Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

stor del prov- och projektanställningar, men de andraär enkla arbeten som inte kräver någon utbildningalls, mestadels vikariat och anställning där mankallas vid behov. De otryggaste anställningstypernaär ganska vanliga och innehas oftare av kvinnor än avmän. Majoriteten är unga av båda könen och medelålderskvinnor (Gonäs 2005, Härenstam m fl 2000,Westberg 1999).Arbetsmiljön för de tillfälligt anställda kan varaklart sämre eftersom tillfälligt anställda eller inhyrdaoftast behövs under produktionstoppar med tidspressoch hög arbetsbelastning (Gonäs 2005, Härenstamm fl 2000, Westberg 1999).I ett projekt där kvinnors och mäns arbets- ochlivsvillkor jämfördes visade det sig också att faktorersom ligger i strukturen, som klassifikation av position,gynnar män, eller snarare, män har oftare enhög position enligt den socioekonomiska klassificeringenoch en hög lön utan att ha hög utbildning.Kvinnorna har tvärtom oftare hög utbildning utanhög position eller hög lön (Härenstam m fl 2000).En studie i Östergötlands län undersökte omförändringar i yrkens könssammansättning hadenågot samband med kvinnors och mäns löneutveckling.Resultaten visade att männen hade högre lönän kvinnorna oavsett könsfördelningen. Den bästalöneutvecklingen av alla hade männen i den mestintegrerade kategorin. Det tycktes också som ommännens löner förbättrades oavsett i vilken riktningett yrke rörde sig, alltså oavsett om yrket blev mereller mindre jämställt. För kvinnorna däremot vardet yrken där segregationen förändras minst somhade den bästa löneutvecklingen. Den sämsta löneutvecklingenför män fanns i kvinnodomineradeyrken (Gonäs 2005, Westberg & Bildt, kommande).Dessa resultat stödjer värdediskrimineringsteorin(se SOU 2005:66, s 160) Värdediskriminering finnsdär ett arbete som är kvinnodominerat värderas ochbetalas lägre än ett arbete som är mansdomineratmen har liknande krav på kvalifikationer. Värdediskrimineringbetyder också att när ett mansdomineratyrke blir kvinnodominerat sjunker vanligtvis denrelativa lönen.Exemplen ovan och resultatet från löneutvecklingsstudienvisar på ytterligare en effekt av värdediskriminering:när ett yrke är könsblandat pågrov näringsgrensnivå, men internt könssegregeratpå yrkes- eller arbetsuppgiftsnivå, har de kvinnodomineradegrupperna inom yrket de lägre lönerna.Värdediskriminering förknippad med yrke genomkönsmärkningsprocessen, där historia, kultur, språk,normer och värderingar finns inbyggd, medför ocksåatt män inom kvinnodominerade yrken har lägre lönän män i yrken där fler män är sysselsatta.Attityder och värderingarFör att bättre förstå de processer som leder till könssegregeringär det viktigt att komplettera de kvantitativametoderna med kvalitativa. Den kvalitativaforskningen hjälper oss att förstå de mycket komplexamekanismer som leder till könsuppdelning ochkönsstereotypa arbetsuppgifter inom samma yrke.I SOU 2004:43 framförs att könssegregerandestrukturer delvis kan förklaras av maktfrågan. Mångatill synes könsneutrala områden, till exempel arbetsmarknad,utbildningssystem och organisationer, gerolika resultat för kvinnor och för män, utan att detfinns något uttalat könsskiljande syfte. Det uppfattasav många som en naturlig följd av situationen ochär ett uttryck för en osynlig påverkan – immanentpedagogik – och är ytterst en maktfråga. Med immanentpedagogik avses den osynliga påverkan sommänniskan utsätts för inom familjen och i våra institutioneroch som genomsyrar allt från skolan ochorganisationerna till medierna, och som är införlivati samhällets strukturer. Denna osynliga påverkan tarsig uttryck i grundläggande värderingar som blandannat är ett resultat av samhälleliga, outtalade föreställningarsom finns i vår omvärld och som vi bärmed oss, ofta livet igenom (Fürth m fl 2002, Westberg-Wohlgemuth1996).Värderingsförändringar är en trög process. Dettagäller både för en individ – bara extrema förhållandenpåverkar en vuxen persons värderingar – och påkollektiv nivå, där värderingar förskjuts långsamt.Förskjutningar i ytliga värderingar går snabbare.Till ytliga värderingar räknas attityder, trender ochåsikter. Det finns en växelverkan mellan det samhällevi lever i och våra värderingar. När vi växer upp formarsamhället våra värderingar, men vi formar ocksåsamhället utifrån våra värderingar. För att en förändringska komma till stånd måste därför förändringarske både på strukturell och individuell nivå.106