Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 10Utbildning och

kapitel 10Utbildning och arbetslivetskompetensförsörjningDan Grannas och Jonas OlofssonFår gymnasie- och högskolestuderande en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov?Svensk utbildning har förändrats radikalt under de senaste 15 åren. De yrkesförberedande gymnasieutbildningarnahar omvandlats till treåriga program som ger allmän högskolebehörighet, samtidigtsom andelen ungdomar i högskoleutbildning har fördubblats. Kraven på kunskaper och färdigheter iarbetslivet har också blivit högre.Dan Grannas och Jonas Olofsson diskuterar sambanden mellan utbildningsnivåer, utbildningsinriktningoch sysselsättning. Författarna menar att för få väljer program inriktade på teknik, byggnads,vård och omsorg, medan fler än arbetsmarknaden efterfrågar studerar media, estetiskt och samhällsvetenskapligtprogram. Författarna ser samma feldimensionering inom högre utbildning. Samtidigt tarbara cirka 50 procent av studenterna på högskole- och universitetsnivå någon slutexamen. Något ärfundamentalt fel när en så stor andel av eleverna blir arbetslösa efter utbildningen. De pekar också påatt de som saknar fullbordad gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland de socialbidragsberoendei åldrarna 20–24 år och att försörjningsstödet bör villkoras. Regeringens mål om 50 procentav en årskull i eftergymnasial utbildning kan ifrågasättas, enligt författarna.Det har skett stora förändringar inom det svenskautbildningssystemet på senare år. De yrkesförberedandegymnasieutbildningarna har omvandlats tilltreåriga program som ger behörighet för studier påhögskolenivå. Samtidigt som gymnasieutbildningensstruktur har förändrats har studerandevolymerna påeftergymnasial nivå ökat dramatiskt.En viktig förklaring till förändringarna i utbildningsorganisationenär att kraven på kunskaper ochfärdigheter i arbetslivet har ökat. Även om föreställningarnaom ökade rörlighetskrav i arbetslivet ofta ärstarkt överdrivna – de genomsnittliga arbetstidernai ett och samma företag har till exempel inte minskat– är det mycket som talar för att arbetsmarknadenförutsätter en högre omställningsberedskap äntidigare (Auer 2005). Strukturförändringar minskarutrymmet för arbeten med små utbildningskrav(Åberg 2004). Samtidigt har arbeten inom tjänsteproducerandesektorer med högre kunskaps- ochfärdighetskrav ökat i omfattning (Carnoy & Castells1997, Schön 2000). Genombrottet för tjänste- ochinformationssamhället betyder att produktionen isig i dag sysselsätter mycket färre löntagare än desysslor som är knutna till produktionens tekniskaoch reproduktiva förutsättningar, allt från produktutveckling,distribution och försäljning till utbildningoch barn- och äldreomsorg. Resultatet blirockså förändrade arbetsorganisationer, större enskilt114

Tabell 10.1. En tablå över utbildningsmodeller på sekundär nivåA. En näringslivsanknuten modell B. En statligt reglerad modell C. En frivillig modellStatlig lärlingslagstiftning Skolförlagd yrkesutbildning Betoning på generell utbildningKollektivavtalade utbildningsbestämmelser Integrerad utbildningsorganisation Integrerad utbildningsorganisationHög standardisering av utbildningen Begränsat lokalt inflytandeHög standardiseringBetydande lokalt inflytandePåtaglig differentieringVälutvecklat samarbete mellan företag ochpartsorganisationerUtrymme för partsinflytandeYrkesutbildning en frivillig angelägenhetför enskilda företagUppdelad utbildningsorganisationSocialpolitisk anknytning Socialpolitisk anknytning Svag socialpolitisk anknytningExempel på länder: Tyskland, Österrikeoch DanmarkExempel på länder: Sverige och Frankrike Exempel på länder: USA ochStorbritannieninflytande över arbetsprocessen och generellt ökadekvalifikationskrav.I det här kapitlet kommer vi att analysera relationenmellan å ena sidan utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar,å andra sidan arbetsmarknadensbehov. Inom ramen för en tioårsperiod kommer30 till 40 procent av den nuvarande arbetskraften attlämna sina jobb. Oavsett om antalet arbetstillfällenblir fler eller inte – befolkningsprognosen talar för enviss ökning av antalet personer i arbetsför ålder framtill 2015 – kommer det följaktligen att ställas krav påen intensiv matchning mellan unga och nyutbildadeoch lediga arbetstillfällen. Idag är det mycket somtalar för att den matchningen kommer att försvåras,bland annat på grund av dålig genomströmning ochpå grund av en dålig anpassning mellan utbildningsinriktningarpå olika nivåer och arbetsmarknadensbehov.Innan vi angriper huvudfrågan om utbildningensoch arbetskraftens anpassning till kvalifikationskraveni arbetslivet vill vi först belysa de svenska erfarenheternai ett bredare sammanhang. Hur skiljersig organisationen av utbildning och kompetensförsörjningmellan olika – i övrigt jämförbara – länder?Hur påverkar de olika utbildningsmodellerna ungasetableringsmönster på arbetsmarknaden och, avslutningsvis,hur ser sambanden ut mellan utbildningsnivåer,utbildningsinriktning och sysselsättning?Utbildningsmodeller och arbetsmarknadsetablering– internationella erfarenheterEn internationell utblick visar att utbildningens organisationhänger nära samman med förhållandenarbetsmarknaden och med det som lite diffustbrukar kallas för arbetsmarknadsrelationer – ellerindustrial relations, på engelska (Thelen 2004). Decentrala aktörerna är staten, arbetsgivarparterna ochde fackliga organisationerna. I fortsättningen kommervi att beröra de olika förhållandena för utbildningarnapå gymnasial nivå.Organisationen av utbildningen på gymnasialnivå ser olika ut i olika länder, men det går alltsåatt urskilja ett antal huvudmodeller (Olofsson 2005).Olikheterna mellan dessa beror på skilda traditioner,bland annat för utbildningens frihet i relation till arbetslivet,statens roll i ekonomin samt politiska styrkeförhållandenmellan löntagar- och arbetsgivarintressen.Förutom den svenska traditionen med skolförlagdyrkesutbildning i offentlig regi vill vi hänvisatill den näringslivsorganiserade tyska modellen samtden nordamerikanska traditionen av huvudsakligen115

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån