Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

det är inkomstskatt

det är inkomstskatt eller sociala avgifter som läggspå lönen, konsekvenserna på exempelvis arbetslöshetenblir desamma (på kort sikt kan det dock ha betydelse).Det är den så kallade totala skattekilen somhar betydelse. Vid en proportionell (genomsnittlig)sänkning av skatten vid en viss lönenivå stiger förståslönen efter skatt. Men löneförhandlingarna påverkasav att skatten är lägre och en del av skattsänkningenvältras över på företagen. Detta betyder att företagenanställer fler vilket ger högre sysselsättning ochlägre arbetslöshet. Men den analysen tar inte hänsyntill att skattesänkningen även får andra effekter. Tillexempel är det rimligt att tro att ersättningsnivånpåverkas i samma riktning som skattesänkningen– ersättningsnivån efter skatt stiger. Detta innebäratt lönerna ökar, vilket medför att den direkta positivaeffekten motverkas. Under vissa teoretiska förutsättningarkan man faktiskt visa att skatterna intehar några som helst effekter.Ytterligare ett teoretiskt resultat värt att notera äratt lönesättningen påverkas av hur progressiv skatteskalanär. Orsaken är följande: En ökad progressivitetgör att värdet av en bruttoökning av lönen blirmindre för fackföreningen, eftersom medlemmarnafår mindre kvar efter skatt, medan kostnaden för företagenär oförändrad, eftersom de ju betalar bruttolönen.Eftersom värdet av en löneökning sjunker förfackföreningen och kostnaderna är oförändrade förföretagen, blir den framförhandlade lönen lägre. 4EmpiriArbetslöshetsersättningen har i flera studier visatsig ha effekter på sysselsättningen (Forslund 1992,Forslund m fl 2005). I Forslund, Gottfries och Westermark(2005) visas på tydliga effekter i Danmark,Finland, Norge och Sverige. En tioprocentig ökningav ersättningskvoten, från till exempel 80 till88 procent, ökar arbetslösheten med knappt en procentenhet,givet en initialnivå på fem. Andra studiervisar liknande resultat (Blanchard & Wolfers 2000,Layard m fl 1991, Nickell 1997, Scarpetta 1996). Effekternaav en tioprocentig ökning av ersättningskvotenleder till en ökning av arbetslösheten medmellan en och två procentenheter.De empiriska resultaten visar att skatterna framförallt påverkar arbetslösheten medan lönerna istort sett inte påverkas, åtminstone inte på lång sikt.Nickell och Layard (1999) finner att skatterna pålång sikt inte påverkar lönerna men att kortsiktigaskattehöjningar eller skattesänkningar har effekter.Däremot verkar skatterna ha effekter på arbetslösheten.Empiriskt varierar resultaten. Enligt Scarpetta(1996) är effekten av en sänkning av skatten medfem procentenheter ganska liten – arbetslöshetenminskar med en dryg tiondel (13 procent). Startarman med en arbetslöshet på fem procent så sjunkerdentill drygt 4,3 procent. Andra studier visar attdet verkar som att effekterna varierar starkt mellanländer. Effekterna är små i Skandinavien, Kanada,USA, Japan och Storbritannien, medan de är stora ikontinentala Västeuropa (Daveri & Tabellini 2000).När det gäller progressiviteten är resultaten motstridiga.Visst stöd finns för de teoretiska resultaten(Hansen m fl 2000, Lockwood & Manning 1993,Padoa-Schioppa 1990). I en uppsats av Holmlundoch Kolm (1995) analyseras hur progressivitetenpåverkar lönebildningen i Sverige. De finner att enökning av marginalskatten med tio procentenheterinnebär att lönerna sjunker med mellan 2,5 och 6procent. Effekterna på arbetslösheten av en sådanåtgärd ligger i intervallet en halv till en procentenheter.Utvecklingen i Sverige 1970–2005Hur man ska mäta ersättningsnivån har inget entydigtsvar. Dels kan man förstås titta på den procentuellaersättningen. Ersättning utbetalas dock enbartupp till ett tak, vilket gör att en betydande andel avde sysselsatta inte kommer upp till den procentuellaersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Man kandå titta på hur till exempel ersättningstaket förhållersig till medelinkomsten – vilket figur 13.3 visar.Den procentuella andelen för dem som intekommer upp i taket följer ett liknande mönster somovan. År 1980 var ersättningsnivån 91,7 procent.Den ändrades 1988 till 90 och 1993 till 80 procent,där den i stort sett legat still fram till idag.Eftersom den genomsnittliga skattekilen inteverkar ha någon större betydelse för arbetslösheten iSverige, redovisas inte denna här. Skatteskalans progressivitethar som ovan nämnts större betydelse.Holmlund och Kolm har studerat progressivitetenför tre år: 1975, 1982 och 1991. De finner att den148

