Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

och

och långtidssjukskrivningar delvis på demografiskafaktorer. Andelen som börjar närma sig pensioneringen,det vill säga fyrtiotalisterna, blir allt fler. Juäldre arbetskraften är, desto mer är den förstås behäftadmed sjukdomar och funktionsnedsättningar.Ett annat välkänt samband är det mellan ekonomiskakonjunkturer och funktionsnedsättningar.När det är brist på arbetskraft minskar andelen handikappadeoch under en lågkonjunktur ökar den imotsvarande utsträckning (Larsson 1996). Dettasamband beror i första hand på hur de politiska ochsociala systemen är konstruerade. Det är närmastsjälvklart att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnaär kommunicerande kärl. Var och en försöker hittasin egen mest rationella lösning, som kan vara arbetslöshetsersättningeller sjukersättning, om maninte har möjlighet att få något rimligt arbete.Det enklaste sättet att minska andelen bidragsberoendeär naturligtvis att göra bidragen så lite attraktivaatt man till varje pris vill undvika att bli beroendeav dem. Vad som oftast glöms bort i debatten äratt det tagit lång tid för den arbetande befolkningenatt skaffa sig solid ekonomisk trygghet vid kroniskasjukdomar och handikapp. Rätten att slippa arbetanär man är sjuk eller funktionshindrad och kunna fåen skälig ersättning har varit ett självklart mål, liksomatt bli oberoende av arbetsgivarens bedömningar.Frågan är om detta mål håller på att överges.I Sverige har skillnaderna mellan socialförsäkringenoch arbetsmarknadspolitiken delvis styrtsynen på funktionshinder. Ett mantra har varit att”stå till arbetsmarknadens förfogande”, att man kankomma ifråga för arbetsmarknadspolitiska insatser.Om man däremot är sjuk (sjukskriven eller har sjukersättning,i tidigare terminologi förtidspensionerad)kan man alltså inte stå till arbetsmarknadensförfogande.Ofta har forskningen på området också bestämtsav den här administrativa uppdelningen. Två personersom bägge till exempel är svårt synskadade ochsom har likadan utbildning och yrkeslivserfarenhetbehandlas totalt olika beroende på om de lever påarbetslöshetsförsäkring eller sjukförsäkring. I detförra fallet har de rätt till arbetsmarknadspolitiskaåtgärder, i det senare endast till det som står till budsinom sjukförsäkringen. I vissa fall är skillnaderna inteså stora men i många fall kan de vara dramatiska.Tabell 7.2. Metoder för ett ökat deltagande iarbetslivet av personer med funktionshinder.MetodAntidiskrimineringslagstiftningSkyddat arbeteBidrag till arbetsgivareAnpassning av arbetskraftenAnpassning av arbetsplatsenBidrag till den enskildeKvoteringMonopoluppdragExempelFinns idag i SverigeFinns idag i Sverige genomSamhallLönebidragArbetsmarknadsutbildningArbetstekniska hjälpmedel,utbildningStarta eget-bidragFinns t ex i Tysklandt ex ONCE i SpanienDe administrativa gränsdragningarna gäller intebara de här två socialpolitiska områdena utan ocksågränsen mellan till exempel kommun, landstingoch stat. Ibland har det fått häpnadsväckande konsekvenser.Ett uppmärksammat fall gällde en synskadadperson som på grund av den administrativagränsdragningen inte kunde få utbildning i punktskrift(Larsson 2003).Vissa av de studier som gjorts vid Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering (IFAU) har även debegränsats av denna administrativa uppdelning. Viden internationell jämförelse framstår till exempelde arbetsmarknadspolitiska insatserna för så kalladearbetshandikappade som verkningsfulla (Bergeskog2001), men de stora grupperna långtidssjukskrivnaoch förtidspensionerade ingick inte i den studeradegruppen. När man därför talar om forskning omfunktionshinder i arbetslivet är det viktigt att varamedveten om vilken administrativ domän som bildarutgångspunkten och om man rör sig mellanolika områden.Funktionshinder och arbeteHandikappbegreppet är diffust och får ett innehållförst när det relateras till olika situationer, som försörjningoch rätt till ekonomiska ersättningar ochstöd enligt lagen. I denna mening kan man kansketala om arten och graden av handikapp. Inom arbetsskadeförsäkringen,men också inom en rad enskilda82

