8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

5 Luftkvaliteten i Sundsvallsområdet och beräknade haltbidrag
Utsläppen till luft från en källa eller ett källområde ger bidrag till de totala haltnivåerna. I detta
avsnitt beskrivs luftkvaliteten i Sundsvallsområdet idag och de bidrag som erhålls från
transporterna i det aktuella området idag och efter anläggandet av en logistikpark med
kombiterminal och containerhamn.
5.1 Vad som påverkar luftkvaliteten i området
Förutom utsläppens storlek så påverkar meteorologiska och topografiska förhållanden samt
utsläppshöjder vilka halter av luftföroreningar som förekommer i ett område. Centrala Sundsvall
ligger i en dalgång invid Indalsälvens mynning och har en topografi som är ogynnsam för
omblandning av luften särskilt vid tillfällen med kall väderlek. Luftföroreningar som släpps ut
under sådana förhållanden ventileras inte bort utan ansamlas under ett ”tak” (så kallad
inversion).
Under 1970- och 1980-talen var luftkvaliteten i Sundsvall under vintern periodvis mycket dålig.
I takt med att åtgärder vidtogs har utsläppen till luft minskat och förhållandena i området har
förbättrats i flera avseenden. En bidragande orsak till den förbättrade luftkvaliteten är
utbyggnaden av fjärrvärme i kommunen, vilket lett till att utsläppen från många mindre
effektiva förbränningsanläggningar har ersatts med effektivare förbränning i färre anläggningar
med lägre specifika utsläpp till luft. Trafikutsläpp utgör dock även fortsatt ett problem ur
luftkvalitetssynpunkt längs trafikerade gator och leder genom centrala Sundsvall. Särskilt är det
svårt att klara gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar (PM 10). Detta är inte
något som är unikt för Sundsvall utan är ett generellt problem i större städer.
De utsläpp som sker från trafiken har störst påverkan i närområdet, eftersom utsläppen sker i
marknivå. Utsläppta kväveoxider kan dock spridas över längre avstånd. Det visar de mätningar
som görs av bakgrundshalter i Sverige och i alla länder i Europa. Gasformiga kväveoxider
omvandlas i atmosfären till partiklar som kan spridas långt. När de deponeras kommer de att
tillföra näringsämnen till mark, sjöar och hav, något som har effekter på ekosystemens
sammansättning och funktion.
5.2 Luftkvaliteten i området idag
I området kring Tunadal-Korsta-Ortviken, där logistikparken planeras att anläggas, bedöms
omblandnings- och ventilationsförhållandena vara mer gynnsamma jämfört med förhållandena i
centrala Sundsvall. Genom den verksamhet som bedrivs i området, med en hel del tung
lastbilstrafik och sjöfart, förbränningsanläggningar och industriverksamhet bedöms dock luften
generellt vara mer föroreningsbelastad än den storregionala bakgrundsluften, men sannolikt
mindre belastad än i centrala Sundsvall.
Några allmänna mätningar av luftkvalitet i området Tunadal-Korsta-Ortviken har inte gjorts,
såvitt vi funnit. De mätdata som finns från Sundsvall och i den regionala bakgrundsluften ger
dock en översiktlig kunskap om föroreningssituationen i Sundsvallsområdet i relation till
förekommande miljökvalitetsnormer och andra bedömningsgrunder.
Den regionala miljöövervakning som sker i bakgrundsluft beskriver luftföroreningsbelastningen
i områden utanför tätorter och utan påverkan från direkta utsläppskällor, se IVL Svenska
23