Procent1,00,80,60,40,20,019721976198019841988Ersättningsnivå19921996Figur 13.3. Ersättningstaket (maximal dagpenning) som andel avmedelinkomsten, efter skatt 1970–1997.ökade mellan 1975 och 1982 och minskade mellan1982 och 1991, då skattesystemet ändrades fleragånger i riktning mot minskad progressivitet. 1991års skattereform var slutpunkten på denna trend.Sedan 1991 har mindre förändringar genomförts– bland annat har den så kallade värnskatten ökatprogressiviteten för de högre inkomstskikten. Meneftersom värnskatten bara berör en mindre del avarbetskraften har den troligtvis inte påverkat arbetslöshetensärskilt mycket.FörslagHur koordinerade och centraliserade löneförhandlingarnaär verkar ha betydelse för arbetslöshet ochsysselsättning, även om de empiriska resultaten kanverka motstridiga. En utökning av antalet områdenmed industriavtalsliknande konstruktioner kan påverkaarbetsmarknaden i gynnsam riktning.Ersättningssystemet verkar också ha betydelse.Man kan tänka sig ett antal förändringar som skullege ett bättre utfall vid förhandlingar.Teoretiska resultat visar att ersättningsnivån börminska ju längre de arbetslösa går utan jobb. Dettager den arbetslöse starkare incitament att söka arbete,vilket i sin tur kan påverka arbetslöshet och sysselsättninggynnsamt (Fredriksson & Holmlund 2004).En annan tänkbar förändring är en ökad egenfinansieringav arbetslöshetsförsäkringen. Idag finansierasden mestadels med skattemedel. Kostnadernaför större löneökningar, som ökar arbetslösheten,leder alltså inte till högre avgifter i arbetslöshetsförsäkringen.Detta gör arbetstagarna mindre återhållsammai förhandlingar än de annars skulle ha varit.Man skulle kunna ändra den statliga finansieringenså att en klumpsumma betalas ut till a-kassorna,kombinerat med lägre bidrag per arbetslös. En förstor löneökning kommer då att slå igenom i högreavgifter, vilket bör hålla tillbaka lönesättningen.Klumpsumman kan göras så pass stor att fördelningskonsekvensernablir små.Ersättningsnivåerna kan också justeras nedåt.Detta har dock fördelningskonsekvenser som kanbedömas som oönskade.Noter1. Graden av koordinering mäts på både arbetstagar- och arbetsgivarsidanoch klassificeras som antingen låg, medeleller hög.2. Avsnittet bygger framför allt på Lundh (2002) och Elvanderoch Holmlund (1997).3. Andra exempel på kostnader är att redan anställda vidtaråtgärder som gör det mindre lönsamt att anställa personalsom erbjuder sig att arbeta till låga löner, exempelvis attinte samarbeta med nyanställda, vilket minskar dessas produktivitet.4. Eftersom marginalintäkten av en bruttolöneökningminskar och marginalkostnaden i termer av ökad arbetslöshetär oförändrad, så kommer fackföreningen att väljaen lägre lön och högre sysselsättning.ReferenserBertola G & Rogerson R (1997) ”Institutions and Labor Reallocation”European Economic Review, vol 41, s 1147–1171.Blanchard O & Portugal P (2001) ”What Hides Behind anUnemployment Rate: Comparing Portuguese and USLabor Markets” American Economic Review, vol 90, s 187–207.Blanchard O & Wolfers J (2000) ”The Role of Shocks andInstitutions in the Rise of European Unemployment: TheAggregate Evidence” Economic Journal, vol 110 suppl, s1–33.Cahuc P & Zylberberg A (2004) Labor Economics. MIT Press,Cambridge.Calmfors L & Driffill J (1988) ”Bargaining Structure, Corporatismand Macroeconomic Performance” Economic Policy,vol 6, s 13–61.149

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år