Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

typer av förändringar än centraliseringsgrad, somexempelvis ändrad lagstiftning. Enligt Holmlundhar lönebildningssambandet i Sverige varit stabilt.Forslund, Gottfries och Westermark (2005) hittarinte heller någon trendmässig förändring av lönebildningssambandet.Asymmetrier mellan anställda och arbetslösa– ”insider-outsiderteorin”Asymmetrier mellan anställda och arbetslösa orsakasbland annat av omsättningskostnader för arbetskraft(Lindbeck 1991). Det är kostsamt för ett företagatt anställa arbetare, med kostnader för att hitta,bedöma och träna lämplig personal. Det är ocksåkostsamt för företag att avskeda personal, med avgångsvederlagoch potentiella rättsprocesser i sambandmed avsked. 3Förekomsten av omsättningskostnader har flerakonsekvenser för sysselsättning och arbetslöshet.Eftersom det blir dyrare att anställa och avskedapersonal kan det tänkas att omsättningskostnadernahar konsekvenser för de långsiktiga sysselsättningsocharbetslöshetsnivåerna.Omsättningskostnaderna för arbetskraften påverkarockså sysselsättningens variationer under ennormal konjunkturcykel. Eftersom det är kostsamtatt avskeda och anställa avskedar företagen inte såmånga under en lågkonjunktur – dels kostar det attavskeda, dels kostar det att anställa ny personal i denavskedades ställe när konjunkturen vänder. Av sammaskäl blir företagen mer tveksamma att anställa ien högkonjunktur. Konsekvensen blir att sysselsättningoch arbetslöshet varierar mindre när omsättningskostnadernaär höga än när de är låga.Vid en långt utdragen lågkonjunktur kan konsekvensernabli annorlunda. Om företagen är tveksammatill att den konjunkturuppgång som kommerär stabil, och om omsättningskostnaderna är höga,blir de tveksamma till att nyanställa. Det gör att arbetslöshetenkan ligga kvar länge på en hög nivå.Men det blir ingen permanent ökning av arbetslöshetenenligt modellerna.Empiriska studier visar inga tydliga resultat förhur omsättningskostnaderna påverkar arbetslösheten(se bl a Bertola & Rogerson 1997, Blanchard &Portugal 2001, Nickell 1997, Scarpetta 1996). Kostnaderför att avskeda personal verkar dock påverkasysselsättningen och förlänger dessutom periodenmänniskor är arbetslösa.Teoretiskt sett kan insiders – de som har jobb ochär med i en fackförening – utnyttja att det kostar attanställa ny personal. På väg upp ur en lågkonjunkturkommer insiders att, när efterfrågan ökar, höjalönen eftersom anställningskostnaderna för företagetgör att konkurrensen från de arbetslösa är mindreän utan omsättningskostnader. Effekten är attlönenivån blir beroende av tidigare sysselsättning,vilket ger persistens. Empiriska studier verkar dockförkasta detta (Cahuc & Zylberberg 2004, Holmlund& Zetterberg 1991, Lever 1995).Skatter, löner, ersättningsnivå och arbetslöshetTeoriDet finns flera teoretiska förklaringar till att ersättningsnivånpåverkar lönerna. I en del modeller antasatt arbetarna hotar företaget med att säga uppsig och bli arbetslösa. Detta är kanske inte ett sårealistiskt antagande. Det är rimligare att arbetarna,om de är missnöjda med lönen på ett företag, sökerarbete på andra företag. Ersättningsnivån påverkarutfallet av förhandlingarna även i detta fall. Villman byta jobb så konkurrerar man med de arbetslösa,vars sökbeteende påverkas av ersättningsnivånsstorlek. Finns det en övre gräns för ersättningstidenslängd, så kommer nyligen arbetslösa arbetare attsöka färre arbeten när ersättningsnivån går upp, eftersomhögre ersättning gör det mer attraktivt attvara arbetslös. Samtidigt söker arbetslösa som inteär berättigade till ersättning desto mer intensivt,eftersom de kan kvalificera sig för ett generösareersättningssystem om de får jobb. Denna effekt dominerarockså för arbetare som är nära att bli utförsäkrade,eftersom värdet för en individ som bara harett fåtal dagar till utförsäkring inte påverkas specielltmycket av en högre ersättning under dessa få dagar(se Holmlund 1998).Den teoretiska analysen av skatternas effekterpå löner och arbetslöshet är tvetydig (Holmlund &Kolm 1995). Det finns två typer av skatter på lönerna,dels den vanliga inkomstskatten, dels socialaavgifter. Normalt sett har det ingen betydelse om147