8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2011-12-15 Reviderad: 2012-02-04 Handläggare: Ursula Resgren Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Status: Utkast för detaljplanhandling Vätskan som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Direkt kontakt med LNG orsakar köldskada. Mindre läckage av LNG dunstar snabbt om det kommer ut i luft. Vid temperatur över -110°C är produkten i gasform och lättare än luft. Säkerhetsdatablad för metan bifogas i bilaga A. 4.2 LPG LPG (Liquefied Petroleum Gas) består av en blandning av lätta kolväten som är i gasfas vid normal temperatur och tryck. Huvudkomponenterna i LPG är propan och butan. Mängden av respektive ämne skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige består LPG normalt av 95 % propan. Gasen kallas även för propan 95 eller gasol. LPG är luktfri och för att kunna känna doften av LPG, vid t.ex. läckage, tillsätts etylmerkaptan som ger gasen sin specifika doft. Gasol är en brandfarlig gas vid normalt tryck och temperatur. Vid ökat tryck kondenserar gasen till vätskeform. Gasol är inte giftig men kan vara smått narkotiskt vid höga koncentrationer. Gasol i gasfas är tyngre än luft, vilket innebär att det kan rinna ned vid ett läckage. Vid utsläpp av vätska som övergår i gasfas kommer det att bli kallt, och stänk av vätska på oskyddade kroppsdelar kan ge köldskador. De områden som kan drabbas av en eventuell gasololycka begränsar sig till hamnområdet förutom scenariot då en cistern p.g.a. alltför kraftig värmebelastning under en lång tid brister och innehållet omedelbart antänds. I ett sådant fall kan även områden utanför det direkta hamnområdet beröras. Säkerhetsdatablad för gasol bifogas i bilaga B. 4.3 Risker med naturgas och gasol Med hänvisning till bilagan i förordningen om åtgärderna för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 26 , del 1, klassas naturgas och gasol som extremt brandfarliga kondenserade gaser. Utsläpp och antändning av dessa gaser kan ge upphov till brännskador eller splitter på tredje person vid närliggande verksamheter. Nedan anges fysikaliska data för naturgas och gasol samt en kort beskrivning av olycksförlopp vid eventuellt utsläpp av dessa gaser. 26 Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, del 2. 31 (94)
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2011-12-15 Reviderad: 2012-02-04 Handläggare: Ursula Resgren Riskbedömning för detaljplan Sundsvalls kombiterminal och containerhamn Status: Utkast för detaljplanhandling Tabell 4. Fysikaliska data för naturgas och gasol. Enhet Naturgas, metan, CH 4 , Gasol, Propan 95, C 3 H 8, 98 % c 95 % Riskfraser Extremt brandfarlig, Extremt brandfarligt, R 12 R 12 Brännbarhetsgränser vol. % 4,4 -15 2,3 – 10 Tändenergi mJ 0,29 0,25 Relativ densitet (luft = 1) 0,55 a 1,55 b Densitet kg/m 3 0,7 2,0 d Kokpunkt o C - 162 - 42 Energivärde kWh/Nm 3 9,8 28,2 a b c d Gas 15 o C, 1,013 bar Gas 0 o C, 1,013 bar Kvalitetskrav i enlighet med svensk standard för fordonsgas typ A, SS 155438, är metanhalt på minimum 97 vol. % +/-1. Gasfas Direkt antändning Om gasen antänds direkt uppstår en jetflamma, ett konliknande utsläpp som blir bredare längre ifrån utsläppet och som kan uppgå till flera meter. Området runt den brinnande jetflamman utsätts för kraftig värmestrålning. Människor bedöms omkomma 27 inom en radie av ca 40 m 2 . Värmestrålning mot människor och byggnader blir betydande, speciellt i jetflammans riktning. Till följd av den temperatur som LNG håller bildas vid utsläpp en vätskepöl från vilken brännbara gaser avges. Fördröjd antändning Om gas inte antänds direkt kan ett brännbart gasmoln uppstå som driver iväg med vinden. Molnet kan antändas senare av en extern antändningskälla. Hur långt molnet driver innan den antänds beror t.ex. på förekomst av antändningskälla, väderlek och områdets utformning. Antändning av ett gasmoln får normalt ett lugnt förlopp där gasen förbränns under några sekunder. I gasmolnet kan temperaturen uppgå till 1000 – 1500 o C, vilket leder till att ett område runt det brinnande gasmolnet utsätts för kraftig värmestrålning. Under ogynnsamma förhållanden och större utsläpp kan förbränningshastigheten öka så pass att en s.k. UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) uppstår, vilket innebär en gasmolnsexplosion med snabb förbränning och tryckökning som följd. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) En BLEVE kan uppstå om t.ex. en högtryckstank med naturgas/gasol utsätts för kraftig värmestrålning från en omgivande brand. Detta kan inträffa om t.ex. en 27 Antagandehandling, Stefan Lamnevik, Erik Palme, DNR 785/92, 1998 32 (94)
Page 1 and 2: Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4: BILAGA 19
Page 5 and 6: C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 33: C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 85 and 86:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102:
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146:
Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148:
Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150:
6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152:
5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154:
8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156:
BILAGA 22
Page 157 and 158:
Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
BILAGA 23
Page 169 and 170:
2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172:
Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174:
6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176:
8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178:
10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180:
12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182:
14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184:
16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185:
Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189:
21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191:
BILAGA 24
Page 192 and 193:
1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195:
Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197:
Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199:
Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201:
använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203:
I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205:
avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207:
3.4 Generella antaganden för trans
Page 208 and 209:
År 2025 I ansökt alternativ har m
Page 210 and 211:
svaveldioxid minskar med i princip
Page 212 and 213:
får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215:
5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217:
Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219:
Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221:
6 Bedömning av hur den planerade l
Page 222 and 223:
Utsläpp av koldioxid och miljömå
Page 224 and 225:
utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?