Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

påverkas, vilket har

påverkas, vilket har betydelse för korttidsarbetslösheten.Effekterna av koordinering är stora. Utankoordinering är det rimligt att tro att fackföreningarmedför ökad arbetslöshet, eftersom själva poängenmed en fackförening är att vara en starkare part motföretagen, vilket rimligtvis betyder högre löner ochdärmed en högre arbetslöshet. Men de empiriskaresultaten från Nickell och Layard antyder att koordineradeförhandlingar kanske helt kan motverkaden ökning av arbetslösheten som beror på ökad organisationsgrad.Rowthorn har dessutom analyserat effekterna avcentralisering på lönespridning och i sin tur konsekvensernaför sysselsättningen och arbetslösheten.Ökad centralisering leder till mindre lönespridning.Däremot finner han inga effekter av ändrad lönespridningpå sysselsättningen. På arbetslöshetenfinns det däremot vissa effekter. Ökar lönespridningenfrån den minsta empiriskt observerade nivån tillden genomsnittliga så minskar arbetslösheten med1,8 procentenheter.Utvecklingen i Sverige 1970–2005Hur förhåller sig då utvecklingen i Sverige till teoriernaovan? 2 I början av perioden, fram till ungefär1975, var förhandlingarna relativt centraliserade.Den centraliserade förhandlingsmodellen, somfungerat bra under perioden före 1970, börjadeifrågasättas under 1970-talet. De centrala överenskommelsernablev efter hand alltmer detaljerade,vilket lämnade lite utrymme till lokala hänsyn i lönesättningen.Att den långa perioden av hög tillväxtkom till sitt slut i början på 1970-talet kan ha lett tillatt många började ifrågasätta förhandlingsmodellen.Dessutom hade den större andelen tjänstemänminskat SAF:s och LO:s storlek på arbetsmarknaden.Den löneutjämnande politik som bedrivits av LOkan också ha lett till att företagarsidan såg en förändradförhandlingsform som ett sätt att motverkafortsatt utjämning. Under perioden 1960–1975hade löneskillnaderna halverats inom LO–SAF:s avtalsområden.Vissa fackföreningar som förlorat pålöneutjämningen kan inte ha varit odelat positiva tillde centrala avtalen.I början av 1980-talet bröts de centrala förhandlingarnaoch vissa förbund förhandlade på branschnivå.I avtalsrörelsen 1983 bröt sig verkstadsföreningenoch Metall ur de centrala förhandlingarna.Under resten av 1980-talet förekom centraliseradeförhandlingar bara ett fåtal år.Den första delen av 1990-talet kännetecknadesav ekonomisk kris och kraftigt ökad arbetslöshet,vilket medförde mindre löneökningar. Under 1990tillsatte regeringen en förhandlingsgrupp – Stabilitetsaktionen– för att påverka lönerörelsen. Gruppenlade fram förslag om ett tvåårsavtal som sedanlåg till grund för avtalsrörelsen 1991. I ljuset av denbegynnande krisen och den växande arbetslöshetenblev resultatet relativt små löneökningar. Stabilitetsaktionenvar emellertid bara en tillfällig återgång tillstörre centralisering. Förhandlingarna skedde sedanpå förbundsnivå.Oron för att löneökningarna skulle bli stora ledde1997 till det så kallade Industriavtalet, som syftadetill en ökad koordinering av förhandlingarna. Dettainnebar att en kommitté och ett ekonomiskt råd inrättades.Kommitténs uppgift var att följa tillämpningenav avtalet medan rådet skulle förse kommitténmed ekonomiskt underlag och ge rekommendationerinför avtalsrörelser. Ett liknande avtal harsedan slutits även på det offentliga området. År 2002täcktes över 50 procent av arbetskraften av avtal liknandeIndustriavtalet (Holmlund 2003).Det är viktigt att notera att ett centralt avtal inteinnebär att alla löner bestäms centralt. Förhandlingarsker i Sverige på flera olika nivåer. Det kan därförvara missvisande att bara titta på om ett centralt avtalsluts eller inte. Exempelvis var de centrala avtaleni början av perioden betydligt mer detaljerade än desom slöts under 1980 talet och som gav större möjligheterför lokala förhandlingar och löneglidning.Under perioden har dessutom centrala avtal ersattsmed förbundsavtal, samtidigt som förbundsavtalenöverlåter större utrymme till lokal nivå.Enligt Holmlund (2003) kan den minskade centraliseringenha bidragit till större löneökningarunder slutet av 1980-talet, även om effekterna troligtvisvar små. Ett sätt att indirekt undersöka omovanstående förändringar i centraliseringsgrad harpåverkat lönebildningen är att undersöka om detempiriskt skett strukturella eller trendmässiga förändringarunder perioden. Nackdelen med metodenär att dessa förändringar kan orsakas av andra146

