8. Bilagor 19-24.pdf - Sundsvall

svaveldioxid minskar med i princip 100 %. Även utsläppen av koldioxid minskar kraftigt i BATfallet,
uppskattningsvis släpps omkring 40 % mindre CO 2 ut från transporterna inom
logistikparken inkl. inseglingsfarled än vad som skulle vara fallet om konventionella tekniker
används.
Elanslutning av fartygen har antagits eliminera utsläppen i hamn vilket gör det till ett effektivt
sätt att minska fartygens lokala utsläpp till luft då de ligger i hamn. Detta är dock en förenklad
bild eftersom utsläpp från de manövrar som sker i hamn när fartyg anlöper/avgår inte finns med
i utsläppsberäkningarna. Avstängda fartygsmotorer generar ofta kraftiga utsläpp till luft när de
startas igen, varför det inte är helt säkert att utsläppen totalt sett faktiskt minskar när fartygen
ansluts till el. Tumregeln är, ju längre liggetid, desto större miljönytta. Ett riktvärde på minst två
timmars liggetid vid kaj brukar anges för att miljönyttan av el-anslutning av fartyg totalt sett ska
bli positiv. Ramböll (2009) visade i en utredning för Ystad hamn att elanslutning av färjor i hamn
hade potential att minska utsläppen då fartygen i hamnen med mellan 27-65 % beroende på
vilken typ av luftförorening det handlar om.
Om man antar att det år 2025 troligtvis används renare fartygsbränsle än idag (t.ex. LNG)
kommer utsläppen i hamn ändå vara mindre om man jämför med dagens situation, varför
elanslutning sannolikt inte gör så stor skillnad som det skulle göra i dagsläget.
Figur 5 nedan ger en bild av hur stor andel respektive transportslag står för av respektive
utsläpp från logistikparken i det ansökta alternativet. Som framgår av figuren är det fartygen
som står för den största delen av utsläppen, vad gäller svaveldioxid står fartygen för i princip
hela utsläppet, medan för övriga delar ligger fartygens andel på mellan 60-65 %.
Figur 5
De olika transportslagens andel av utsläppen inom logistikparken av CO2, SO2, NOX och PM i
ansökt alternativ år 2025 i fallet med konventionella tekniker.
19