8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Uppdragsnr: 10147183
Daterad: 2011-12-15
Reviderad: 2012-02-04
Handläggare: Ursula Resgren
Riskbedömning för detaljplan
Sundsvalls kombiterminal och containerhamn
Status: Utkast för detaljplanhandling
Olyckor vid intilliggande riskkällor betraktas i riskuppskattningen som starthändelser
för möjliga scenarier inom respektive anläggningsområde. De sannolikhets- och
konsekvensuppskattningar som genomförs under scenario Påverkan från omgivningen
avser sannolikheter att ett olycksscenario uppstår inom anläggningen till
följd av yttre händelse och vilka konsekvenser de olycksscenarierna kan ge upphov
till. Konsekvensbedömningarna innebär således hänvisningar till tidigare bedömda
scenarier.
Nedan beskrivs sannolikhet och konsekvens av de identifierade olycksscenarier som
kan inträffa inom planområdet och på tillfartsvägar till närliggande transportled för
farligt gods.
Den planerade verksamheten befinner sig i en tidig projektsfas och anläggningens
design är inte slutligt fastställd. Det finns osäkerheter gällande ett antal detaljer.
Riskanalysen baseras därmed på den information om verksamhetens slutliga utformning
som hittills tagits fram. För att inte underskatta risker är denna analys konservativ
i riskvärderingen.
7.1 LNG-terminalen
Scenario 1
Större utsläpp av LNG
Ett större utsläpp av LNG vid lossning av fartyget kan ske vid en eventuell
skada/brott på svängarm eller på hamnens del av rörledningssystemet. Rörledningens
innehåll skulle kunna läcka ut på kajen och en pölbrand skulle kunna uppstå.
Även ett utsläpp från LNG tanken kan leda till en pölbrand och efterföljande brand
eller jetflamma. LNG är lagrad vid temperatur om ca -162 o C. Vätskan som strömmar
ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Antänds en vätskepöl uppstår
en pölbrand. Maximala konsekvensområdet för en medelstor pölbrand (200m 2 ) är
20 meter 31 . En sådan pölbrand skulle kunna drabba stora delar av anläggningen. En
LNG cistern är dubbelmantlad och kan därför betraktas som EI 60 brandmotstånd.
Vid utsläpp av LNG till vatten kommer den mycket kalla vätskan att snabbt förångas,
vilket kan resultera i en fysisk explosion, så kallad RPT (Rapid Phase Transition).
Det finns ingen förbränning under RPT utan en enorm mängd energi överförs
i form av värme från vatten till LNG.
Ett läckage av LNG kan också uppstå vid överfyllning av en trailer eller om t.ex. en
trailer kör iväg med fastkopplad slang p.g.a. felhantering. Utlastningsplatsen kommer
att vara försedd med nödstopp och tankbilen jordas innan utlastning.
LNG kommer att distribueras i vakuumisolerade trailers med maximum arbetstryck
på 7 bar och standardkapacitet på 12-20 ton LNG. Bilen är utrustad med säkerhetsventiler,
sprängbleck, gasdetektorer och snabbavstängningsventiler på lossningsledningen.
Om trycket stiger, ventileras gasen ut genom en säkerhetsventil. LNG tankbil
är utrustad med en anordning som förhindrar överfyllning av tanken. Tanken är
dubbelmantlad, vilket ger en mycket stark konstruktion och risken för tankhaveri
vid t.ex. kollision betraktas som obefintlig. Att en LNG-tank ska explodera är en
31 Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg,
VTI rapport 387:4, Väg- och transportinstitutet, 1994.
42 (94)