företagets strategi och sina personliga övertygelseroftast valde sina egna övertygelser. Det finns äv<strong>en</strong>andra typer av studier som visar att anställda kankänna större samhörighet med sin profession ochintressebaserade grupper (<strong>till</strong> exempel internetbaserade”communities”) alternativt projekt (Söderlund& Bredin 2005) än med det egna företaget. Teigland(2003) beskriver <strong>till</strong> exempel att programmerare påIT-företag ofta löser problem inom företaget medhjälp av utomstå<strong>en</strong>de intressegrupper, oavsett omkänslig företagsinformation blir känd utanför företaget.Lärande, risk och arbetskraft<strong>en</strong>s rörlighetNär projekt används brukar personer inom ett företagallt tydligare delas upp i roller som bygger påkompet<strong>en</strong>s snarare än administrativa roller ellerroller som bygger på funktion. En anställd somtidigare varit verksam inom <strong>till</strong> exempel marknadsföringsom civilekonom kan i stället bli klassificeradsom projektledare med specialistkompet<strong>en</strong>s inommarknadsföring. Skillnad<strong>en</strong> kan te sig lit<strong>en</strong> – m<strong>en</strong>är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> drastisk. Fokusering<strong>en</strong> på kompet<strong>en</strong>si kombination med projektanvändning gör att varjepersons kompet<strong>en</strong>s konkurr<strong>en</strong>sutsätts vid varje nyttprojekt. När ett nytt projekt bemannas söker manpersonal utifrån olika roller. Om det behövs <strong>en</strong> projektledare,<strong>en</strong> projektadministratör och tre experterinom tre olika områd<strong>en</strong> ska var och <strong>en</strong> av dessa rollerbemannas utifrån <strong>till</strong>gänglighet och kompet<strong>en</strong>snivå.Företaget måste ständigt hitta d<strong>en</strong> kompet<strong>en</strong>s sombehövs för ett <strong>en</strong>skilt projekt och samtidigt skapagrupper och arbetsformer där deltagarna känner sigtrygga och därmed kan använda sin kompet<strong>en</strong>s fulltut.För dem som verkar inom detta system gällerdet att dels hantera d<strong>en</strong> ökande interna, och iblandäv<strong>en</strong> externa, konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong>, vilket kräver <strong>en</strong> förmågaatt ständigt förkovra sig, och dels ha <strong>en</strong> socialförmåga så att man kan ”sälja” sig inom systemet.Säljförmågan grundas på framgång<strong>en</strong> för och uppmärksamhet<strong>en</strong>kring de projekt man deltagit i ochhur <strong>en</strong>s eg<strong>en</strong> insats inom projektet bedöms ha varit.Lärandet sker hela tid<strong>en</strong> i projekt g<strong>en</strong>om de problemoch uppgifter varje individ har ansvar för. D<strong>en</strong>utbildning företag<strong>en</strong> organiserar vid sidan av arbetetminskar förmodlig<strong>en</strong> <strong>till</strong> förmån för ”on-the-jobtraining”. Detta skapar påtagliga inträdeshinder förnyutbildade och andra utan större erfar<strong>en</strong>het av projektarbete.Systemet betonar vikt<strong>en</strong> av personligthumankapital i form av expertis inom något område,samt socialt kapital i form av gott r<strong>en</strong>ommé hos viktigakontaktskapande personer. Om vi drar d<strong>en</strong>nat<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s <strong>till</strong> dess extrem ser vi att konkurr<strong>en</strong>s kommeratt stå mellan <strong>en</strong>skilda individer inom olika specialistområd<strong>en</strong>snarare än mellan företag med mereller mindre fasta personalstyrkor. 