8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

År 2025 I ansökt alternativ har mängden drivmedel som tankas inom Tunadalshamnen idag räknats upp i samma takt som förväntad ökning av godset till/från Tunadalshamnen. Vad gäller de interna transporterna vid den planerade logistikparken förväntas följande typer av fordon användas år 2025: En eldriven s.k. Ship-to-Shore containerkran för containerlyft från/till fartyg/kaj. Dieseldrivna s.k. reachstackers (även kallat motviktstruckar) för hanteringen av containrar. Dieseldrivna s.k. dragtruckar (även kallat tugmaster) för hantering av containrar, RoRoenheter och trailers. Dieseldrivna rangeringslok för hanteringen av tågsätt. Genomgående för arbetsmaskinerna som antas användas inom den planerade logistikparken har antagits att de kommer vara utrustade med Steg IV-motorer. För rangeringsloken har antagits Steg III-motorer, dvs. samma typ av moderniserade T44-lok som nämns ovan under järnvägstransporter. Underlag om bränsleförbrukning (liter per timme) samt typiska tider för lyft, rangeringar och totala drifttider för maskinerna och loken har hämtats från WSP Analys & Strategi (2009). Belastningsfaktorer har hämtats från Naturvårdsverket (2007). 3.5 Osäkerheter Det föreligger naturligtvis en del osäkerheter i de gjorda utsläppsberäkningarna. Resultat av beräkningar för utsläpp från transporter varierar främst beroende på vilken typ av och hur många antaganden man gör om t.ex. fordonstyper, bränsleförbrukning, belastningsfaktorer, avgaskravsklassningar 7 osv. Vad gäller fartygsmotorer är dessa betydligt mer individuella till sin karaktär än lastbilsmotorer. Till skillnad mot lastbilar som serietillverkas kan i princip varje fartyg sägas vara unika individer som skräddarsys för rederierna vid beställning. Om man vill ha en så bra uppskattning av utsläppen som möjligt så är det bästa därför att utgå ifrån verkliga uppgifter om de fartyg som faktiskt används. I brist på underlag kan man använda sig av uppgifter om typfartyg, men osäkerheterna blir då större (ibland avsevärt större). I denna transportutredning har, i avsaknad på underlag om vilka fartyg som kan tänkas anlöpa containerhamnen i framtiden, använts uppgifter om fyra stycken typfartyg. Utsläppsberäkningarna för fartygen blir då snarare en uppskattning om möjliga utsläppsmängder jämfört med de mer verklighetsnära resultat som erhålls om man använder uppgifter om alla de fartyg som verkligen kommer att användas/används. När det gäller lastbilar beror osäkerheterna bl.a. på antagna emissionsfaktorer samt uppskattad bränsleförbrukning (då man inte vet något om lastbilarnas körsätt, exempelvis sparsam körning eller med stor bränsleåtgång, samt typ av vägar liksom skyltad och verklig hastighet). 7 Det är motorn i en arbetsmaskin som är föremål för avgaskraven. Avgaskraven, som har skärpts och skärps successivt, är gränsvärden som en motor inte får överskrida för att kunna typgodkännas enligt EU:s bestämmelser. 17
Utsläppen från arbetsmaskinerna har beräknats via antagna eller uppgivna avgaskrav som respektive maskin är klassad efter, vilket innebär att beräkningarna ger ett maxutsläpp snarare än ett verkligt utsläpp. Det är alltså viktigt att notera att utsläppen från arbetsmaskinerna därför generellt sett får antas vara något överskattade, och att den verkliga nivån på utsläppen, med stor sannolikhet, ligger någonstans under detta maxutsläpp. 4 Beräknade utsläpp till luft Nedan redovisas resultatet från utsläppsberäkningarna för godstransporterna inom den planerade logistikparken samt inom området Tunadal-Korsta-Ortviken. 4.1 Totala emissioner från godstransporter inom den planerade logistikparken i ansökt alternativ I tabell 2 nedan redovisas det totala utsläppet till luft (ton) från förväntade godstransporter inom den planerade logistikparken år 2025, inklusive utsläppen som sker från fartygen som går till och från containerhamnen längs inseglingsfarleden. Resultaten redovisas dels för ansökt alternativ med konventionell teknik (KONV), dels för ansökt alternativ med bättre teknik (BAT). Konventionell teknik avser dieseldrivna landfordon samt konventionella fartygsbränslen med maximalt 0,1 % svavelhalt. Alternativet med bättre teknik avser ett fall då samtliga fartyg använder elanslutning vid kaj. Dessutom antas att samtliga fartyg under gång drivs med LNG. Vad gäller fordonen på land avser BAT-alternativet att ca 50 % av arbetsmaskinerna drivs med LNG samt att rangeringsloken hybridiseras. Containerkranen drivs med el i båda fallen. Tabell 2 Utsläpp till luft (ton) från godstransporter inom den planerade logistikparken inklusive inseglingsfarled i ansökt alternativ år 2025 i två fall: med konventionell teknik (KONV) samt med bättre teknik (BAT). Observera att värdena är avrundade. Ansökt alternativ år 2025 Utsläpp i ton KONV BAT CO 2 NO X SO 2 PM BAT jmf konv KONV BAT BAT jmf konv KONV BAT BAT jmf konv KONV Fartyg, I hamn 1 100 0 -100 % 21 0 -100 % 0,74 0 -100 % 0,53 0 -100 % Lastbilar 42 38 -10 % 0,14 0,14 0 ca 0 ca 0 0 0,001 0,001 0 Arbetsmaskiner + rangeringslok 580 480 -17 % 11 2,6 -76 % 0,003 0,0003 -91 % 0,31 0,28 -10 % Totalt inom logistikparken 1 800 520 -70 % 32 2,7 -92 % 0,74 0,0004 -100 % 0,84 0,28 -67 % Fartyg, Under gång 5 700 4 100 -27 % 170 18 -89 % 3,9 0 -100 % 7,3 0 -100 % Totalt inkl. inseglingsfarled 7 500 4 700 -38 % 200 21 -89 % 4,6 0,0004 -100 % 8,2 0,28 -97 % Bat BAT jmf konv Som framgår av tabellen blir utsläppet från logistikparkens transporter (inklusive inseglingsled) betydligt lägre i BAT-fallet jämfört med fallet med konventionella tekniker. Uppskattningsvis minskar utsläppen av kväveoxid med totalt omkring 90 % och utsläppen av partiklar och 18
Page 1 and 2:
Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4:
BILAGA 19
Page 5 and 6:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102:
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146:
Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148:
Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150:
6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152:
5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154:
8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156:
BILAGA 22
Page 157 and 158: Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 167 and 168: BILAGA 23
Page 169 and 170: 2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172: Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174: 6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176: 8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178: 10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180: 12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182: 14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184: 16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185: Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189: 21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191: BILAGA 24
Page 192 and 193: 1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195: Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197: Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199: Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201: använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203: I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205: avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207: 3.4 Generella antaganden för trans
Page 210 and 211: svaveldioxid minskar med i princip
Page 212 and 213: får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215: 5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217: Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219: Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221: 6 Bedömning av hur den planerade l
Page 222 and 223: Utsläpp av koldioxid och miljömå
Page 224 and 225: utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?