Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Procent3025201510Utrikes födda kvinnorInrikes födda kvinnorUtrikes födda mänInrikes födda män50198819901992199419961998200020022004Figur 6.3. Tidsbegränsade anställningar i Sverige bland inrikes- och utlandsfödda kvinnor och män 16–64 år. Procent av sysselsatta.Källa: Integrationsverket (2005, s 22) på basis av SCB, AKU, fjärde kvartalet för respektive år, samt Integrationsverkets egna beräkningar.numera ungefär samma andel tidsbegränsade anställningarsom inrikes födda kvinnor.Men även här beror mycket på var personerna ärfödda. Det ovan nämnda ULF-materialet, som redovisarett tvärsnitt av 1990-talet, pekar på att sysselsattafödda i före detta Jugoslavien nästan tre gångeroftare än svenskfödda, och personer födda i Mellanösternnästan fyra gånger oftare, var sysselsatta i tidsbegränsadejobb (Hjerm 2002, s 91 och 99). Dettaär dock rimligen enbart en sida av den pågåendemarginaliseringen. Det svåröversättliga begreppet”hyperkasualisering” används av den brittiska forskarenBill Jordan (1996) för att beskriva hur grupperi befolkningen, ofta med invandrarbakgrund,tvingas leva på en snäv och osäker inkomstmarginalmed den ena foten inom ett alltmer strikt offentligtbidragssystem och med den andra på den gråa ellersvarta arbetsmarknaden, beroende av tillfälliga ochextremt osäkra jobb; ett problem som i svenskt sammanhanghar diskuterats av Slavnic (2000, 2002).Med hjälp av ULF-data (Vogel 2002, s 37–38) fannman att personer födda i Turkiet, det tidigare Jugoslavien,samt Afrika och Mellanöstern hade inkomsterunder socialbidragsnormen fem till sex gångeroftare än svenskfödda, vilket tycktes hålla i sig ävenefter många år (tio eller fler) i Sverige. Figur 6.4visar på iögonfallande skevheter i sysselsättnings-Procent80706050403020100SysselsattatotaltTidsbegränsadeanställningarSverigeLatinamerika”Tidigare Jugoslavien”MellanösternAfrikaInkomst undersocialbidragsnormenFigur 6.4. Sysselsättning och inkomst i olika regioner 1993–2000. Källa: Vogel 2002, s 38 och 19–99 på basis av ULF .68