typer av förändringar än centraliseringsgrad, somexempelvis ändrad lagstiftning. Enligt Holmlundhar lönebildningssambandet i Sverige varit stabilt.Forslund, Gottfries och Westermark (2005) hittarinte heller någon trendmässig förändring av lönebildningssambandet.Asymmetrier mellan anställda och arbetslösa– ”insider-outsiderteorin”Asymmetrier mellan anställda och arbetslösa orsakasbland annat av omsättningskostnader för arbetskraft(Lindbeck 1991). Det är kostsamt för ett företagatt anställa arbetare, med kostnader för att hitta,bedöma och träna lämplig personal. Det är ocksåkostsamt för företag att avskeda personal, med avgångsvederlagoch potentiella rättsprocesser i sambandmed avsked. 3Förekomsten av omsättningskostnader har flerakonsekvenser för sysselsättning och arbetslöshet.Eftersom det blir dyrare att anställa och avskedapersonal kan det tänkas att omsättningskostnadernahar konsekvenser för de långsiktiga sysselsättningsocharbetslöshetsnivåerna.Omsättningskostnaderna för arbetskraften påverkarockså sysselsättningens variationer under ennormal konjunkturcykel. Eftersom det är kostsamtatt avskeda och anställa avskedar företagen inte såmånga under en lågkonjunktur – dels kostar det attavskeda, dels kostar det att anställa ny personal i denavskedades ställe när konjunkturen vänder. Av sammaskäl blir företagen mer tveksamma att anställa ien högkonjunktur. Konsekvensen blir att sysselsättningoch arbetslöshet varierar mindre när omsättningskostnadernaär höga än när de är låga.Vid en långt utdragen lågkonjunktur kan konsekvensernabli annorlunda. Om företagen är tveksammatill att den konjunkturuppgång som kommerär stabil, och om omsättningskostnaderna är höga,blir de tveksamma till att nyanställa. Det gör att arbetslöshetenkan ligga kvar länge på en hög nivå.Men det blir ingen permanent ökning av arbetslöshetenenligt modellerna.Empiriska studier visar inga tydliga resultat förhur omsättningskostnaderna påverkar arbetslösheten(se bl a Bertola & Rogerson 1997, Blanchard &Portugal 2001, Nickell 1997, Scarpetta 1996). Kostnaderför att avskeda personal verkar dock påverkasysselsättningen och förlänger dessutom periodenmänniskor är arbetslösa.Teoretiskt sett kan insiders – de som har jobb ochär med i en fackförening – utnyttja att det kostar attanställa ny personal. På väg upp ur en lågkonjunkturkommer insiders att, när efterfrågan ökar, höjalönen eftersom anställningskostnaderna för företagetgör att konkurrensen från de arbetslösa är mindreän utan omsättningskostnader. Effekten är attlönenivån blir beroende av tidigare sysselsättning,vilket ger persistens. Empiriska studier verkar dockförkasta detta (Cahuc & Zylberberg 2004, Holmlund& Zetterberg 1991, Lever 1995).Skatter, löner, ersättningsnivå och arbetslöshetTeoriDet finns flera teoretiska förklaringar till att ersättningsnivånpåverkar lönerna. I en del modeller antasatt arbetarna hotar företaget med att säga uppsig och bli arbetslösa. Detta är kanske inte ett sårealistiskt antagande. Det är rimligare att arbetarna,om de är missnöjda med lönen på ett företag, sökerarbete på andra företag. Ersättningsnivån påverkarutfallet av förhandlingarna även i detta fall. Villman byta jobb så konkurrerar man med de arbetslösa,vars sökbeteende påverkas av ersättningsnivånsstorlek. Finns det en övre gräns för ersättningstidenslängd, så kommer nyligen arbetslösa arbetare attsöka färre arbeten när ersättningsnivån går upp, eftersomhögre ersättning gör det mer attraktivt attvara arbetslös. Samtidigt söker arbetslösa som inteär berättigade till ersättning desto mer intensivt,eftersom de kan kvalificera sig för ett generösareersättningssystem om de får jobb. Denna effekt dominerarockså för arbetare som är nära att bli utförsäkrade,eftersom värdet för en individ som bara harett fåtal dagar till utförsäkring inte påverkas specielltmycket av en högre ersättning under dessa få dagar(se Holmlund 1998).Den teoretiska analysen av skatternas effekterpå löner och arbetslöshet är tvetydig (Holmlund &Kolm 1995). Det finns två typer av skatter på lönerna,dels den vanliga inkomstskatten, dels socialaavgifter. Normalt sett har det ingen betydelse om147

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna