8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Uppdragsnr: 10147183
Daterad: 2011-12-15
Reviderad: 2012-02-04
Handläggare: Ursula Resgren
Riskbedömning för detaljplan
Sundsvalls kombiterminal och containerhamn
Status: Utkast för detaljplanhandling
8 Frätande
ämnen
9 Övriga
farliga
ämnen
Saltsyra, svavelsyra,
salpetersyra, ammoniak,
aminer.
Gödningsämnen,
vätskor och fasta
ämnen som har skadliga,
ohälsosamma
egenskaper t.ex. formalin,
asbest.
Risk för frätskador. Kan reagera
häftigt med varandra, vatten och
andra ämnen. Fara för vattenmiljön
och avloppssystem. Transporteras
vanligtvis som bulkvara.
Risk för frätskador, brand, explosion.
Konsekvenser begränsade till
närområdet.
Figur 11 visar att den dominerande mängden farligt gods som kommer att hanteras
inom containerhamnen tillhör ADR/RID klasser 5.1, 8 samt 9, d.v.s. oxiderande,
frätande och övriga ämnen. Sammanlagt står dessa ämnen för drygt 80 % av den
totala mängden farligt gods.
Gasol kommer inte att hanteras inom verksamheten men transporter från gasolterminalen
kommer att ske genom den planerade vägtunnel där även farligt gods och
naturgas från hamnen kommer att transporteras.
Nedan ges en övergripande beskrivning av dessa ämnens fysikaliska och kemiska
egenskaper samt risker förknippade med dem.
4.1 LNG
LNG produceras från naturgas genom att kyla gasen till under dess kokpunkt. Beroende
på vilket ursprung LNG har kan dess sammansättning och därmed egenskaper
variera. Avgörande för dess egenskaper är metanhalten och andelen tyngre kolväten.
LNG som till över 91 % består av metan klassas som extremt brandfarlig gas (ADRklass
2), vilket innebär att gasen kan antändas i samband med utsläpp. Antändning i
luften kan ske under förutsättning att det finns en gnista eller tillräckligt varm tändkälla
(ca 540 o C för fordonsgas). För att få en uppfattning om gasen är lättantändlig
eller inte ges nedan exempel på energier som kan uppkomma vid olika situationer 25.
• Mobiltelefon som ringer, hanteras eller tappas 10-tal mJ
• 0,1 kg tungt föremål som ramlar från 1 m höjd 1 J
• Brinnande tändsticka 5 kJ
Exemplen visar att det finns flera typer av händelser som kan ge de energier som
krävs för att antända ett gasmoln. Konsekvenserna av en olycka med naturgas beror
på lagringsförhållanden, mängd och olycksförlopp. Konsekvenser för människa bedöms
bli påtagliga först då utsläppet antänts medan ett oantänt utsläpp ger upphov
till växthuseffekten, vilket på lång sikt kan påverka miljön.
Metangas har lägre densitet än luft och vid ett gasutsläpp utomhus stiger gasen upp i
luften och bildar ett gasmoln. LNG är tyngre än luft vid temperatur lägre än -110°C.
25 Gasexplosioner, IPS, Stefan Lamnevik, 2002.
30 (94)