Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

så som

så som en följd av de krav som arbetet ställer. Detkan finnas en bristande anpassning mellan krav ochmöjligheter, vilket skapar svårigheter för människormed problem. Sjukfrånvaron kan ha ökat, även omhälsan varit densamma.Vilka perspektiv man utgår ifrån, vilka antagandenman gör, avgör hur man tolkar det som händer.Men alla slutsatser är inte lika rimliga. Viktigtär att ha fakta i målet, inte minst att fördjupa analysenutöver enkla tvärsnittsjämförelser. Enligt de datasom vi presenterat här tycks en viktig tendens varaatt det skett en ökad utsortering av människor medproblem.Noter1. Också 1998 års värde kan i viss mån ha påverkats av 1997års försäkringsvillkor beroende på eftersläpningen överåren.2. Från Försäkringskassan genom Ola Rylander.3. Utbetalningar har skett med viss eftersläpning, varförsjukersättning i vissa fall kan ha betalats ut några månaderin på nästföljande år. Detta förhållande kan i vissa fall hahaft viss betydelse.4. Det skulle också vara möjligt att korrigera för den ökningsom kommer sig av att sjukskrivningsperioder på merän två år också ökat. Gruppen med mer än två års sjukskrivninghar ökat från cirka 18 000 i mars 1998 till cirka58 000 i mars 2003. Att hänsyn inte tagits till detta innebäratt antalet faktiskt nya personer rimligen är än färre ände här redovisade (RFV Statistikinformation Is-I 2003:3).5. Vi drar då ifrån ytterligare 40 000 individer från den tidigareberäknade 153 687 stycken.6. Vi bortser här ifrån att en ökning i antalet individer (ävenom den är liten) får en förstärkt effekt om sjukskrivningslängdensamtidigt ökar. Hur vi skall betrakta dennaextra kombinationseffekt (det vill säga om den ska föraspå längdkontot eller på individkontot) kan sägas vara rättgodtyckligt.7. Observera att försäkringskassorna under 1990-taletgjorde stora neddragningar av sin personal. Antal sysselsattapå försäkringskassorna minskade från 1993 till slutetav 1990-talet med 15 procent för att sedan öka något igenenligt SCB:s branschstatistik. Detta måste ha påverkatmöjligheterna att hinna ta hand om olika ärenden. Denökade belastningen är omvittnad från många håll.8. Längre fram finns tillgång till sjukfrånvaro räknad i dagar,men endast för en längre tids frånvaro det vill säga för dentid som ersätts av försäkringskassan, arbetsgivarperiodenfrånräknad.9. 1990 för 1989 års intervju, 1991 för 1991 års intervju.10. 1990 för 1989 års intervju, 1991 för 1991 års intervju.11. Inkluderat sjukbidrag.12. Där vi tagit bort dem som inte erhållit något arbetslöshetsunderstöd.Det finns en viss eftersläpning i avregistreringenfrån kassan.13. Detta därför att åtgärdsprogram kan betraktas somen mycket speciell kategori av företeelser. Personer ikategorin är ofta föremål för stödåtgärder, som innebäratt deras arbetsgivare får bidrag, inte de själva. Man haralltså trots allt någon form av arbete även om detta arbetekan vara speciellt. Största delkategorin utgörs, enligt AMSmånadsstatistik, av lönebidrag, det vill säga av bidrag somarbetstagare får om de anställt arbetshandikappade personer.Med arbetshandikappade menas då ”arbetssökande,som på grund av fysiska, psykiska, förståndsmässiga ellersocialmedicinska handikapp haft nedsatt arbetsförmågaoch som därför har eller kan förväntas få svårigheter att blianställda eller behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden”.Det måste understrykas att samma människor,av och an under lång tid, tycks ha varit föremål fördenna typ av stödåtgärd. 55 procent av dem som 1996 hadesådant stöd under hela året hade det också sex år senare.14. I dessa och resterande beräkningar i avsnittet har vi räknatifrån alla ålderspensionerade. Flertalet ålderspensioneradeär över 64 år, men vissa ålderspensioneras redan före dennaålder.15. En del av dem som ingår i gruppen sysselsatta har ocksåvarit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.16. Den senare typen av argumentation har förts bland annatav Lindbeck med flera, som också försökt hitta indikatorerpå olika ”sjukskrivningskulturer” (Lindbeck m fl 2004).ReferenserHemmingsson T (2004) ”Samband mellan sjukskrivning ocharbetslöshet” s 153–174 i Hogstedt C, Bjurvald M, MarklundS, Palmer E & Theorell T (red) Den höga sjukfrånvaron– sanning och konsekvens. Statens folkhälsoinstitut,Stockholm.Layard L, Nickel S & Jackman R (2005) Unemployment – MacroeconomicPerformance and the Labour Market. OxfordUniversity Press, Norfolk.Lindbeck A, Palme M & Persson M (2004) ”Sjukskrivningsom ett socialt fenomen” Ekonomisk Debatt, nr 4.44

© Foto: Therese Nilsson/ Bildhuset45

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna