8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

5.2 Stabilitet och sättningar
För kombiterminalen vore det möjligt att grundlägga på morän utan förstärkning om
det kan påvisas i vidare undersökning att moränen är fast lagrad. Inom hela tredjepartsområdet
kommer grundläggningsnivån att bestå av bergterrass.
För byggande av hamnplanen förutsätts muddring i det område där en yttre sprängstensvall
byggs. Denna muddring görs för att säkerställa vallens stabilitet och på så
sätt vilar vallen på friktionsjorden av morän. Förorenade sediment i de ytliga sedimenten
bör muddras separat och skulle kunna läggs i en inre invallning för att senare
täckas över och därigenom ingå i den blivande hamnplanens uppbyggnad. Det
föreslås att hamnens yttre del grundläggs på pålar och för detta måste det vara möjligt
att påla genom invallningsbanken.
Risk för skred och instabilitet måste noga utvärderas för den planerade anläggningen.
6 Bergtekniska förhållanden
6.1 Bergarter
Den dominerande bergarten inom området är en glimmerrik sedimentgnejs. Gnejsighetens
orientering varierar mellan 310 ⁰ -65 ⁰ . Stupningen varierar mellan 55 ⁰ och
60 ⁰ . Gångar av Alnöit har påträffats vid tidigare undersökningar. Denna bergart har
inslag av upp till 1 cm stora korn av biotit och pyroxen. Bergarten kan vara vittringskänslig.
R:\5525\10147183 DP Petersvik\Underlag och PM\Geoteknik\PM Berg och jordteknik.docx
Mall: Tender Advanced 2010.dot ver 1.0
6.2 Strukturer
Seismiska undersökningar har utförts tidigare och har visat på att det förekommer
ett flertal mindre zoner som är orienterade i riktning nära N-S, vilket sammanfaller
med den planerade nya tunneln. Zoners förekomst har även verifierats genom kärnborrning.
Zonerna innehåller inslag av parallella Alnöitgångar och i en av de påborrade
zonerna har även förekomst av svällande lera påvisats. Denna lera är väldigt
vittringsbenägen och vid förekomst av vatten kan höga svälltryck bildas.
Enligt kartering från 2000 utförd av Tyréns finns två sprickgrupper, en brantstående
som strycker nära N-S med en stupning på ca 85 ⁰ och en flackare sprickgrupp som
stryker NV-SO med en stupning på ca ca 35 ⁰ . Därutöver förekommer slumpmässigt
orienterade sprickor. Karteringen visade även den på upp till en halv meter breda
Alnöitgångar med vittrat och uppsprucket berg.
2001 genomfördes en kartering av fjärrvärmetunneln som bekräftar ovanstående
strukturer.
6.3 Bergkvalitet
Berget bedöms vara av kvaliteten ”ganska bra berg”, 4