8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport 12 02 02.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Säkerhetsrapport 2011 Daterad: 2011-12-02 LNG-terminal i Petersvik, <strong>Sundsvall</strong> Reviderad: 2012-02-01 Handläggare: Ursula Resgren Status: Utkast för detaljplanhandling 5.3.2 Risker med naturgas Den risk som främst förknippas med LNG är brand, men även explosion, kryogenisk påverkan och risk som kan uppstå t.ex. i samband med roll-over bör beaktas. Naturgas är inte giftig vid inandning, men höga halter vid utsläpp i slutna utrymmen kan orsaka kvävning p.g.a. förträngning av syre. Att andas in mycket kall naturgas kan även ge lungskador då den kalla gasen kyler lungorna och kan orsaka frostbeläggning av vävnader. Metan reagerar dock inte kemiskt i lungorna. Den låga temperaturen kan orsaka kylskador vid hudkontakt. Kryogeniska faror uppstår i och med att LNG måste lagras vid mycket låg temperatur för att vätskefasen ska bibehållas vid atmosfärstryck. Den låga temperaturen kan orsaka kylskador vid kontakt med människors hud och vid inandning. Slutligen kan LNG ge materiella skador p.g.a. att många vanliga ämnen blir spröda och sköra då de utsätts för låga temperaturer. Endast personer som befinner sig i omedelbar närhet till utsläppet kan dock skadas och skadorna kan i mycket stor utsträckning lindras om man använder lämplig skyddsutrustning. Roll-over kan inträffa i främst atmosfäriska tankar vid skiktning, d.v.s. då den lokala sammansättningen i en tank varierar efter påfyllning av en icke tömd tank där omblandning inte sker omedelbart. Om skikt med lägre densitet hamnar under skikt med högre densitet kommer innehållet i tanken så småningom att blandas så att lättare skikt hamnar över tyngre skikt. Om denna blandning ske snabbt finns risk att den ena sammansättningen värmer den andra vid omblandningen vilket kan resultera i snabb avgasning i lagringstanken. Detta medför en lika snabb tryckökning i tanken. Eftersom det uppstår ett övertryck i tanken vid en roll-over kommer tankens säkerhetsventil att öppna för att släppa ut gas. LNG-tankar är utrustade med säkerhetsventiler som dimensioneras för att kunna släppa ut den gas som bildas vid en roll-over. Därmed kan roll-over-risker hanteras som vilket LNG-läckage som helst (med den skillnad att utsläppet sker genom en kallfackla vars lokalisering är ändamålsenlig), d.v.s. hänsyn ska tas till brandrisken. För att LNG ska kunna brinna krävs någon form av läckage, syrerik luft och en antändningskälla. Små läckage värms ofta upp snabbt och bildar gasmoln som snabbt sprids i luften p.g.a. den låga densiteten. Stora läckage kan bilda vätskepölar som i sin tur bildar gasmoln då LNG avdunstar med tiden p.g.a. uppvärmning från underlaget och omgivningen. Endast nedkyld naturgas är tyngre än luft varför alla utsläpp med tiden kommer att värmas upp så att gasens densitet understiger luftens. Då även en antändningskälla krävs för att en brand ska uppstå kommer många läckage att avdunsta och spridas i atmosfär innan antändning sker. Om en antändningskälla finns tillgänglig vid brännbar blandning av LNG uppstår dock en brand. Det finns olika brandförlopp: Pölbrand Jetbrand Gasmolnsbrand Pölbränder kan uppstå om vätskepölar bildas vid ett utsläpp, vilket ofta förutsätter att utsläppshastigheten och/eller utsläppsmängden är tillräckligt stor för att omgivningens uppvärmning inte ska medföra omedelbar förgasning. 28 (43)
