8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

7 Grundvattenförhållanden
Ett flertal grundvattenrör finns utplacerade inom Korsta-området. Det finns särskilda
rör som bevakar grundvattennivåerna i och kring de 5 bergrummen. Normalt
påträffas grundvatten kring 1 m under markytan.
För att hindra spridning av petroleumprodukter och gas finns krav på hur låg grundvattennivå
som är tillåten för de olika bergrummen. För bergrum A-C har en gräns
på +12 satts för lägsta grundvattennivå. Markytan ovan de bergrummen ligger på
+30-+35. För gasolbergrummet har grundvattenytans miniminivå satts till -2. Här
ligger markytan lägre, +2 - +7.
I närheten till området finns ett antal fastigheter med borrade brunnar. Samtliga fastigheter
ska vara anslutna till kommunal vattenförsörjning, men nyttjas delvis för
bevattning.
8 Konsekvensbeskrivning
R:\5525\10147183 DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx
Mall: Tender Advanced 2010.dot ver 1.0
8.1 Hydrogeologi, grundvattenbalans
För att få en uppfattning om tunnelbyggandets influens på grundvattensituationen
har överslagsberäkningar utförts för den nya vägtunneln. Beräkningarna är översiktliga
då de inte tar hänsyn till områdets läge intill kusten med fallande marknivåer
eller det faktum att befintliga bergrum ger samverkande effekter för inläckagets
mängd.
Beräkningarna har baserats på antaganden med avseende på bergkvalitet och bergets
genomsläpplighet. Bergets hydrauliska konduktivitet har valts till 5·10 -7 m/s före
injektering och 1·10 -8 m/s efter injektering. Dessa parametrar tillsammans med de
geometriska parametrarna kan resultera i en tätningseffektivitet på ~ 80 % som är
fullt möjligt att uppnå med cementinjektering.
Den beräknade inläckningsvolymen är 52 l/min, per 100 m bergtunnel före och 11
l/min, 100 m efter injektering. Inläckningsvolymen kan reduceras ytterligare med
kompletterande injektering med bruk som kan penetrera mindre sprickvidder. Influensavståndet,
räknat från tunnelaxeln, blir ~ 100 m utan injektering och ~ 75 m med
injektering.
Inläckaget till tunneln ger en grundvattenpåverkan som naturligt är störst rakt ovanför
tunneln och som avtar ut från tunneln. Inläckaget omräknat till grundvattendränering
rakt ovanför bergrummet blir 3,5 m/år (och kvadratmeter) utan injektering
och ~723 mm/år med injektering
Dessa värden ska ~jämföras med grundvattenbildningen som är beroende bl.a. av
nederbördsmängd, vegetation, jordlagerförhållanden och avdunstning m m. Grundvattenbildningen
längs Östersjö och bottenhavskusten kan översiktligt ansättas till
ca 200 mm/år. Grundvattendräneringen beräknas alltså överstiga grundvattenbildningen
vilket indikerar att inläckaget till tunneln kan komma att sänka av grundvattennivån
mer än önskvärt med en oinjekterad tunnel.
Vid planering av anläggningen rekommenderas en anspråksfull förundersökning
avseende bergets hydrauliska egenskaper och en ambitiös planering av bergtätning.
10 (12)