Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Sverige än i länder där giltigheten av och kompensationenför, uppsägningar ofta bestäms i domstolsförhandlingar.Är de kompletterande ersättningarnaförenliga med arbetslinjen?Vi återkommer nu till den inledande frågan, nämligenom de kompletterande ersättningarna är förenligamed arbetslinjen. Det finns inget enkelt svar– olika ersättningar är utformade på olika sätt ochhar olika effekter.Ersättningar som bara ges när personer inte arbetarförsvagar incitamenten till arbete. Hur storaeffekterna är, varierar mellan individer och grupperoch beror på vilken typ av frånvaro som ersättningenkompenserar för. Mycket av forskning och utredningarom socialförsäkringarna behandlar denna typav effekter. Genom att de höjer ersättningen kan viförvänta oss att de kompletterande ersättningarnaförstärker sådana effekter. Som vi nämnde i inledningenhandlar den allmänna debatten främst omsocialförsäkringarna. Men det finns anledning attockså inkludera övriga typer av inkomstkompensationi debatten om hur arbetsutbudet bestäms.Det finns också frågor som speciellt gäller om dekompletterande försäkringarna är förenliga med arbetslinjen.Här ska vi bara nämna några:• de långa ersättningstiderna vid arbetslöshet inomfrämst den offentliga sektorns avtal• den stora vikten vid inkomst under åren just förepensionering inom de förmånsbestämda systemenoch problemen för dem som gradvis villtrappa ner arbetsinsatsen• de negativa effekterna av att ha två halvtidsanställningari olika sektorer i stället för en heltidsanställningvid bestämning av pensionen• inlåsningseffekter inom arbetsskadeförsäkringen• hinder för rörlighet orsakade av bestämmelserinom de kompletterande ersättningssystemen vidålderspension och föräldraledighet.Noter1. Detta kapitel bygger på Sjögren Lindquist och Wadensjö(2005). Vi vill tacka Per Gunnar Edebalk, Jonas Olofssonoch Annika Sundén för synpunkter på tidigare versioner.2. För generella diskussioner av samspelet mellan socialförsäkringar,se Edebalk med flera (1996) och Rein och Wadensjö(1998).3. Kapitel 9 innehåller en mer detaljerad uppdelning på olikasektorer. Uppdelningen i den tabell som redovisas härbygger på samma uppdelning som avtalsområdena.4. Förklaringen till denna utformning är att knappast någonarbetare hade inkomster över taket i socialförsäkringarnanär avtalen ingicks.5. För en detaljerad genomgång, se Sjögren Lindquist ochWadensjö (2005).6. För översikter av omställningsavtalen se kapitel 12 ochSjögren Lindquist och Wadensjö (2005).ReferenserEdebalk PG, Ståhlberg A-C & Wadensjö E (1996) ”Avtalsrelateradetrygghetssystem vid sjukdom, arbetsskada ochförtidspension” i En allmän och aktiv försäkring vid sjukdomoch rehabilitering. SOU 1996:113, del 2, Allmänna förlaget,Stockholm.Rein M & Wadensjö E (1998) ”The Relation between Socialand Occupational Security” i Marmor TR & De Jong PR(red) Ageing, Social Security and Affordability. Ashgate, Aldershot.Sjögren Lindquist G & Wadensjö E (2005) Inte bara socialförsäkringar.Kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall.ESS Rapport 2005:2, Finansdepartementet, Stockholm.Det finns goda skäl att mer i detalj undersöka dessafrågor, och skäl för arbetsmarknadens parter att seöver utformningen av systemen.130