12.07.2015 Views

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tabell 10.1. En tablå över utbildningsmodeller på sekundär nivåA. En näringslivsanknut<strong>en</strong> modell B. En statligt reglerad modell C. En frivillig modellStatlig lärlingslagstiftning Skolförlagd yrkesutbildning Betoning på g<strong>en</strong>erell utbildningKollektivavtalade utbildningsbestämmelser Integrerad utbildningsorganisation Integrerad utbildningsorganisationHög standardisering av utbildning<strong>en</strong> Begränsat lokalt inflytandeHög standardiseringBetydande lokalt inflytandePåtaglig differ<strong>en</strong>tieringVälutvecklat samarbete mellan företag ochpartsorganisationerUtrymme för partsinflytandeYrkesutbildning <strong>en</strong> frivillig angeläg<strong>en</strong>hetför <strong>en</strong>skilda företagUppdelad utbildningsorganisationSocialpolitisk anknytning Socialpolitisk anknytning Svag socialpolitisk anknytningExempel på länder: Tyskland, Österrikeoch DanmarkExempel på länder: Sverige och Frankrike Exempel på länder: USA ochStorbritanni<strong>en</strong>inflytande över arbetsprocess<strong>en</strong> och g<strong>en</strong>erellt ökadekvalifikationskrav.I det här kapitlet kommer vi att analysera relation<strong>en</strong>mellan å <strong>en</strong>a sidan utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar,å andra sidan <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>sbehov. Inom ram<strong>en</strong> för <strong>en</strong> tioårsperiod kommer30 <strong>till</strong> 40 proc<strong>en</strong>t av d<strong>en</strong> nuvarande arbetskraft<strong>en</strong> attlämna sina jobb. Oavsett om antalet arbets<strong>till</strong>fäll<strong>en</strong>blir fler eller inte – befolkningsprognos<strong>en</strong> talar för <strong>en</strong>viss ökning av antalet personer i arbetsför ålder fram<strong>till</strong> 2015 – kommer det följaktlig<strong>en</strong> att ställas krav på<strong>en</strong> int<strong>en</strong>siv matchning mellan unga och nyutbildadeoch lediga arbets<strong>till</strong>fäll<strong>en</strong>. Idag är det mycket somtalar för att d<strong>en</strong> matchning<strong>en</strong> kommer att försvåras,bland annat på grund av dålig g<strong>en</strong>omströmning ochpå grund av <strong>en</strong> dålig anpassning mellan utbildningsinriktningarpå olika nivåer och <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>sbehov.Innan vi angriper huvudfrågan om utbildning<strong>en</strong>soch arbetskraft<strong>en</strong>s anpassning <strong>till</strong> kvalifikationskrav<strong>en</strong>i arbetslivet vill vi först belysa de sv<strong>en</strong>ska erfar<strong>en</strong>heternai ett bredare sammanhang. Hur skiljersig organisation<strong>en</strong> av utbildning och kompet<strong>en</strong>sförsörjningmellan olika – i övrigt jämförbara – länder?Hur påverkar de olika utbildningsmodellerna ungasetableringsmönster på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> och, avslutningsvis,hur ser samband<strong>en</strong> ut mellan utbildningsnivåer,utbildningsinriktning och sysselsättning?Utbildningsmodeller och <strong>arbetsmarknad</strong>setablering– internationella erfar<strong>en</strong>heterEn internationell utblick visar att utbildning<strong>en</strong>s organisationhänger nära samman med förhålland<strong>en</strong>på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> och med det som lite diffustbrukar kallas för <strong>arbetsmarknad</strong>srelationer – ellerindustrial relations, på <strong>en</strong>gelska (Thel<strong>en</strong> 2004). Dec<strong>en</strong>trala aktörerna är stat<strong>en</strong>, arbetsgivarparterna ochde fackliga organisationerna. I fortsättning<strong>en</strong> kommervi att beröra de olika förhålland<strong>en</strong>a för utbildningarnapå gymnasial nivå.Organisation<strong>en</strong> av utbildning<strong>en</strong> på gymnasialnivå ser olika ut i olika länder, m<strong>en</strong> det går alltsåatt urskilja ett antal huvudmodeller (Olofsson 2005).Olikheterna mellan dessa beror på skilda traditioner,bland annat för utbildning<strong>en</strong>s frihet i relation <strong>till</strong> arbetslivet,stat<strong>en</strong>s roll i ekonomin samt politiska styrkeförhålland<strong>en</strong>mellan löntagar- och arbetsgivarintress<strong>en</strong>.Förutom d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska tradition<strong>en</strong> med skolförlagdyrkesutbildning i off<strong>en</strong>tlig regi vill vi hänvisa<strong>till</strong> d<strong>en</strong> näringslivsorganiserade tyska modell<strong>en</strong> samtd<strong>en</strong> nordamerikanska tradition<strong>en</strong> av huvudsaklig<strong>en</strong>115

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!