Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 5Unga som arbetskraftspotentialUlla Arnell GustafssonDirekt efter utbildningen ställs arbetslivet på sin spets: Att vara arbetslös direkt efter skolan medförstörre risk att också längre fram drabbas av arbetslöshet. Men vad avgör hur fort ungdomar lyckas fåin en fot på arbetsmarknaden?Ulla Arnell Gustafsson skriver att de hinder på samhällsnivå som brukar betonas i forskningen närdet gäller ungdomars inträde på arbetsmarknaden är höga ungdomslöner, hårt reglerade arbetsmarknaderoch brist på institutionella länkar mellan utbildning och arbetsmarknad. Forskningsresultaten ärdock inte entydiga vad gäller betydelsen av de olika faktorerna.Vissa grupper av ungdomar är överrepresenterade bland de arbetslösa och i gruppen ”utanför”.Det gäller framför allt unga med invandrarbakgrund och med bristfällig utbildning. Samtidigt jobbarallt fler högskolestuderande extra i okvalificerade jobb jämsides med sina studier. På sitt sätt kan mansäga att de går in på en arbetsmarknad som de lågutbildade behöver för sin vuxenetablering. I en lågkonjunkturdär det råder brist på jobb kan arbetsgivarna föredra ständigt unga studerande på deltidframför äldre, lågutbildad arbetskraft, skriver hon.Frågan är viktig: Gruppen som varit utanför två år löper större risker än andra att vårdas för missbruk,psykologiska problem och självmordsförsök.Är inträdet på arbetsmarknaden för dagens unga optimaltur ett arbetsmarknadsperspektiv? Hur snabbtfinner de en plats på arbetsmarknaden som de självatrivs med och där de kan göra nytta för samhället?År 1976 arbetade nästan 50 procent av de ungamännen i åldern 16–19 år heltid, mot bara 10 procent2004. Motsvarande siffror för männen i åldern20–24 år är 78 respektive 49 procent. När det gällerde unga kvinnorna arbetade 40 procent av dessa iåldern 16–19 år heltid, mot bara 6 procent 2004. Iåldern 20–24 år är motsvarande siffror 57 respektive30 procent.Också när det gäller deltidsarbete har det skettdramatiska förändringar under samma tid – bådede långa och de korta deltiderna har ökat. Specielltgäller detta för kvinnorna, där 7 procent av 16–19-åringarna jobbade kort deltid 1976, mot 17 procent2004. Motsvarande siffror för 20–24-åringarna är 5respektive 12 procent (Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar,AKU).Till största delen beror denna förändring på attde unga studerar längre. Detta gör ju att de allt senarekommer in i arbetslivet som heltidsarbetande.Den längre studietiden är förmodligen också den57