Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

året, där

året, där hälften gäller flyttning av ungdomar tilloch från högskoleorter. Sverige har därmed blandde lägsta omflyttningsnivåerna i hela Europa. Enökad geografisk rörlighet – inklusive en ökad arbetspendling– skulle kunna utgöra ett väsentligt bidragtill ett ökat arbetskraftsutbud i framtiden.Några slutkommentarerOm ungefär 15–20 år kommer försörjningsbördanför befolkningen i arbete att öka väsentligt pågrund av en kraftig ökning av befolkningen över 80år. Om man inte vill ändra på finansieringssystemenför sjukvård och äldreomsorg, måste arbetsvolymenöka. Detta förutsätter en ökning av arbetskraftsutbudet,antingen i termer av andel arbetande i yrkesverksammaåldrar eller en ökad medelarbetstid blandde sysselsatta – eller båda.Mot bakgrund av de senaste årens utveckling ochinförandet av det nya pensionssystemet, förefallerden äldre arbetskraften att kunna stå för en betydandeökning av arbetsvolymen utan större politiskaingrepp. Däremot finns det en målkonflikt mellanarbetsmarknads- och utbildningspolitik när det gällerden yngre arbetskraften – den genomsnittliga utbildningstidenborde kunna minskas men riskerar dåatt stå i motsats till utbildningsmålen.En bättre mobilisering av arbetskraften med utländskbakgrund borde vara möjlig. Den kanskeallra viktigaste åtgärden är att öka rörligheten i arbetskraften,inte minst den geografiska.Flera av dessa aspekter belyses i efterföljande avsnitti årsboken.ReferenserGustavsson B & Israelsson T (2004) Arbetskraftsutbudet i Sverige– en utblick mot 2030. Ura 2004:3, Arbetsmarknadsstyrelsen,Stockholm.Larsson L, Kruse A, Palme M & Persson M (2005) Välfärdsrådetsrapport 2005: En hållbar sjukpenningsförsäkring. SNSförlag, Stockholm.Nygren O & Persson LO (2001) Det enkelriktade Sverige.TCO, Stockholm.SOU 2004:19, Långtidsutredningen 2003/04. Fritzes, Stockholm.Svenska kommunförbundet (2002) Kommunala framtider: Enlångtidsutredning om behov och resurser till år 2050. Svenskakommunförbundet, Stockholm.56

kapitel 5Unga som arbetskraftspotentialUlla Arnell GustafssonDirekt efter utbildningen ställs arbetslivet på sin spets: Att vara arbetslös direkt efter skolan medförstörre risk att också längre fram drabbas av arbetslöshet. Men vad avgör hur fort ungdomar lyckas fåin en fot på arbetsmarknaden?Ulla Arnell Gustafsson skriver att de hinder på samhällsnivå som brukar betonas i forskningen närdet gäller ungdomars inträde på arbetsmarknaden är höga ungdomslöner, hårt reglerade arbetsmarknaderoch brist på institutionella länkar mellan utbildning och arbetsmarknad. Forskningsresultaten ärdock inte entydiga vad gäller betydelsen av de olika faktorerna.Vissa grupper av ungdomar är överrepresenterade bland de arbetslösa och i gruppen ”utanför”.Det gäller framför allt unga med invandrarbakgrund och med bristfällig utbildning. Samtidigt jobbarallt fler högskolestuderande extra i okvalificerade jobb jämsides med sina studier. På sitt sätt kan mansäga att de går in på en arbetsmarknad som de lågutbildade behöver för sin vuxenetablering. I en lågkonjunkturdär det råder brist på jobb kan arbetsgivarna föredra ständigt unga studerande på deltidframför äldre, lågutbildad arbetskraft, skriver hon.Frågan är viktig: Gruppen som varit utanför två år löper större risker än andra att vårdas för missbruk,psykologiska problem och självmordsförsök.Är inträdet på arbetsmarknaden för dagens unga optimaltur ett arbetsmarknadsperspektiv? Hur snabbtfinner de en plats på arbetsmarknaden som de självatrivs med och där de kan göra nytta för samhället?År 1976 arbetade nästan 50 procent av de ungamännen i åldern 16–19 år heltid, mot bara 10 procent2004. Motsvarande siffror för männen i åldern20–24 år är 78 respektive 49 procent. När det gällerde unga kvinnorna arbetade 40 procent av dessa iåldern 16–19 år heltid, mot bara 6 procent 2004. Iåldern 20–24 år är motsvarande siffror 57 respektive30 procent.Också när det gäller deltidsarbete har det skettdramatiska förändringar under samma tid – bådede långa och de korta deltiderna har ökat. Specielltgäller detta för kvinnorna, där 7 procent av 16–19-åringarna jobbade kort deltid 1976, mot 17 procent2004. Motsvarande siffror för 20–24-åringarna är 5respektive 12 procent (Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar,AKU).Till största delen beror denna förändring på attde unga studerar längre. Detta gör ju att de allt senarekommer in i arbetslivet som heltidsarbetande.Den längre studietiden är förmodligen också den57

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år