8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

Miljöinstitutet som är datavärd för luftkvalitet 8 . När det gäller kvävedioxid finns data för
bakgrundshalter i Docksta och utanför Timrå. Haltnivåerna ligger på några få µg/m 3 . För
partiklar finns mätdata från Vindeln nära Umeå. Här har haltnivåer på 7-9 µg/m 3 uppmätts.
Luftföroreningshalter har mätts kontinuerligt i de centrala delarna av Sundsvall sedan 1970-
talet, huvudsakligen i de centrala delarna. Mätningarna visar att halter av såväl kvävedioxid
(NO 2) och partiklar är relativt höga invid de trafikerade genomfartslederna i centrala Sundsvall.
Halterna varierar mellan åren, i huvudsak beroende på väderförhållanden. Vissa år sker
överskridande av miljökvalitetsnormerna, andra år är halterna lägre. Marginalerna till
överskridande av miljökvalitetsnormerna i centrala Sundsvall är dock små för dessa
luftföroreningar. Se vidare ”Luften i Sundsvall 2010” 9 .
Hur luftkvaliteten kan utvecklas i framtiden (till år 2025) är svårt att förutspå.
Miljökvalitetsnormerna och miljömålen i samhället är tänkta att styra mot minskade haltnivåer
jämfört med idag. Av tidigare erfarenheter vet man dock att insatta åtgärder inte alltid har gett
förväntade resultat genom motverkande trafikökningar. Sannolikt kommer åtgärdsarbetet inom
transportsektorn att behöva intensifieras för att nå de uppställda målen. Detta kommer i så fall
att slå igenom, dels på den generella luftkvaliteten, dels på de utsläpp som sker från den
planerade logistikparken, genom nya regelverk för bränslen, fordon och alternativ teknik.
I vår jämförelse mellan nuläget och en framtida logistikpark har vi nöjt oss med att göra
jämförelsen utifrån dagens perspektiv på förväntat transportbehov och beslutade regelverk för
motorer. I ett ”bästa teknik”-scenario har vi uppskattat vad som är tekniskt möjligt att göra, dock
utan att se till vilka kostnader detta medför. Inga spridningsberäkningar har gjorts för ”bästa
teknik”-scenariot.
5.3 Beräkningar av haltbidrag från den planerade logistikcentralen
Spridningen av de utsläpp som kan kopplas till transporterna kring den planerade
logistikparken i Sundsvall har beräknats av Svensson & Tang vid IVL (se bilagan till denna
rapport). Beräkningar har gjorts av haltbidragen för kvävedioxid och partiklar samt för
nedfallsbidragen av kväve, dels i nuläget (benämnt NU i spridningsberäkningarna), dels i ansökt
alternativ (benämnt FRAMTID i spridningsberäkningarna). Haltbidragen redovisas som
årsmedelbidrag och som korttidsbidrag (98-percentiler av dygns- och timvärden).
Beräkningarna innehåller förutom utsläppen från godstransporterna i området även den mer
generella personbilstrafiken som sker inom området (dvs. övrigt trafikflöde i området av lätta
vägfordon). Detta för att ge en total utsläppsbild i området, i nuläget och i ansökt alternativ år
2025. Utsläppen från de lätta vägfordonen baseras på underlag från Trafikverkets
trafikflödesmätningar på de aktuella vägarna i området. För ansökt alternativ ingår en
uppskrivning av trafikflödet hos lätta vägfordon enligt nationella prognoser.
5.3.1 Beräknade bidrag av NO 2
Beräknade haltbidrag av NO 2 som årsmedelbidrag redovisas i Figur 6.
8 www.ivl.se
9 www.sundsvall.se
24