C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast för DP Säkerhetsrapport 12 02 02.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10147183 Säkerhetsrapport 2011 Daterad: 2011-12-02 LNG-terminal i Petersvik, <strong>Sundsvall</strong> Reviderad: 2012-02-01 Handläggare: Ursula Resgren Status: Utkast för detaljplanhandling Gasformiga utsläpp kan antingen antändas direkt vid källan till utsläppet och kallas då jetbränder medan gasmolnsbränder uppstår om det gasformiga utsläppet hunnit spridas innan det antänds. Jetbränder antas därmed uppstå vid omedelbar antändning av gasutsläpp medan gasmolnsbränder antas uppstå vid fördröjd antändning av gasutsläpp. Det kan dock inträffa att en brand startar som en gasmolnsbrand för att så småningom ”brinna tillbaka” till sin källa. En gasmolnsexplosion kan inträffa när gas ackumuleras i slutna utrymmen. LNGterminalen utformas med en öppen planlösning utan slutna utrymmen för att i största möjliga mån förhindra att gas kan inneslutas. Vid jet- och pölbränder påverkas som regel ett område i omedelbar anslutning till läckagekällan medan gasmolnsbränder innebär en större spridning före antändning. Det är i huvudsak läget och storleken på gasmolnet som är av intresse vid gasmolnsbränder. De personer som befinner sig i gasmolnet omkommer i regel, antingen på grund av inandning av heta rökgaser eller av allvarliga brännskador. Vid brand finns risker främst avseende värmestrålning, både mot eventuell personal på området och mot utrustning. Det är därför viktigt att eventuella läckage av LNG leds bort från områden där människor vistas och där brand- och värmekänslig utrustning finns. Av denna anledning konstrueras anläggningen så att eventuellt utläckt LNG leds bort via sluttande markyta och uppsamling i rännor till en uppsamlingsgrop på säker plats. LNG kan p.g.a. den låga temperaturen inte odöriseras, vilket innebär att eventuellt läckage enbart kan upptäckas med detektorer eller genom att frostbildning uppstår vid läckaget. Även i mycket välisolerade tankar sker en konstant tryckökning. 29 (43)
Page 1 and 2:
Antagande Detaljplan för Sundsvall
Page 3 and 4:
BILAGA 19
Page 5 and 6:
C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76: C:\Users\seur14376\Desktop\utkast f
Page 99 and 100: Säkerhetsrapport 2011 LNG-terminal
Page 101 and 102: C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 125: C:\Users\seur14376\Desktop\Utkast f
Page 143 and 144: 10152722 Logistikpark Petersvik, Su
Page 145 and 146: Innehåll Logistikpark Petersvik, S
Page 147 and 148: Bergrum A och B ägs av Korsta Olje
Page 149 and 150: 6. Tyréns infrakonsult AB/ Rock Te
Page 151 and 152: 5.2 Stabilitet och sättningar För
Page 153 and 154: 8.2 Bergschakt Den närliggande bef
Page 155 and 156: BILAGA 22
Page 157 and 158: Uppdragsnr: 10147183 Daterad: 2012-
Page 167 and 168: BILAGA 23
Page 169 and 170: 2 Murberget Länsmuseet Västernorr
Page 171 and 172: Sammanfattning Vid den särskilda a
Page 173 and 174: 6 Figur 1. Översikt med alla lämn
Page 175 and 176: 8 Figur 4. Långsvedjan med schakte
Page 177 and 178:
10 Figur 6. Nyupptäckt mindre sten
Page 179 and 180:
12 Figur 10. Långröset Raä 62. F
Page 181 and 182:
14 Figur 14. Vildväxande humle i n
Page 183 and 184:
16 Tekniska och administrativa uppg
Page 185:
Bild över utredningsområdet där
Page 188 and 189:
21 Bilaga 2. Fotolista. Fotonummer
Page 190 and 191:
BILAGA 24
Page 192 and 193:
1 Innehåll Sammanfattning ........
Page 194 and 195:
Inga risker uppskattas föreligga f
Page 196 and 197:
Den planerade containerhamnen komme
Page 198 and 199:
Figur 1 Kartan till vänster visar
Page 200 and 201:
använts underlag om typfartyg som
Page 202 and 203:
I Figur 3 ges en schematisk översi
Page 204 and 205:
avser BAT-alternativet att ca 50 %
Page 206 and 207:
3.4 Generella antaganden för trans
Page 208 and 209:
År 2025 I ansökt alternativ har m
Page 210 and 211:
svaveldioxid minskar med i princip
Page 212 and 213:
får fullt genomslag. Verkligheten
Page 214 and 215:
5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområd
Page 216 and 217:
Figur 6 Beräknade haltbidrag av NO
Page 218 and 219:
Figur 7 Beräknade haltbidrag av pa
Page 220 and 221:
6 Bedömning av hur den planerade l
Page 222 and 223:
Utsläpp av koldioxid och miljömå
Page 224 and 225:
utsläppet av NO X från 12 till 0,
show all

8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?