Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

SverigeFinlandDanmarkStorbritannienTunga lyftTysklandSmärtsamNederländernaarbetsställningBelgienLuxemburgIrlandÖsterrikeFrankrikeGreklandItalienSpanienPortugalProcent0 10 20 30 40 50 60SverigeFinlandDanmarkStorbritannienTysklandNederländernaBelgienSnävaLuxemburgtidsramarIrlandÖsterrikeHögtarbetstempoFrankrikeGreklandItalienSpanienPortugalProcent0 10 20 30 40 50 60 70 80Figur 2.17. Ergonomiska risker. Andel i procent. Källa: EuropeanSurvey, 2004.Figur 2.18. Psykiska krav som riskfaktor. Andel i procent. Källa:European Survey, 2004.Ergonomiska indikatorerMänniskans kropp mår bäst av arbeten där den röroch anstränger sig varierat. Vi är inte anpassade tilllångvarig och ensidig belastning i en viss arbetsställningeller med ensidigt upprepade rörelser.Figur 2.17 är en sammanställning av två frågor.Den ena gäller om man arbetar i en smärtsam ellertröttande position halva tiden eller mer (”painful ortiring position”). Den andra frågan gäller om det ingårtunga lyft i arbetet, även där halva tiden eller mer.Svaren visar att länderna är ganska lika. Möjligtviskan man ana lite större problem i länder där fler jobbarinom jordbruket och industrin. Men skillnadernaär inte så stora och de svenska svaren visar snarastsämre värden än jämförbara länder i norra Europa.Jordbrukssektorn är särskilt stor i Medelhavsländerna,vilket verkar orsaka mer belastningsbesvär.Antalet jobb fördelar sig olika på olika branscherinom EU-länderna. Det kan studeras i Labour ForceSurvey från 2002. I Grekland arbetar till exempel nästan16 procent av arbetskraften i jordbruket och i Portugalär motsvarande siffra 12,5 procent. Österrikeoch Irland ligger på mellannivå med 5,7 respektivesju procent medan samtliga övriga länder ligger underfem procent. Allra minst andel jordbruksarbetandehar Storbritannien, med bara drygt en procent.Psykosociala indikatorerDet finns tecken på försämringar under 1990-taletssenare del för de psykiska sjukdomarna, som ökatkraftigt bland de långvariga sjukskrivningsdiagnoserna(90 dagar eller längre). Ökningen är tydlig förbåda könen, men kraftigare bland kvinnor än blandmän. Den beror främst på fler långtidssjukskrivningarför depression, ångestsyndrom, stressreaktioneroch utbrändhet (Lidwall m fl 2004).Det vanligaste sättet att operationalisera denpsykosociala arbetsmiljön är att utgå från den såkallade krav- och kontrollmodellen (Karasek &Theorell 1990). Denna modell utgår från att kombinationenav psykiska krav och graden av kontroll överarbetssituationen avgör hur psykologiskt pressandeett jobb är. Höga krav och låg kontroll ger de störstahälsoriskerna, medan kombinationen höga krav ochhög kontroll kan skapa en positiv stress som är utvecklande.Men för höga krav kan skapa en negativpress på individen, även i kombination med högkontroll, och skada den psykiska hälsan.Figur 2.18 visar två aspekter på krav på den arbetande.Dels visar den hur många som jobbar medsnäva tidsramar halva tiden eller mer, dels andelensom anser att arbetet innehåller krav på att arbeta28