Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

återhämtning.

återhämtning. Den totala sysselsättningen i Sverigeökade från 3 748 000 till 4 095 000, vilket betyderatt tillväxten för verksamhetsnära tjänster motsvararnästan 40 procent av Sveriges totala ökning av antaletsysselsatta. Tillväxten för industrin motsvarar 9procent av den totala ökningen under samma period.De två sektorerna står därmed tillsammans för hälftenav den totala ökningen mellan 1993 och 2003,vilket kan jämföras med deras andel av den totala sysselsättningen,som är runt en fjärdedel. Antalet sysselsattainom verksamhetsnära tjänster det senastedecenniet har alltså ökat mycket kraftigt. 3För att förstå de här förändringarna och deras effekterpå arbetsorganisation och arbetsförhållandeninom svensk ekonomi kommer vi att fördjupa vårfortsatta analys av den del av ekonomin där jobbenökar fortast, nämligen inom verksamhetsnära tjänster.Men vi kommer också att diskutera tillverkningsbranscher,eftersom de är nära kopplade till de verksamhetsnäratjänsterna. En orsak till ökningen är atttjänster som tidigare genomfördes inom industrin,idag i stället utförs av specialiserade tjänsteföretag.Men det handlar inte bara om att jobb flyttats från enstatistisk grupp till en annan, från industri till tjänster.Den totala sysselsättningen i dessa två grupperökade nämligen under slutet på 1990-talet.Förändringen har troligen inneburit reella förändringari hur arbete organiseras, vilket påverkarbåde inre och yttre effektivitet i dessa verksamheteroch kanske leder till ytterligare tillväxt inom dessasektorer.Om det finns liknande tendenser inom andradelar av ekonomin har vi svårt att uttala oss, mendet är inte otänkbart. 4 Vi tar våra exempel fråntjänsteföretag och stora företag. Mindre företag,främst underleverantörer till storföretagen, berörsbara indirekt eftersom de vanligtvis är kopplade tillde större företagen (Sundin 2003). Vi behandlarinte heller tidsbegränsade anställningar, så kalladeprojektanställningar, i detta kapitel. 5Verksamhetsnära tjänsterVår grundfråga är hur verksamheten inom företagsom inriktar sig på verksamhetsnära tjänster organiseras.Inom data och IT-relaterad tjänsteverksamhet(SNI-kod 72), forskning (SNI-kod 73) samt konsultingoch andra företagstjänster (SNI-kod 74) finnsdet studier som visar att projektorganisering är detvanligaste sättet att organisera verksamheten. Söderlund(2005) betonar att IT-branschen och forskningi huvudsak använder projekt som organisationsform.Enligt Sydow med flera (2004) är projektorganiseringvanligt även inom konsultverksamhet när detgäller till exempel bokföring, marknadsföring, reklam,arkitektur, juridik, teknisk rådgivning för ITsystemsamt organisations- och ledarskapsutvecklingoch pr-verksamhet. Även kultursektorn, medtill exempel mode, filmproduktion, videospel ochpublicistisk verksamhet är i huvudsak projektorganiserad,precis som högteknologisk verksamhet medbland annat utveckling av mjuk- respektive hårdvaraoch multimedia (Sydow m fl 2004).De verksamhetsnära tjänsteföretagen är alltsåvanligtvis projektorganiserade. Eftersom det mestaav dessa företags kundleveranser sker i projekt, fårprojekten oerhört stor strategisk betydelse. Andrastödjande funktioner som personalavdelning,marknadsföring och distribution finns vanligeni de mer uthålliga och oberoende delarna av denövergripande organisationen (Lindkvist 2004). Attföretagen använder projekt beror på dessa företagssärdrag. Verksamhetsnära tjänster är vanligtvis inriktadepå utveckling eller förändring och bygger påpersonliga – om än professionella – relationer mellanindivider hos köpare och säljare, vilket gör projektorganiseringensfördelar avgörande för framgången.Projektledarna blir en direkt länk till kundorganisationensköpare och projektresultatet ett direkt måttpå hur väl arbetet är genomfört. Sammantaget pekarutvecklingen i figur 8.1 på en ökad användning avprojekt som organisationsform eftersom den mestväxande sektorn – verksamhetsnära tjänster – ocksåär den som i stor utsträckning är projektorganiserad.Sektorn har växt som andel av total sysselsättningfrån sex procent 1989 till tio procent 2003.Utöver detta stöder resultaten från våra intervjuer,samt egna erfarenheter av att ha verkat inom företagsom klassificeras som verksamhetsnära tjänster,de här slutsatserna. Inom verksamhetsnära tjänster,så kallade projektbaserade organisationer, användsprojektformen för att organisera leveranser till kunder.Projekten, som ofta involverar även kundrepresentanter,är direkt intäktsgenererande och därmedmycket viktiga för dessa företag. I ett av de verk-88

