8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattning<br />
Profu har på uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i <strong>Sundsvall</strong> och <strong>Sundsvall</strong> Logistikpark AB<br />
genomfört en transportutredning för att beräkna utsläppen till luft från transporter med<br />
lastbilar, diesellok, arbetsmaskiner och fartyg som kan kopplas till <strong>Sundsvall</strong> Logistikpark AB:s<br />
planerade logistikpark inklusive containerhamn och kombiterminal.<br />
Beräkningar har gjorts dels för utsläpp från godstransporterna inne på logistikparkens område<br />
(dvs. hamn- och kombiterminalytor), dels för utsläpp från godstransporterna som går till och<br />
från den planerade logistikparken samt mellan anläggningarna i området Tunadal-Korsta-<br />
Ortviken. Transportberäkningarna har gjorts för direkta utsläpp till luft av koldioxid (CO 2),<br />
kväveoxider (NO x), svaveldioxid (SO 2) och avgaspartiklar (PM). Utsläppen har beräknats för<br />
nuläget (motsvarande dagens situation) och det ansökta alternativet (motsvarande år 2025 då<br />
kombiterminalen och containerhamnen är färdigbyggda och driftsatta). Dessutom har<br />
bedömningar gjorts om skillnaden mellan ett nollalternativ (motsvarande en förväntad situation<br />
år 2025 i det fall ingen kombiterminal och containerhamn byggs) och det ansökta alternativet.<br />
Resultaten redovisas dels för ansökt alternativ med konventionell teknik (KONV), dels för<br />
ansökt alternativ med bättre teknik (BAT). Konventionell teknik avser dieseldrivna landfordon<br />
samt konventionella fartygsbränslen med maximalt 0,1 % svavelhalt. Alternativet med bättre<br />
teknik avser ett fall då samtliga fartyg använder elanslutning vid kaj. Dessutom antas att<br />
samtliga fartyg under gång drivs med LNG. Vad gäller fordonen på land avser BAT-alternativet<br />
att ca 50 % av arbetsmaskinerna drivs med LNG samt att rangeringsloken hybridiseras.<br />
Containerkranen drivs med el i båda fallen.<br />
Som framgår av beräkningarna sker en kraftig ökning av utsläppen i det ansökta alternativet<br />
jämfört med nuläget, vilket är förväntat på grund av den stora ökningen vad gäller godsvolymer i<br />
en framtid när den planerade logistikparken med kombiterminal och containerhamn är byggd<br />
och driftsatt och befintliga verksamheter i området har nått förväntade produktionsökningar.<br />
Utsläppet från logistikparkens transporter (inklusive inseglingsled) blir dock betydligt lägre i ett<br />
ansökt alternativ med bättre tekniker (BAT). Uppskattningsvis minskar då utsläppen av<br />
kväveoxid med totalt omkring 90 % och utsläppen av partiklar och svaveldioxid minskar med i<br />
princip 100 %. Även utsläppen av koldioxid minskar kraftigt i BAT-fallet, uppskattningsvis<br />
släpps omkring 40 % mindre CO 2 ut från transporterna inom logistikparken inkl.<br />
inseglingsfarled än vad som skulle vara fallet om konventionella tekniker används.<br />
Transportutredningen har legat till grund för de spridningsberäkningar som IVL Svenska<br />
Miljöinstitutet har genomfört för det aktuella området kring logistikparken, dvs. Tunadal-<br />
Korsta-Ortviken, se bilagan till denna rapport. Spridningsberäkningarna har gjorts för utsläpp<br />
till luft av kväveoxider och partiklar i dagens situation (benämnt NU) samt i det ansökta<br />
alternativet (benämnt FRAMTID).<br />
Sammanfattningsvis är bedömningen att transporterna och den mer generella biltrafiken i<br />
området Tunadal-Korsta-Ortviken i nuläget ger ett litet bidrag till uppmätta haltnivåer i centrala<br />
<strong>Sundsvall</strong>. Bidraget är mindre än 1 procent av den totala belastningen för kvävedioxid och i<br />
storleksordningen 2 promille för partiklar (avgaspartiklar). I framtidsfallet kommer haltbidraget<br />
att öka något, men haltbidraget från transporterna kommer dock även fortsatt att vara litet. I<br />
närområdet, vid Korsta, är haltbidragen större. Här är, å andra sidan, totalhalterna något lägre.<br />
2