11 D<strong>en</strong>na t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>suttrycks av Ekstedt (1988) som <strong>en</strong> övergång från organisations-<strong>till</strong> individbund<strong>en</strong> kunskap.Slutsats<strong>en</strong> blir att varje individ måste ta mer ansvarför sin eg<strong>en</strong> karriär än tidigare. Ett mer drastisktsätt att uttrycka detta är att affärsrisk, alltså risk<strong>en</strong>att inte få några intäkter (eller snarare prestationsbaseradlön), flyttas från företag <strong>till</strong> individer. Närprojekt används och belöningar och ersättningarkopplas <strong>till</strong> varje persons insats inom olika projektblir personerna ett slags ”egna företagare” inomram<strong>en</strong> för ett företag. Det finns IT-företag somi klartext gått ut med budskapet <strong>till</strong> sina anställda”att agera som <strong>en</strong>skilda företagare”. Om ersättningsnivåernakopplas <strong>till</strong> d<strong>en</strong> tid <strong>en</strong> person är sysselsattinom olika projekt där projekt<strong>en</strong> också utgörintäktskällor för företag – alltså är r<strong>en</strong>a kunduppdrag– kommer dessa personer att ta över <strong>en</strong> stordel av företagets affärsrisk. Detta är ganska vanligtinom managem<strong>en</strong>t och strategikonsultföretag ochförändrar individernas riskposition avsevärt jämförtmed <strong>en</strong> situation där de har fast anställning med fastlön. Vi kan inte se klara teck<strong>en</strong> på att detta hållerpå att hända inom industrin, m<strong>en</strong> hindr<strong>en</strong> att detinförs är, <strong>till</strong> följd av projekt<strong>en</strong>s intåg, ganska små.Som vi nämnt blir det troligt att individer favoriserarsitt projekt, sin projektgrupp och kanske <strong>till</strong> ochmed sig själva snarare än organisation<strong>en</strong> som helhet.En motkraft skulle vara att HR-funktion<strong>en</strong> utvecklasså att d<strong>en</strong> bättre svarar mot individernas behov i <strong>en</strong>projektorganiserad verksamhet och hanterar dag<strong>en</strong>smotsättningar mellan projekt och linjeorganisation(Söderlund & Bredin 2005).Rollerna för arbetsgivare och arbetstagare förändrasdramatiskt. Ing<strong>en</strong> ”ger” arbete <strong>till</strong> någon annansom ”tar emot”. I stället måste varje arbetareständigt se <strong>till</strong> att ordna sin försörjning g<strong>en</strong>om att96
vara attraktiv för projektledare samtidigt som projektledare,som behöver kompet<strong>en</strong>ta arbetare, måstevara attraktiva för de projektarbetare som behövsi projektet. Projektarbetare konkurrerar mot varandrasamtidigt som projektledare måste tävla medandra projektledare för att få <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> d<strong>en</strong> mestkompet<strong>en</strong>ta personal<strong>en</strong>. Detta innebär förstås att desom har svårt att ständigt sälja sig själva och varakonkurr<strong>en</strong>skraftiga får problem att hitta arbete ochuppdrag. Personer som länge arbetat i r<strong>en</strong>a linjebefattningaroch trivs med det, kan få svårt att anpassasig <strong>till</strong> ett nytt projektorganiserat arbetsliv.Det finns <strong>en</strong> upp<strong>en</strong>bar risk för ett alltmer polariseratyrkesliv. D<strong>en</strong> ökande flexibilitet som å <strong>en</strong>a sidan kankomma vissa attraktiva personer <strong>till</strong> godo kan innebärainlåsningar och exkludering för andra.Avslutningsvis: projektorganisering kan svara påmarknad<strong>en</strong>s krav på flexibilitet vilket ökar organisationernasmöjligheter <strong>till</strong> <strong>till</strong>växt och långsiktigöverlevnad – äv<strong>en</strong> om det också ställer nya krav påorganisatoriskt lärande (jfr diskussion<strong>en</strong> om ”transformationdilemma” i Ekstedt m fl 1999). Utveckling<strong>en</strong>ställer äv<strong>en</strong> nya krav på dem som arbetar idessa företag. Rörlighet<strong>en</strong> på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> kanöka när personer arbetar i korta projekt med varierandemedlemmar där äv<strong>en</strong> personer från andra organisationeringår, snarare än i fasta grupper inom etttraditionellt linjeorganiserat företag. När nya kontaktytoruppstår, ökar sannolikt äv<strong>en</strong> rörlighet<strong>en</strong>.Främst gäller det