kvinnor 2003/2004 18 proc<strong>en</strong>t. Andel<strong>en</strong> kvinnliganybörjare i fysik var 28 proc<strong>en</strong>t och i nationalekonomi44 proc<strong>en</strong>t. Det tycks som om mansandel<strong>en</strong>ökat på dessa områd<strong>en</strong>. Andel<strong>en</strong> kvinnliga nybörjarei psykologi var 77 proc<strong>en</strong>t. Till sv<strong>en</strong>ska och nordiskaspråk har andel<strong>en</strong> ny<strong>till</strong>trädande kvinnor minskatdrastiskt i förhållande <strong>till</strong> andel<strong>en</strong> kvinnor totalt.Ett område som blivit kraftigt feminiserat ärbiomedicin och medicinsk vet<strong>en</strong>skap äv<strong>en</strong> om dekvinnliga nybörjarna har minskat i relation <strong>till</strong> andel<strong>en</strong>kvinnor totalt. Tabell<strong>en</strong> ger också tydliga indikationerpå att intern könssegregering inte är påväg att försvinna utan existerar på praktiskt taget allanivåer.När <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> ständigt stegrar behovet avutbildning får vi ett utbildningssystem som alltmeranpassas <strong>till</strong> marknad<strong>en</strong>s yrkesbehov. Utbildningssystemetger samhällsmedborgarna sina rättigheter<strong>till</strong> utbildning och på lika villkor. Det råder <strong>en</strong> uppfattningi d<strong>en</strong> utbildningspolitik som förs att jämställdhetkan uppnås g<strong>en</strong>om utbildning. M<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsin relation <strong>till</strong> marknad<strong>en</strong>s yrkeskrav fungerar systemeti stället ofta som instrum<strong>en</strong>t för social skiktningoch könsstratifiering, bland annat för att utbildningdiskuteras i termer av input och output, med betoningpå g<strong>en</strong>omströmning <strong>till</strong> <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> (Ve1999, SOU 2005:66).AvslutningBåde vuxnas och ungdomars yrkesval beror <strong>till</strong> stordel på hur kön konstrueras. Det finns ett visst stödför teorin om att utbildningsval och yrkesval är rationella,m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na rationalitet beror <strong>till</strong> viss del påatt yrk<strong>en</strong> är könsmärkta och att <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> ärkönsuppdelad, vilket ytterligare stöder tank<strong>en</strong> attvåra val är socialt konstruerade.Totalt sett har könssegregering<strong>en</strong> minskat på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>,m<strong>en</strong> inte på grund av alla försök attintegrera kvinnor inom typiskt mansdomineradeområd<strong>en</strong> utan på grund av att kvinnorna självasöker sig dit. Männ<strong>en</strong> söker sig däremot inte i någonstörre utsträckning <strong>till</strong> kvinnodominerade områd<strong>en</strong>.Det är bland annat därför Åsa Löfström (SOU2004:43) föreslår att större satsningar bör göras påatt integrera män inom <strong>till</strong> exempel vårdyrk<strong>en</strong>. Visserlig<strong>en</strong>visar olika studier (som d<strong>en</strong> danska) att mänbemöts positivt när de väljer kvinnodominerade yrk<strong>en</strong>,m<strong>en</strong> det krävs mer för att uppnå <strong>en</strong> jämställd<strong>arbetsmarknad</strong>.Ett viktigt hinder för <strong>en</strong> jämställd <strong>arbetsmarknad</strong>är att könsmärkning<strong>en</strong> av arbetsuppgifter inte minskarnär könssegregering<strong>en</strong> minskar på mer aggregeradnivå. Könsmärkningsprocess<strong>en</strong> beror mer påde faktorer som ger upphov <strong>till</strong> värdediskrimineringoch värderingar om kön, det vill säga kultur, normer,historia och så vidare. Utan att försöka åstadkommaförändringar i könsmärkningsprocess<strong>en</strong> kommer viinte att få <strong>en</strong> jämställd och könsintegrerad <strong>arbetsmarknad</strong>.Mycket av det jag redovisat här pekar på strukturellaskillnader och att det är faktorer i struktur<strong>en</strong>som gynnar män snarare än kvinnor. I ett just avslutatprojekt, ”Kön och arbete”, utfördes studier på<strong>arbetsmarknad</strong>s-, organisations- och