8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2011-12-15 Reviderad: 2012-02-04 Handläggare: Ursula Resgren Riskbedömning för detaljplan <strong>Sundsvall</strong>s kombiterminal och containerhamn Status: Utkast för detaljplanhandling sekvenser kan uppstå görs en närmare uppskattning av sannolikheter och frekvenser för dessa scenarier. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar. För att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker kan riskmåtten individrisk och samhällsrisk används. Individrisk Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att enskilda individer ska omkomma inom eller i närheten av en olyckskälla d.v.s. frekvensen för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer eller skadas. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för icke tolerabla risker. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas i området och redovisas i form av riskkonturer eller som en individriskprofil. Riskkonturerna visar den förväntade frekvensen för en händelse som orsakar en viss nivå av skada i ett specifikt område medan individriskprofilen visar individrisken som funktion av avståndet från riskkällan, se figur 13. Figur 13. T.v. Exempel på individriskkonturer, t.h. individriskprofil. Samhällsrisk Vid användande av riskmåttet samhällsrisk beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli för ett skadescenario med avseende på antalet personer som påverkas. Befolkningssituationen beaktas inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer t.ex. persontätheten i området som kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva, vilken visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna till följd av en eller flera olyckor, se figur 14. 37 (94)
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2011-12-15 Reviderad: 2012-02-04 Handläggare: Ursula Resgren Riskbedömning för detaljplan <strong>Sundsvall</strong>s kombiterminal och containerhamn Status: Utkast för detaljplanhandling Figur 14. Exempel på F/N-kurva samt föreslagna riskkriterier. Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande samtidigt som det tas hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas. 5.4.2 Kvantitativ riskvärdering Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras och om det finns behov av riskreducerande åtgärder. Riskvärdering följer Länsstyrelsens i Stockholms län riktlinjer för riskanalyser 23 , Räddningsverkets Handbok 25 samt IPS vägledning 24 . Värdering av risker har sin grund i hur risker upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Som acceptanskriterier i denna rapport används de kriterier som är framtagna av Det Norske Veritas (DNV) på uppdrag av Räddningsverket. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens ska inträffa. 38 (94)
Page 1 and 2: Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4: BILAGA 19
Page 5 and 6: C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 39: C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 91 and 92:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102:
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146:
Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148:
Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150:
6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152:
5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154:
8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156:
BILAGA 22
Page 157 and 158:
Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
BILAGA 23
Page 169 and 170:
2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172:
Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174:
6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176:
8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178:
10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180:
12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182:
14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184:
16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185:
Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189:
21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191:
BILAGA 24
Page 192 and 193:
1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195:
Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197:
Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199:
Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201:
använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203:
I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205:
avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207:
3.4 Generella antaganden för trans
Page 208 and 209:
År 2025 I ansökt alternativ har m
Page 210 and 211:
svaveldioxid minskar med i princip
Page 212 and 213:
får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215:
5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217:
Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219:
Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221:
6 Bedömning av hur den planerade l
Page 222 and 223:
Utsläpp av koldioxid och miljömå
Page 224 and 225:
utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?