8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

Utsläpp av koldioxid och miljömålet Begränsad klimatpåverkan Transportbehovet bedöms öka kraftigt från idag och fram till år 2025. Detta är det viktigaste skälet till att anlägga en logistikpark för import och export av gods. Vissa åtgärder som elektrifiering och förlängning av industrispåret kan vidtas genom den storskalighet som ett sådan logistikpark innebär och det ger även möjligheter till att en effektivisering av transporterna kan ske. Alternativet med en logistikpark kommer att ge ökade utsläpp av koldioxid till följd av det ökade transportbehovet inom området. Den förväntade ökningen av transportbehovet är dock en generell trend och ökade utsläpp förväntas på alla platser där transporterna kommer att ske, mer diffust eller koncentrerat till vissa centrala platser. För växthusgaser, som koldioxid, bestäms miljöeffekten dock inte av var utsläppet sker utan enbart av storleken på utsläppet. Logistikparken bedöms sålunda inte ge upphov till större utsläpp än vad som kan förväntas av andra logistiklösningar. Luftkvalitet och miljömålet Frisk Luft Sammanfattningsvis ger transporterna i området Tunadal-Korsta-Ortviken i nuläget ett litet bidrag till uppmätta haltnivåer i centrala Sundsvall. Med ett något större utsläpp kommer dock även haltbidraget i ansökt alternativ att öka något. Under 2011 har miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Sundsvall överskridits. Miljökvalitetsnormen för partiklar har inte överskridits, men marginalerna är små, särskilt under år med ogynnsam meteorologi (kalla vintrar). Den lokala trafiken ger de stora bidragen till höga halter i centrala staden. Några risker bedöms inte föreligga för att haltbidragen från logistikparken ska ge upphov till överskridanden och därmed hälsorisker i andra områden i kommunen, som i Korsta-verkets närhet och på Alnön, där beräkningarna visar att de största haltbidragen erhålls. På dessa platser är tillskottet från transporterna större än i centrala staden, men de totala haltnivåerna där är betydligt lägre totalt sett. Några risker för överskridanden av miljökvalitetsnormer bedöms därför inte föreligga annat än i centrala Sundsvall. Genom byggnationen av logistikparken bedöms möjligheterna att effektivisera transporter vara större än utan ett sådant. Även om haltbidragen kan öka något lokalt bedöms de totala haltnivåerna påverkas relativt lite. Det viktiga för att klara miljömålet Frisk Luft är att åtgärder vidtas i transportsektorn generellt. Kvävenedfall och miljömålet Ingen övergödning Kvävenedfallet från luften bidrar till gödning och övergödning av mark, sjöar och hav. Problemen med gödning är mindre i norra Sverige än de är i de södra delarna av landet. Det totala kvävenedfallet bedöms dock kunna överskrida kritiska belastningsnivåer (ca 300-500 mg/m 2 och år) i de känsligaste ekosystemen även i Västernorrland. Det nuvarande nedfallet ligger ungefär på denna nivå. Nedfallsbidragen från de studerade transporterna och en framtida logistikpark kommer inte att bidra märkbart till ökade nedfallsnivåer och gödningseffekter. Även för gödning/ övergödningseffekter gäller att åtgärder kommer att krävas generellt inom transportsektorn. 31
7 Allmänt om miljöpåverkan från den planerade logistikparken I detta avsnitt diskuteras allmänt miljönyttan med kombiterminaler, överflyttning mellan transportslag och miljöpåverkan från sjöfart, men det ges även en bedömning av den bedömda miljönyttan med den planerade logistikparken. Allmänt om nyttan med kombiterminaler och överflyttning mellan transportslag Generellt innebär möjligheter till samdistribution av gods och överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg en positiv effekt ur miljösynpunkt, dels genom ett minskat trafikarbete och därmed minskade lokala utsläpp till luft av luftföroreningar och koldioxid, dels genom att transporterna därmed sker på ett mer energieffektivt sätt. Kombiterminaler möjliggör samordning och överflyttning av godstransporter från lastbil till mer energieffektiva trafikslag och leder därmed oftast till en minskad lokal miljöpåverkan vad gäller utsläpp till luft av luftföroreningar och klimatpåverkande koldioxid. Det är dock inte helt självklart vilka trafikslag som är de minst klimatpåverkande. Avgörande är bl.a. hur effektiva fordonen/fartygen som används är, samt hur fyllnadsgraden på fordonen ser ut. Höga fyllnadsgrader leder till minskade koldioxidutsläpp per tonkilometer. Enligt VTI (2008) har gods som transporteras över långa avstånd med lastbil störst potential att flytta över till mindre klimatpåverkande transportkedjor. Bedömda uppskattningar har enligt VTI visat på att det finns en rätt så betydande potential vad gäller minskade utsläpp av koldioxid för överflyttning från väg- till kombitransporter. Överflyttningspotentialen beror även i hög grad av vilka egenskaper som de transporterande varorna äger. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns en betydande risk för s.k. rebound/rekyleffekter, genom att de effektiviseringar som fås genom samordning och överflyttning av transporter minskar transportkostnaderna, vilket därmed kan leda till ett ökat transportarbete och/eller ett ökat totalt utnyttjande av trafikslagen (vilket därmed reducerar den beräknade minskningen av koldioxidutsläppen). Allmänt om sjöfartens miljöpåverkan Trots sin energieffektivitet, genom att transportera mycket gods med en liten mängd använd energi per transporterad enhet, så har sjöfart idag en stark miljöpåverkan genom sina utsläpp av svavel- och kväveoxider. Vad gäller utsläppen av svavel beräknas dessa kraftigt att minska när bränslekraven skärps fr.o.m. 2015 i SECA-områdena där Östersjön ingår. Utsläppen av svavel beräknas då i princip bli obefintliga från sjöfarten. När det gäller utsläpp av kväveoxider finns idag inga krav för hur mycket befintliga fartyg maximalt får släppa ut. Det finns övre krav på motorernas utsläpp i förhållande till varvtalet vad gäller nybyggda fartyg men eftersom de flesta fartyg uppfyller dessa krav idag är det först framåt 2016 som kraven kan ge minskade utsläpp. I stora fartygsdieslar ligger utsläppet av kväveoxider idag oftast mellan 12 och 17 g per kWh utnyttjad motoreffekt, såvida inga reningsåtgärder vidtas. Reningsåtgärder kommer sannolikt inom EU på några års sikt, men det finns i dagsläget inga förslag på nivåer eller tidpunkter. Fartyg med installerad NO X-reningsteknik kan minska 32
Page 1 and 2:
Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4:
BILAGA 19
Page 5 and 6:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102:
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146:
Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148:
Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150:
6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152:
5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154:
8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156:
BILAGA 22
Page 157 and 158:
Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
BILAGA 23
Page 169 and 170:
2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172: Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174: 6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176: 8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178: 10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180: 12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182: 14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184: 16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185: Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189: 21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191: BILAGA 24
Page 192 and 193: 1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195: Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197: Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199: Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201: använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203: I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205: avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207: 3.4 Generella antaganden för trans
Page 208 and 209: År 2025 I ansökt alternativ har m
Page 210 and 211: svaveldioxid minskar med i princip
Page 212 and 213: får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215: 5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217: Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219: Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221: 6 Bedömning av hur den planerade l
Page 224 and 225: utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?