individnivå. Enslutsats var att det är viktigt att omsätta de kunskaperom könsstrukturer som id<strong>en</strong>tifieras i studie efterstudie i handling (Gonäs 2005).En del av problemet kan alltså lösas g<strong>en</strong>om att sejämställdhet som <strong>en</strong> kunskapsfråga. M<strong>en</strong> traditionellutbildning räcker inte, utbildning<strong>en</strong> måste omsättasi handling. Detta sker bäst g<strong>en</strong>om att koppla utbildning<strong>till</strong> verklighet, det vill säga anpassa utbildning<strong>en</strong><strong>till</strong> de aktörer och d<strong>en</strong> struktur som utbildning<strong>en</strong>riktar sig <strong>till</strong>; g<strong>en</strong>om att skapa ett lärande på arbetsplatseri politik<strong>en</strong>, institutionerna, organisationernaoch hos individ<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> tid som behövs för att omsättateori <strong>till</strong> praktik ska inte underskattas.Noter1. Helt segregerade mansdominerade yrk<strong>en</strong> (90–100 proc<strong>en</strong>tav det totala antalet personer i yrket är män), måttligt segregerademansdominerade yrk<strong>en</strong> (60–89 proc<strong>en</strong>t är män),blandade yrk<strong>en</strong> (40–59 proc<strong>en</strong>t av samma kön), måttligtsegregerade kvinnodominerade yrk<strong>en</strong> (60–89 proc<strong>en</strong>t ärkvinnor), helt segregerade kvinnodominerade yrk<strong>en</strong> (90–100 proc<strong>en</strong>t av det totala antalet personer i yrket är kvinnor).Förflyttningar mellan kategorierna kan vara möjliga(Tyrkkö & Westberg 2001).2. På grund av omfattande omkodning är siffrorna för 2003inte jämförbara med tidigare års.110
Refer<strong>en</strong>serAbrahamsson L (2000) Att återställa ordning<strong>en</strong> – Könsmönsteroch förändring i arbetsorganisationer. Boréa Bokförlag,Umeå.Alsbjer V (1990) Kvinnor i vux<strong>en</strong>utbildning: En kunskapsöversikt.Rapport 89:23, Skolöverstyrels<strong>en</strong>, Stockholm.Bradley H (1989) M<strong>en</strong>’s Work, Wom<strong>en</strong>’s Work. A SociologicalHistory of Sexual Division of Labour in Employm<strong>en</strong>t. PolityPress, Cambridge.Elgqvist-Saltzman I, Eriksson G-M & Kim L (1983) Utbildningsdrömmaroch utbildningshinder: En <strong>en</strong>kät- och intervjuundersökningav kvinnor i stud<strong>en</strong>tårgångarna 1957, 1962 och1967. UHÄ/FOU Projektrapport 1983;5, Universitetsochhögskoleämbetet, Stockholm.Elgqvist-Saltzman I (1998) ”Why are We Standing S<strong>till</strong>? Reflectionsfrom History” s 20–30 i Macinnon A, Elgqvist-Salzman I & Pr<strong>en</strong>tice A (red) Education into the 21st C<strong>en</strong>tury.Dangerous Terrain for Wom<strong>en</strong>? Palmer press, London.Ericsson M (1999) ”Ung jämställdhet idag” Dnr 434-424/99,Ungdomsstyrels<strong>en</strong>, Stockholm.Fürst G (1988) I reserv och reservat: om villkor<strong>en</strong> för kvinnorsarbete på mansdominerade verkstadsgolv. Sociologiska institution<strong>en</strong>,Göteborgs universitet.Fürst G (1989) ”Om villkor för kvinnors arbete i mansjobb”St<strong>en</strong>cil.Fürth T, Holmberg I, Larsson O & Raaterova M (2002) 80-talisterna kommer – om kollektiva egoister, självuppoffrandelivsnjutare och andra ungdomar. Konsultförlaget, Uppsala.Gonäs L (red) (2005) På gräns<strong>en</strong> <strong>till</strong> g<strong>en</strong>ombrott? Om det könsuppdeladearbetslivet. Agora, Stockholm.Gunnarsson E (1994) Att våga väga jämnt! Om kvalifikationeroch kvinnliga förhållningssätt i ett tekniskt industriarbete.Doktorsavhandling 1994:157 D, Luleå tekniska högskola.Här<strong>en</strong>stam A, Westberg, H, Karlqvist L, Leijon O, RydbeckA, Wald<strong>en</strong>ström K, Wiklund P, Nise G & Jansson C(2000) Hur kan könsskillnader i arbets- och livsvillkor förstås?Metodologiska och strategiska aspekter samt sammanfattningav MOA-projektets resultat ur ett könsperspektiv. Arbete ochHälsa 2000:15, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Niels<strong>en</strong> Ste<strong>en</strong> B & Rieck Sør<strong>en</strong>s<strong>en</strong> A (2004) Unges valgaf uddannelseog job – udfordringer og veje til det kønsopdelte arbejdsmarked.C<strong>en</strong>ter for Liges<strong>till</strong>ingsforskning, Roskildeuniversitetsc<strong>en</strong>ter.Nyberg A (2003) ”Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet –<strong>en</strong> uppföljning av DELTA utredning<strong>en</strong> (SOU 1999:27)”Working paper från HELA-projektet 2003:1. Arbetslivsinstitutet,Stockholm.SCB (2005) Arbetskraftsundersökning<strong>en</strong> 2004. Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån,Stockholm.Skolverket (2004) Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg,skola och vux<strong>en</strong>utbildning 2004. Skolverket,Stockholm.SOU 1993:7, Löneskillnader och lönediskriminering. Allmännaförlaget, Stockholm.SOU 2004:43, D<strong>en</strong> könsuppdelade <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>. Fritzes,Stockholm.SOU 2005:66, Arbetsmarknad och arbetsliv. Fritzes, Stockholm.Sveriges officiella statistik (2005) ”Statistiska meddeland<strong>en</strong>UF 20 SM 0501” Högskoleverket & Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån,Stockholm.Tyrkkö A & Westberg H (2001) Förskjutningar i segregeringsmönsterpå yrkesnivå. Bearbetningar av folk- och bostadsräkningarna1970–1990 och arbetsmiljöundersökningarna 1989–1995. Arbetsliv i omvandling 2001:6, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Ve H (1999) ”Wom<strong>en</strong> and Citiz<strong>en</strong>ship. The case of educationin the Scandinavian welfare state” Paper pres<strong>en</strong>terat påWom<strong>en</strong>’s Worlds 99. Tromsø june 20–26 June.Westberg-Wohlgemuth H (1996) Kvinnor och män märks.Könsmärkning av arbete – <strong>en</strong> dold läroprocess. Doktorsavhandling,Pedagogiska institution<strong>en</strong>, Stockholms universitet,Arbete och Hälsa 1996:1, Arbetslivsinstitutet, Solna.Westberg H (1999) ”Var finns kvinnorna på dag<strong>en</strong>s arbetsplats?”s 27–58 i Kilbom Å, Messing K och Bildt ThorbjörnssonC (red) Yrkesarbetande kvinnors hälsa. Arbetslivsinstitutet,Solna.Westberg H (2001) ”Könssegregation och lärande i arbetslivet”i Ted<strong>en</strong>ljung D (red) Pedagogik med arbetslivsinriktning.Stud<strong>en</strong>tlitteratur, Lund.Westberg H (2003) ”Att integrera och säkra jämställdhetsaspekt<strong>en</strong>i det dagliga arbetet på arbetsförmedlingar ochlänsarbetsnämnd<strong>en</strong> i Värmlands län” Arbetslivsrapport2003:22, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Westberg H (2004) ”Med fokus på jämställdhet. En utvärderingav <strong>en</strong> studiecirkel i jämställdhet vid länsarbetsnämnd<strong>en</strong>i Gävleborgs län” Arbetslivsrapport 2004:6, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Westberg H & Bildt V (kommande) ”Könssegregering<strong>en</strong>spraktiska konsekv<strong>en</strong>ser med avse<strong>en</strong>de på löneskillnaderoch andra arbetslivsvillkor” Arbetslivsinstitutet, Stockholm.111
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41:
Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43:
Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45:
så som en följd av de krav som ar
- Page 46:
46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50:
DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52:
kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54:
Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56:
större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58:
kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98: vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142: kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144: mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146: Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148: typer av förändringar än central
- Page 149 and 150: Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152: Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154: företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156: Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158: En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160: FörfattarpresentationerKerstin Ahl