återhämtning. D<strong>en</strong> totala sysselsättning<strong>en</strong> i Sverigeökade från 3 748 000 <strong>till</strong> 4 095 000, vilket betyderatt <strong>till</strong>växt<strong>en</strong> för verksamhetsnära tjänster motsvararnästan 40 proc<strong>en</strong>t av Sveriges totala ökning av antaletsysselsatta. Tillväxt<strong>en</strong> för industrin motsvarar 9proc<strong>en</strong>t av d<strong>en</strong> totala ökning<strong>en</strong> under samma period.De två sektorerna står därmed <strong>till</strong>sammans för hälft<strong>en</strong>av d<strong>en</strong> totala ökning<strong>en</strong> mellan 1993 och 2003,vilket kan jämföras med deras andel av d<strong>en</strong> totala sysselsättning<strong>en</strong>,som är runt <strong>en</strong> fjärdedel. Antalet sysselsattainom verksamhetsnära tjänster det s<strong>en</strong>astedec<strong>en</strong>niet har alltså ökat mycket kraftigt. 3För att förstå de här förändringarna och deras effekterpå arbetsorganisation och arbetsförhålland<strong>en</strong>inom sv<strong>en</strong>sk ekonomi kommer vi att fördjupa vårfortsatta analys av d<strong>en</strong> del av ekonomin där jobb<strong>en</strong>ökar fortast, nämlig<strong>en</strong> inom verksamhetsnära tjänster.M<strong>en</strong> vi kommer också att diskutera <strong>till</strong>verkningsbranscher,eftersom de är nära kopplade <strong>till</strong> de verksamhetsnäratjänsterna. En orsak <strong>till</strong> ökning<strong>en</strong> är atttjänster som tidigare g<strong>en</strong>omfördes inom industrin,idag i stället utförs av specialiserade tjänsteföretag.M<strong>en</strong> det handlar inte bara om att jobb flyttats från <strong>en</strong>statistisk grupp <strong>till</strong> <strong>en</strong> annan, från industri <strong>till</strong> tjänster.D<strong>en</strong> totala sysselsättning<strong>en</strong> i dessa två grupperökade nämlig<strong>en</strong> under slutet på 1990-talet.Förändring<strong>en</strong> har trolig<strong>en</strong> inneburit reella förändringari hur arbete organiseras, vilket påverkarbåde inre och yttre effektivitet i dessa verksamheteroch kanske leder <strong>till</strong> ytterligare <strong>till</strong>växt inom dessasektorer.Om det finns liknande t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>ser inom andradelar av ekonomin har vi svårt att uttala oss, m<strong>en</strong>det är inte otänkbart. 4 Vi tar våra exempel fråntjänsteföretag och stora företag. Mindre företag,främst underleverantörer <strong>till</strong> storföretag<strong>en</strong>, berörsbara indirekt eftersom de vanligtvis är kopplade <strong>till</strong>de större företag<strong>en</strong> (Sundin 2003). Vi behandlarinte heller tidsbegränsade anställningar, så kalladeprojektanställningar, i detta kapitel. 5Verksamhetsnära tjänsterVår grundfråga är hur verksamhet<strong>en</strong> inom företagsom inriktar sig på verksamhetsnära tjänster organiseras.Inom data och IT-relaterad tjänsteverksamhet(SNI-kod 72), forskning (SNI-kod 73) samt konsultingoch andra företagstjänster (SNI-kod 74) finnsdet studier som visar att projektorganisering är detvanligaste sättet att organisera verksamhet<strong>en</strong>. Söderlund(2005) betonar att IT-bransch<strong>en</strong> och forskningi huvudsak använder projekt som organisationsform.Enligt Sydow med flera (2004) är projektorganiseringvanligt äv<strong>en</strong> inom konsultverksamhet när detgäller <strong>till</strong> exempel bokföring, marknadsföring, reklam,arkitektur, juridik, teknisk rådgivning för ITsystemsamt organisations- och ledarskapsutvecklingoch pr-verksamhet. Äv<strong>en</strong> kultursektorn, med<strong>till</strong> exempel mode, filmproduktion, videospel ochpublicistisk verksamhet är i huvudsak projektorganiserad,precis som högteknologisk verksamhet medbland annat utveckling av mjuk- respektive hårdvaraoch multimedia (Sydow m fl 2004).De verksamhetsnära tjänsteföretag<strong>en</strong> är alltsåvanligtvis projektorganiserade. Eftersom det mestaav dessa företags kundleveranser sker i projekt, fårprojekt<strong>en</strong> oerhört stor strategisk betydelse. Andrastödjande funktioner som