samhetsnära tjänsteföretag vi studerat är normen att100 procent av arbetstiden sker i interna eller externaprojekt. Ett annat företag uppgav att närmare90 procent av den totala arbetstiden genomförs i externaeller interna projekt och att runt tio procentorganiseras i en permanent struktur. Dessa tio procentär stödfunktioner eller produkter som kan säljasmed en industriell affärslogik.Vi ser alltså tydligt att en betydande del av näringslivet– verksamhetsnära tjänster – mycket oftaanvänder projekt som organisationsform och att projektanvändningenökat under det senaste decennieteftersom dessa branscher växt i omfattning. Även omde statistiska indikatorerna från SCB är grova mått påprojektorganisering tycker vi att det är rimligt att draslutsatsen att projektorganisering ökar när verksamhetsnäratjänster växer inom Sverige.IndustriföretagDet finns samtidigt många tecken på att även företagi branscher där den primära verksamheten är volymbaseradeller operationsinriktad allt oftare använderprojekt (Hobday 2000, Midler 1995), men det finnsinte mycket data om detta (Söderlund 2005). Statistikfrån SCB visar att andelen projektanställningar,som eventuellt kan vara en indikator på projektanvändning,har ökat under 1990-talet (Wikman 2004).En studie som fokuserat på projekt som organisationsform(Whittington m fl 1999) visar att företagi Europa ökade sin användning av projekt under perioden1992–1996 samt att detta tycks vara en av deabsolut viktigaste förändringarna i företagens lednings-och organisationsstruktur. Studien bekräftarockså att företag minskar sina hierarkiska nivåer, skärner på ”middle management”, fokuserar på kärnaktiviteteroch outsourcar det som inte betraktas somstrategiskt. En annan studie (Svensson 1996) tyderpå att svensk industri ofta är projektorganiserad ochatt en stor del av svensk export består av leveranserav eller till komplexa projekt. Projekt är enligt andravanligt förekommande i företag inom fordonsindustri,militär- och flygindustrin, telekommunikationoch läkemedelsindustrin (Söderlund 2005, s 60)samt bland underleverantörer till stora företag ochinom stora företags divisioner, och dessutom för atthantera komplexa system inom byggbranschen, telekommunikationssektornoch när man bygger annaninfrastruktur (Sydow m fl 2004).Stora satsningar på utvecklingsverksamhet ochdesign leder vanligtvis till ett flitigare användandeav projekt eftersom sådant arbete gynnas av att sammanförakompetens från flera olika funktioner. Dethar också visat sig att både mindre och genomgripandeförnyelsesatsningar i företag och koncernerdrivs i projektform (Ekstedt m fl 1999). Som vi redanpåpekat kan omorganisering av företag leda till enstarkare fokusering på projektinriktad verksamhet.Under Ericssons kraftiga minskning av arbetsstyrkanunder inledningen av 2000-talet outsourcadesstora delar av tillverkning och montering till internationellakomponenttillverkare, samtidigt som denkvarvarande personalen alltmer arbetade projektorganiserat(jfr Pettersson 2004).Våra intervjuer stöder de här resultaten. I de industriföretagvi studerat uppskattas att mer än 50procent av det totala antalet årsarbetstimmar utförsinom projekt och därmed att mindre än hälften genomförsinom en permanent linjeorganisation. I ettav företagen budgeteras årligen att 70 procent av arbetstidenska användas inom projekt, och enskildaindivider kan arbeta över 80, kanske ända upp till 90procent av arbetstiden i projekt. Projekten ska oftastutveckla den egna organisationen och företagetsvaror och tjänster. Även om det inte finns konkretadata som visar den faktiska utvecklingen av projektorganiseringinom industrin tyder mycket på attomfattningen är stor och ökande. Vi har heller intehittat forskning som pekar på motsatsen.Orsaker till ökande användning av projektDen sektor av näringslivet som traditionellt alltidanvänt projektorganisering, nämligen verksamhetsnäratjänster, har ökat kraftigt samtidigt som användningenav projektorganisering inom industrinär omfattande. Man kan därmed fråga sig varförinslaget av projektorganisation tenderar att vara såstort. 6 Projektorganisering har länge varit vanliginom byggbranschen (Ekstedt m fl 1999, Söderlund2005) som – väl att märka – inte ingår i statistikeni figur 8.1. Det betyder att näringslivets totala användningav projekt snarast underskattas i figuren.Anledningen till att byggsektorn använder projekt89

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Vem är vållande? - Folksam
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån