 2 900 11 22 0,007 0,01 0,30 0,61 Järnväg 18 0 0,28 0 ca 0 0 0,008 0 Totalt 6 900 15 900 84 290 13 6,9 3,3 12 Som framgår av tabellen är det en kraftig ökning av utsläppen i det ansökta alternativet jämfört med nuläget, vilket är förväntat på grund av den stora ökningen vad gäller godsvolymer i en framtid när den planerade logistikparken med kombiterminal och containerhamn är byggd och driftsatt och befintliga verksamheter i området har nått förväntade produktionsökningar. I Tabell 4 nedan görs en jämförelse mellan det totala utsläppet i området från godstransporterna exklusive respektive inklusive utsläppen från inseglingsfarleden i nuläget, i det ansökta alternativet med konventionella tekniker (KONV) och i det ansökta alternativet med bättre tekniker (BAT). Tabell 4 Utsläpp från godstransporterna i området Tunadal-Korsta-Ortviken i nuläget, ansökt alternativ med konventionella tekniker (KONV) samt ansökt alternativ med bättre tekniker (BAT), inklusive respektive exklusive utsläppen från inseglingsfarled. Observera att värdena är avrundade. Utsläpp (ton) CO 2 NO X SO 2 PM exklusive inseglingsfarled Nuläget 5 000 45 0,89 1,0 Ans alt KONV 8 000 75 1,8 2,2 Ans alt BAT 5 000 8,0 ca 0 0,08 inklusive inseglingsfarled Nuläget 6 900 84 13 3,3 Ans alt KONV 15 900 290 6,9 12 Ans alt BAT 9 900 30 ca 0 0,42 Som framgår av tabellen bedöms utsläppen från transporterna i området exklusive inseglingsfarleden i det ansökta alternativet med bättre tekniker ligga på samma nivå eller avsevärt lägre jämfört med nuläget trots en kraftig ökning av transporterade godsvolymer. Som tidigare nämnts är det dock inte realistiskt att förvänta sig att alternativet med bättre tekniker 20
Page 1 and 2:
Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4:
BILAGA 19
Page 5 and 6:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102:
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146:
Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148:
Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150:
6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152:
5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154:
8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156:
BILAGA 22
Page 157 and 158:
Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 159 and 160: Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 167 and 168: BILAGA 23
Page 169 and 170: 2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172: Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174: 6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176: 8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178: 10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180: 12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182: 14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184: 16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185: Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189: 21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191: BILAGA 24
Page 192 and 193: 1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195: Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197: Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199: Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201: använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203: I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205: avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207: 3.4 Generella antaganden för trans
Page 208 and 209: År 2025 I ansökt alternativ har m
Page 212 and 213: får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215: 5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217: Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219: Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221: 6 Bedömning av hur den planerade l
Page 222 and 223: Utsläpp av koldioxid och miljömå
Page 224 and 225: utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?