personalavdelning,marknadsföring och distribution finns vanlig<strong>en</strong>i de mer uthålliga och obero<strong>en</strong>de delarna av d<strong>en</strong>övergripande organisation<strong>en</strong> (Lindkvist 2004). Attföretag<strong>en</strong> använder projekt beror på dessa företagssärdrag. Verksamhetsnära tjänster är vanligtvis inriktadepå utveckling eller förändring och bygger påpersonliga – om än professionella – relationer mellanindivider hos köpare och säljare, vilket gör projektorganisering<strong>en</strong>sfördelar avgörande för framgång<strong>en</strong>.Projektledarna blir <strong>en</strong> direkt länk <strong>till</strong> kundorganisation<strong>en</strong>sköpare och projektresultatet ett direkt måttpå hur väl arbetet är g<strong>en</strong>omfört. Sammantaget pekarutveckling<strong>en</strong> i figur 8.1 på <strong>en</strong> ökad användning avprojekt som organisationsform eftersom d<strong>en</strong> mestväxande sektorn – verksamhetsnära tjänster – ocksåär d<strong>en</strong> som i stor utsträckning är projektorganiserad.Sektorn har växt som andel av total sysselsättningfrån sex proc<strong>en</strong>t 1989 <strong>till</strong> tio proc<strong>en</strong>t 2003.Utöver detta stöder resultat<strong>en</strong> från våra intervjuer,samt egna erfar<strong>en</strong>heter av att ha verkat inom företagsom klassificeras som verksamhetsnära tjänster,de här slutsatserna. Inom verksamhetsnära tjänster,så kallade projektbaserade organisationer, användsprojektform<strong>en</strong> för att organisera leveranser <strong>till</strong> kunder.Projekt<strong>en</strong>, som ofta involverar äv<strong>en</strong> kundrepres<strong>en</strong>tanter,är direkt intäktsg<strong>en</strong>ererande och därmedmycket viktiga för dessa företag. I ett av de verk-88
samhetsnära tjänsteföretag vi studerat är norm<strong>en</strong> att100 proc<strong>en</strong>t av arbetstid<strong>en</strong> sker i interna eller externaprojekt. Ett annat företag uppgav att närmare90 proc<strong>en</strong>t av d<strong>en</strong> totala arbetstid<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförs i externaeller interna projekt och att runt tio proc<strong>en</strong>torganiseras i <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>t struktur. Dessa tio proc<strong>en</strong>tär stödfunktioner eller produkter som kan säljasmed <strong>en</strong> industriell affärslogik.Vi ser alltså tydligt att <strong>en</strong> betydande del av näringslivet– verksamhetsnära tjänster – mycket oftaanvänder projekt som organisationsform och att projektanvändning<strong>en</strong>ökat under det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>nieteftersom dessa branscher växt i omfattning. Äv<strong>en</strong> omde statistiska indikatorerna från SCB är grova mått påprojektorganisering tycker vi att det är rimligt att draslutsats<strong>en</strong> att projektorganisering ökar när verksamhetsnäratjänster växer inom Sverige.IndustriföretagDet finns samtidigt många teck<strong>en</strong> på att äv<strong>en</strong> företagi branscher där d<strong>en</strong> primära verksamhet<strong>en</strong> är volymbaseradeller operationsinriktad allt oftare använderprojekt (Hobday 2000, Midler 1995), m<strong>en</strong> det finnsinte mycket data om detta (Söderlund 2005). Statistikfrån SCB visar att andel<strong>en</strong> projektanställningar,som ev<strong>en</strong>tuellt kan vara <strong>en</strong> indikator på projektanvändning,har ökat under 1990-talet (Wikman 2004).En studie som fokuserat på projekt som organisationsform(Whittington m fl 1999) visar att företagi Europa ökade sin användning av projekt under period<strong>en</strong>1992–1996 samt att detta tycks vara <strong>en</strong> av deabsolut viktigaste förändringarna i företag<strong>en</strong>s lednings-och organisationsstruktur. Studi<strong>en</strong> bekräftarockså att företag minskar sina hierarkiska nivåer, skärner på ”middle managem<strong>en</strong>t”, fokuserar på kärnaktiviteteroch outsourcar det som inte betraktas somstrategiskt. En annan studie (Sv<strong>en</strong>sson 1996) tyderpå att sv<strong>en</strong>sk industri ofta är projektorganiserad