Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

det är inkomstskatt eller sociala avgifter som läggspå lönen, konsekvenserna på exempelvis arbetslöshetenblir desamma (på kort sikt kan det dock ha betydelse).Det är den så kallade totala skattekilen somhar betydelse. Vid en proportionell (genomsnittlig)sänkning av skatten vid en viss lönenivå stiger förståslönen efter skatt. Men löneförhandlingarna påverkasav att skatten är lägre och en del av skattsänkningenvältras över på företagen. Detta betyder att företagenanställer fler vilket ger högre sysselsättning ochlägre arbetslöshet. Men den analysen tar inte hänsyntill att skattesänkningen även får andra effekter. Tillexempel är det rimligt att tro att ersättningsnivånpåverkas i samma riktning som skattesänkningen– ersättningsnivån efter skatt stiger. Detta innebäratt lönerna ökar, vilket medför att den direkta positivaeffekten motverkas. Under vissa teoretiska förutsättningarkan man faktiskt visa att skatterna intehar några som helst effekter.Ytterligare ett teoretiskt resultat värt att notera äratt lönesättningen påverkas av hur progressiv skatteskalanär. Orsaken är följande: En ökad progressivitetgör att värdet av en bruttoökning av lönen blirmindre för fackföreningen, eftersom medlemmarnafår mindre kvar efter skatt, medan kostnaden för företagenär oförändrad, eftersom de ju betalar bruttolönen.Eftersom värdet av en löneökning sjunker förfackföreningen och kostnaderna är oförändrade förföretagen, blir den framförhandlade lönen lägre. 4EmpiriArbetslöshetsersättningen har i flera studier visatsig ha effekter på sysselsättningen (Forslund 1992,Forslund m fl 2005). I Forslund, Gottfries och Westermark(2005) visas på tydliga effekter i Danmark,Finland, Norge och Sverige. En tioprocentig ökningav ersättningskvoten, från till exempel 80 till88 procent, ökar arbetslösheten med knappt en procentenhet,givet en initialnivå på fem. Andra studiervisar liknande resultat (Blanchard & Wolfers 2000,Layard m fl 1991, Nickell 1997, Scarpetta 1996). Effekternaav en tioprocentig ökning av ersättningskvotenleder till en ökning av arbetslösheten medmellan en och två procentenheter.De empiriska resultaten visar att skatterna framförallt påverkar arbetslösheten medan lönerna istort sett inte påverkas, åtminstone inte på lång sikt.Nickell och Layard (1999) finner att skatterna pålång sikt inte påverkar lönerna men att kortsiktigaskattehöjningar eller skattesänkningar har effekter.Däremot verkar skatterna ha effekter på arbetslösheten.Empiriskt varierar resultaten. Enligt Scarpetta(1996) är effekten av en sänkning av skatten medfem procentenheter ganska liten – arbetslöshetenminskar med en dryg tiondel (13 procent). Startarman med en arbetslöshet på fem procent så sjunkerden då till drygt 4,3 procent. Andra studier visar attdet verkar som att effekterna varierar starkt mellanländer. Effekterna är små i Skandinavien, Kanada,USA, Japan och Storbritannien, medan de är stora ikontinentala Västeuropa (Daveri & Tabellini 2000).När det gäller progressiviteten är resultaten motstridiga.Visst stöd finns för de teoretiska resultaten(Hansen m fl 2000, Lockwood & Manning 1993,Padoa-Schioppa 1990). I en uppsats av Holmlundoch Kolm (1995) analyseras hur progressivitetenpåverkar lönebildningen i Sverige. De finner att enökning av marginalskatten med tio procentenheterinnebär att lönerna sjunker med mellan 2,5 och 6procent. Effekterna på arbetslösheten av en sådanåtgärd ligger i intervallet en halv till en procentenheter.Utvecklingen i Sverige 1970–2005Hur man ska mäta ersättningsnivån har inget entydigtsvar. Dels kan man förstås titta på den procentuellaersättningen. Ersättning utbetalas dock enbartupp till ett tak, vilket gör att en betydande andel avde sysselsatta inte kommer upp till den procentuellaersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Man kandå titta på hur till exempel ersättningstaket förhållersig till medelinkomsten – vilket figur 13.3 visar.Den procentuella andelen för dem som intekommer upp i taket följer ett liknande mönster somovan. År 1980 var ersättningsnivån 91,7 procent.Den ändrades 1988 till 90 och 1993 till 80 procent,där den i stort sett legat still fram till idag.Eftersom den genomsnittliga skattekilen inteverkar ha någon större betydelse för arbetslösheten iSverige, redovisas inte denna här. Skatteskalans progressivitethar som ovan nämnts större betydelse.Holmlund och Kolm har studerat progressivitetenför tre år: 1975, 1982 och 1991. De finner att den148