d<strong>en</strong> grupp av personer som klararkrav<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> nya arbetsdelning<strong>en</strong>. Möjligheterna<strong>till</strong> både utveckling, stimulerande arbete ochgod ekonomi för d<strong>en</strong>na grupp är god, medan det sersvårare ut för dem som inte klarar de nya krav<strong>en</strong>. Ennyckelfaktor för <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> som helhet kanvara att hantera omställning<strong>en</strong> <strong>till</strong> dessa nya organisationsformerför de personer som inte redan idaghar arbetat inom projekt.Sammanfattande slutsatser• En ny arbetsdelning mellan traditionella industriföretagoch verksamhetsnära tjänster växerfram. D<strong>en</strong> långsiktiga <strong>till</strong>bakagång<strong>en</strong> i industrinhar komp<strong>en</strong>serats av <strong>en</strong> <strong>till</strong>växt av verksamhetsnäratjänster som vanligtvis är projektorganiserade.• Förekomst<strong>en</strong> av projektorganisation inom industriföretagär dessutom omfattande och alltmerformaliserad.• Projektarbete kan å <strong>en</strong>a sidan vara <strong>en</strong>gagerandeoch inspirerande, å andra sidan präglas av tydligatidsramar och prestationskrav som skaparstress.• Projektarbete skapar fokus på prestation; blandannat utvecklas ett särskilt ledarskap för dettasom inte omfattar mjuka, mänskliga och socialaaspekter.• Individerna får ta större risker. De får bland annatta mer ansvar för d<strong>en</strong> egna utveckling<strong>en</strong> och d<strong>en</strong>egna framtida anställningsbarhet<strong>en</strong>.Noter1. Detta omfattar SNI-kod 72 som består av IT- och datarelateradetjänster, SNI-kod 73 som består av forskningsverksamhetsamt SNI-kod 74 som består av tjänster inomjuridik, pat<strong>en</strong>tfrågor, bokföring, revision, skatterådgivning,marknads- och opinionsundersökningar, tekniskakonsulter, reklambyråer, annonsering, organisations-, lednings-och strategifrågor, personaltjänster, kontorsserviceoch andra verksamhetsnära tjänster.2. Detta omfattar SNI-kod 2 som består av trävaror, massa,papper, förlag, kol, raffinaderier, kemikalier, metall,gummi, plast, mineraler samt maskiner och SNI-kod 3som består av el, optik, transport och övrig <strong>till</strong>verkning.3. Andra stora förändringar skedde inom parti- och detaljhandel,reparation av motorfordon samt hushålls- ochpersonliga artiklar (SNI-kod 5), som ökade med 85 000sysselsatta, m<strong>en</strong> också inom utbildning, hälso- och sjukvård,sociala tjänster samt veterinärverksamhet (SNI-kod8) respektive andra samhälleliga och personliga tjänstersamt hushållstjänster (SNI-kod 9), som vardera ökademed runt 30 000 sysselsatta under period<strong>en</strong> 1993–2003.Vi kommer dock inte att analysera dessa grupper vidareutan i stället fokusera på d<strong>en</strong> grupp som ökade mest.4. Exempelvis har Jess<strong>en</strong> (1994) i <strong>en</strong> studie av flera branscheroch <strong>en</strong>heter inom off<strong>en</strong>tlig förvaltning fått liknanderesultat.5. Det är viktigt att påpeka att projektanställning inte är sammasak som projektorganisation. Dessa kan sammanfallam<strong>en</strong> behöver inte göra det. De flesta i de industriföretag vistuderat var <strong>till</strong>svidareanställda m<strong>en</strong> arbetade huvuddel<strong>en</strong>av sin tid i projektorganiserad verksamhet. För <strong>en</strong> diskus-97
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41:
Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43:
Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45:
så som en följd av de krav som ar
- Page 46: 46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142: kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144: mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146: Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148:
typer av förändringar än central
- Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl