8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast för DP Riskbedömning 120206.docx<br />
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0<br />
Uppdragsnr: 10147183<br />
Daterad: 2011-12-15<br />
Reviderad: 2012-02-04<br />
Handläggare: Ursula Resgren<br />
Riskbedömning för detaljplan<br />
<strong>Sundsvall</strong>s kombiterminal och containerhamn<br />
Status: Utkast för detaljplanhandling<br />
Baserat på godssammansättning i andra hamnar kan andelen farligt gods utgöra 2 –<br />
4 % av den totala godsmängden 35 . Det största andelen av hanterade gods består av<br />
klass 3 ämnen 30 . I bedömningen antas konservativt att 4 % av farligt gods<br />
transporter inom hamnområdet innehåller mycket brandfarliga, lättantändliga<br />
vätskor. Beräknat antal transporter med farligt gods, klass 3, skulle utgå till ca 36<br />
per dygn.<br />
Det finns olika typer av brandfarlig vätska t.ex. bensin som har en flampunkt under<br />
21 o C som kan antända vid normala utomhusförhållanden. Detta innebär att antändning<br />
förväntas ske vid alla utsläpp av dessa typer av gods. Brandfarlig vätska, av<br />
typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur<br />
än 55 o C. Bensintankar är dimensionerade för transport av vätska under atmosfärstryck<br />
och bedöms kunna skadas så att läckage uppstår då en bil välter.<br />
Det täta trafikflödet föranleder risk för en olycka med flera fordon inblandade som<br />
skulle kunna leda till antändning och efterföljande brand. Antändningskällor kan<br />
vara att vätskan kommer i kontakt med heta delar av motorn, eller gnistbildningar<br />
från plåtdelar i samband med olyckan. Det häftiga brandförloppet leder till att tanken<br />
värms upp och sannolikheten för ett explosionsliknande scenario ökar. Det kan<br />
uppstå dödliga skador runt tankbilen. Exponerade personer utanför eldklotet kan<br />
även få brännskador av värmestrålning.<br />
Sannolikheten för olycka på en tillfartsväg bedöms som trolig.<br />
Om gasen inte antänds omedelbart vid utsläpp kan det uppstå ett brännbart gasmoln<br />
som kan antända senare. Antändning av efterföljande jetflamma bedöms kunna<br />
sträcka sig utanför anläggningens område och påverka närliggande verksamheter.<br />
Konsekvensen med avseende på liv och hälsa bedöms som allvarlig. Vid en brand<br />
uppkommer brandrök som kan påverka större områden i omgivningen med skadliga<br />
miljöeffekter. Med släckvattnet kan flera giftiga ämnen från branden följa med ut i<br />
naturen. Konsekvensen med avseende på miljön bedöms som måttlig.<br />
Scenario 9<br />
Brand inom biobränslehantering<br />
Den vanligaste brandorsaken i biobränslelager är risken för självuppvärmning som<br />
kan leda till självantändning 36 . GROT självantänder lätt p.g.a. den biologiska nedbrytningsprocessen.<br />
Risken för brand ökar vid lång förvaringstid. Om biobränslelagret<br />
antänds kan branden vara svår att släcka eftersom det är svårt att komma åt<br />
brandhärdarna, speciellt om branden uppstår inuti en förvaringssilo.<br />
Brand kan uppstå även genom externa tändkällor, t.ex. gnistbildning i transportsystem,<br />
brand i fordon som används inom anläggningen, m.m. Biobränslen kommer<br />
att transporteras på ett inbyggt transportband med sprinklersystem, vilket minskar<br />
risken för spridning av brand till angränsande enheter. Vid brand uppstår emissioner<br />
35 Underlag MKB, Miljöriskanalys, Planerad hamn vid Stockholm – Nynäshamn, Norvikudden,<br />
Enviroplanning, 2007<br />
36 Biobränsle och avfall, Brandsäkerhet i samband med lagring, SP, Sveriges Tekniska<br />
Forskningsinstitut, 2008<br />
48 (94)