ochatt <strong>en</strong> stor del av sv<strong>en</strong>sk export består av leveranserav eller <strong>till</strong> komplexa projekt. Projekt är <strong>en</strong>ligt andravanligt förekommande i företag inom fordonsindustri,militär- och flygindustrin, telekommunikationoch läkemedelsindustrin (Söderlund 2005, s 60)samt bland underleverantörer <strong>till</strong> stora företag ochinom stora företags divisioner, och dessutom för atthantera komplexa system inom byggbransch<strong>en</strong>, telekommunikationssektornoch när man bygger annaninfrastruktur (Sydow m fl 2004).Stora satsningar på utvecklingsverksamhet ochdesign leder vanligtvis <strong>till</strong> ett flitigare användandeav projekt eftersom sådant arbete gynnas av att sammanförakompet<strong>en</strong>s från flera olika funktioner. Dethar också visat sig att både mindre och g<strong>en</strong>omgripandeförnyelsesatsningar i företag och koncernerdrivs i projektform (Ekstedt m fl 1999). Som vi redanpåpekat kan omorganisering av företag leda <strong>till</strong> <strong>en</strong>starkare fokusering på projektinriktad verksamhet.Under Ericssons kraftiga minskning av arbetsstyrkanunder inledning<strong>en</strong> av 2000-talet outsourcadesstora delar av <strong>till</strong>verkning och montering <strong>till</strong> internationellakompon<strong>en</strong>t<strong>till</strong>verkare, samtidigt som d<strong>en</strong>kvarvarande personal<strong>en</strong> alltmer arbetade projektorganiserat(jfr Pettersson 2004).Våra intervjuer stöder de här resultat<strong>en</strong>. I de industriföretagvi studerat uppskattas att mer än 50proc<strong>en</strong>t av det totala antalet årsarbetstimmar utförsinom projekt och därmed att mindre än hälft<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförsinom <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>t linjeorganisation. I ettav företag<strong>en</strong> budgeteras årlig<strong>en</strong> att 70 proc<strong>en</strong>t av arbetstid<strong>en</strong>ska användas inom projekt, och <strong>en</strong>skildaindivider kan arbeta över 80, kanske ända upp <strong>till</strong> 90proc<strong>en</strong>t av arbetstid<strong>en</strong> i projekt. Projekt<strong>en</strong> ska oftastutveckla d<strong>en</strong> egna organisation<strong>en</strong> och företagetsvaror och tjänster. Äv<strong>en</strong> om det inte finns konkretadata som visar d<strong>en</strong> faktiska utveckling<strong>en</strong> av projektorganiseringinom industrin tyder mycket på attomfattning<strong>en</strong> är stor och ökande. Vi har heller intehittat forskning som pekar på motsats<strong>en</strong>.Orsaker <strong>till</strong> ökande användning av projektD<strong>en</strong> sektor av näringslivet som traditionellt alltidanvänt projektorganisering, nämlig<strong>en</strong> verksamhetsnäratjänster, har ökat kraftigt samtidigt som användning<strong>en</strong>av projektorganisering inom industrinär omfattande. Man kan därmed fråga sig varförinslaget av projektorganisation t<strong>en</strong>derar att vara såstort. 6 Projektorganisering har länge varit vanliginom byggbransch<strong>en</strong> (Ekstedt m fl 1999, Söderlund2005) som – väl att märka – inte ingår i statistik<strong>en</strong>i figur 8.1. Det betyder att näringslivets totala användningav projekt snarast underskattas i figur<strong>en</strong>.Anledning<strong>en</strong> <strong>till</strong> att byggsektorn använder projekt89
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39: Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41: Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43: Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45: så som en följd av de krav som ar
- Page 46: 46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98: vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140:
arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142:
kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144:
mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146:
Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148:
typer av förändringar än central
- Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl