12.07.2015 Views

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

företagets strategi och sina personliga övertygelseroftast valde sina egna övertygelser. Det finns äv<strong>en</strong>andra typer av studier som visar att anställda kankänna större samhörighet med sin profession ochintressebaserade grupper (<strong>till</strong> exempel internetbaserade”communities”) alternativt projekt (Söderlund& Bredin 2005) än med det egna företaget. Teigland(2003) beskriver <strong>till</strong> exempel att programmerare påIT-företag ofta löser problem inom företaget medhjälp av utomstå<strong>en</strong>de intressegrupper, oavsett omkänslig företagsinformation blir känd utanför företaget.Lärande, risk och arbetskraft<strong>en</strong>s rörlighetNär projekt används brukar personer inom ett företagallt tydligare delas upp i roller som bygger påkompet<strong>en</strong>s snarare än administrativa roller ellerroller som bygger på funktion. En anställd somtidigare varit verksam inom <strong>till</strong> exempel marknadsföringsom civilekonom kan i stället bli klassificeradsom projektledare med specialistkompet<strong>en</strong>s inommarknadsföring. Skillnad<strong>en</strong> kan te sig lit<strong>en</strong> – m<strong>en</strong>är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> drastisk. Fokusering<strong>en</strong> på kompet<strong>en</strong>si kombination med projektanvändning gör att varjepersons kompet<strong>en</strong>s konkurr<strong>en</strong>sutsätts vid varje nyttprojekt. När ett nytt projekt bemannas söker manpersonal utifrån olika roller. Om det behövs <strong>en</strong> projektledare,<strong>en</strong> projektadministratör och tre experterinom tre olika områd<strong>en</strong> ska var och <strong>en</strong> av dessa rollerbemannas utifrån <strong>till</strong>gänglighet och kompet<strong>en</strong>snivå.Företaget måste ständigt hitta d<strong>en</strong> kompet<strong>en</strong>s sombehövs för ett <strong>en</strong>skilt projekt och samtidigt skapagrupper och arbetsformer där deltagarna känner sigtrygga och därmed kan använda sin kompet<strong>en</strong>s fulltut.För dem som verkar inom detta system gällerdet att dels hantera d<strong>en</strong> ökande interna, och iblandäv<strong>en</strong> externa, konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong>, vilket kräver <strong>en</strong> förmågaatt ständigt förkovra sig, och dels ha <strong>en</strong> socialförmåga så att man kan ”sälja” sig inom systemet.Säljförmågan grundas på framgång<strong>en</strong> för och uppmärksamhet<strong>en</strong>kring de projekt man deltagit i ochhur <strong>en</strong>s eg<strong>en</strong> insats inom projektet bedöms ha varit.Lärandet sker hela tid<strong>en</strong> i projekt g<strong>en</strong>om de problemoch uppgifter varje individ har ansvar för. D<strong>en</strong>utbildning företag<strong>en</strong> organiserar vid sidan av arbetetminskar förmodlig<strong>en</strong> <strong>till</strong> förmån för ”on-the-jobtraining”. Detta skapar påtagliga inträdeshinder förnyutbildade och andra utan större erfar<strong>en</strong>het av projektarbete.Systemet betonar vikt<strong>en</strong> av personligthumankapital i form av expertis inom något område,samt socialt kapital i form av gott r<strong>en</strong>ommé hos viktigakontaktskapande personer. Om vi drar d<strong>en</strong>nat<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s <strong>till</strong> dess extrem ser vi att konkurr<strong>en</strong>s kommeratt stå mellan <strong>en</strong>skilda individer inom olika specialistområd<strong>en</strong>snarare än mellan företag med mereller mindre fasta personalstyrkor. 11 D<strong>en</strong>na t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>suttrycks av Ekstedt (1988) som <strong>en</strong> övergång från organisations-<strong>till</strong> individbund<strong>en</strong> kunskap.Slutsats<strong>en</strong> blir att varje individ måste ta mer ansvarför sin eg<strong>en</strong> karriär än tidigare. Ett mer drastisktsätt att uttrycka detta är att affärsrisk, alltså risk<strong>en</strong>att inte få några intäkter (eller snarare prestationsbaseradlön), flyttas från företag <strong>till</strong> individer. Närprojekt används och belöningar och ersättningarkopplas <strong>till</strong> varje persons insats inom olika projektblir personerna ett slags ”egna företagare” inomram<strong>en</strong> för ett företag. Det finns IT-företag somi klartext gått ut med budskapet <strong>till</strong> sina anställda”att agera som <strong>en</strong>skilda företagare”. Om ersättningsnivåernakopplas <strong>till</strong> d<strong>en</strong> tid <strong>en</strong> person är sysselsattinom olika projekt där projekt<strong>en</strong> också utgörintäktskällor för företag – alltså är r<strong>en</strong>a kunduppdrag– kommer dessa personer att ta över <strong>en</strong> stordel av företagets affärsrisk. Detta är ganska vanligtinom managem<strong>en</strong>t och strategikonsultföretag ochförändrar individernas riskposition avsevärt jämförtmed <strong>en</strong> situation där de har fast anställning med fastlön. Vi kan inte se klara teck<strong>en</strong> på att detta hållerpå att hända inom industrin, m<strong>en</strong> hindr<strong>en</strong> att detinförs är, <strong>till</strong> följd av projekt<strong>en</strong>s intåg, ganska små.Som vi nämnt blir det troligt att individer favoriserarsitt projekt, sin projektgrupp och kanske <strong>till</strong> ochmed sig själva snarare än organisation<strong>en</strong> som helhet.En motkraft skulle vara att HR-funktion<strong>en</strong> utvecklasså att d<strong>en</strong> bättre svarar mot individernas behov i <strong>en</strong>projektorganiserad verksamhet och hanterar dag<strong>en</strong>smotsättningar mellan projekt och linjeorganisation(Söderlund & Bredin 2005).Rollerna för arbetsgivare och arbetstagare förändrasdramatiskt. Ing<strong>en</strong> ”ger” arbete <strong>till</strong> någon annansom ”tar emot”. I stället måste varje arbetareständigt se <strong>till</strong> att ordna sin försörjning g<strong>en</strong>om att96

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!