försäkringar, laborerar myndigheterna ofta med”graden av invaliditet”, där de försöker bestämmaden ekonomiska betydelsen av olika funktionsnedsättningari varje enskilt fall. I debatten om till exempelarbetslivsinriktade insatser är det sällan funktionsnedsättningarnasgrad bildar utgångspunkt.Däremot förekommer det ganska ofta att man studeratvissa grupper, som synskadade, rörelsehindrade,döva och hörselskadade. En del av studierna harinitierats av de olika handikappförbunden. De hållerdock sällan någon särskilt hög vetenskaplig kvalitet.Oftast är det enkäter till organisationens egna medlemmar.Men det finns också flera exempel på hurarbetsvetenskapliga forskare framgångsrikt tar sinutgångspunkt i skilda diagnosgrupper.Ett arbetsliv som inkluderar personer med funktionshinderhar två grundläggande egenskaper. Fördet första handlar det om att ta hand om den arbetskraftsom på grund av sjukdomar eller olyckor fåttfunktionshinder och som kanske behöver en yrkesinriktadrehabilitering. För det andra bör människormed funktionshinder ha samma möjligheter som andraatt få arbete. Principiellt kan man säga att detfinns åtta olika institutionella sätt att främja ett inkluderandearbetsliv, som framgår av tabell 7.2.I tabell 7.2 framgår de principiella förhållningssättsom identifierats. Dessa återfinns i lagstiftningeni många olika länder. Lagstiftning mot diskrimineringär självklart inte detsamma som att motverka diskriminering.Det har till exempel visats att könsdiskrimineringsmålmycket sällan får framgång. Man kananta att det inte är lättare på handikappområdet. Enhelt annan sak är vilken roll lagstiftningen kan spela inormbildningsprocessen.Skyddat arbete kan bedrivas i olika former. I Sverigehar Samhall under de senaste decennierna haftmonopol. Med drygt 20 000 arbetshandikappade harSamhall genom att upphandla produktion, framförallt legoarbete, bidragit till att skapa anställningarför människor med funktionshinder. Konstruktionenhar i Sverige kritiserats bland annat för att denär ganska dyr (Samhall har fått mer än 100 procenti statsbidrag per arbetshandikappad), för att den äroflexibel eller för att den konkurrerar med regionalverksamhet. Vissa hävdar att flexibiliteten kundevara större och att olika arbetskooperativa lösningarkunde infogas i systemet.En ny reglering av skyddat arbete kommer troligentill stånd i Sverige inom kort. Detsamma gällerden viktigaste formen av bidrag till arbetsgivare,nämligen lönebidrag. Men bidrag till arbetsgivarekan komma i många olika former, de kan också gälladet som i figuren kallas för anpassning av arbetskraften,vilket vanligtvis består i utbildning. Omplaceringardär en person får ett jobb som han eller honkan klara av, trots ett funktionshinder, avser anpassningav arbetsplatsen som också kan stimuleras påmånga andra sätt. Olika avgifts- eller beskattningssystemvill stimulera företagen att göra miljöanpassningarför att till exempel minska sjukfrånvaron. Itabellen koncentrerar vi oss på åtgärder för att lösade enskilda företagens och anställdas problem i ettmikro- eller mesoperspektiv.Bidrag till enskilda används inte särskilt mycketsom stimulansmedel i Sverige. Ett exempel är startaeget-bidraget, som inte är specifikt för personer medfunktionshinder. I sin förlängda form gäller det dockspeciellt utsatta grupper, dit kvinnor och personermed funktionshinder hör, enligt regelverket.Sverige har inte kvotering, alltså krav på arbetsgivareatt anställa en viss andel människor med funktionshinder.I Tyskland – liksom på många andrahåll i Europa – förekommer kvotering och där ärden lagstadgade regeln fyra procent. De arbetsgivaresom inte uppfyller kvoten får böta. I en del länderhar kvotering inte ansetts särskilt framgångsrikt,men i Tyskland vill handikapporganisationerna bevarakvoteringsregeln.I Sverige har vi idag inga monopoluppdrag somär reserverade för personer med funktionshinder.De fanns dock för ett antal år sedan, till exempel dåkommuner reserverade vissa kioskplatser eller näringsställenför företagare med funktionshinder. ISpanien har den nationella synskadeorganisationen,ONCE, privilegiet att driva ett inkomstbringandenationellt spel (jämförbart med Bingolotto).Effekten av de här principiellt olika insatsernaatt bistå människor med funktionshinder att behållaeller få jobb kan variera över tid och mellan länder,men framför allt variera med olika sammanhang,både vad gäller arbetsplatser och enskilda med funktionshinder.Här återstår det mesta att göra för attbygga vetenskapligt solida kunskaper för evidensbaseradeinsatser. Arbetslivsinstitutets satsning på83

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år