Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Uppgift saknasForskarutbildning20002004Eftergymnasial utbildning 3 år eller längreEftergymnasial utbildning kortare än 3 årEftergymnasial utbildning längre än 2 årEftergymnasial utbildning högst 2 årFörgymnasial utbildningProcent0 5 10 15 20 25 30Figur 10.1. Utbildningsnivåer bland befolkningen 16–64 år. Källa: SCB, AKU.Oberoende om jobbens karaktär har förändrats iså snabb takt att de skulle kräva allt högre utbildningeller inte, kvarstår det faktum att utbildningen blirallt viktigare för en person som söker anställning.Idag efterfrågas minst gymnasiekompetens inom deflesta yrken. Flera rapporter visar att ungdomar somhar hoppat av gymnasieutbildningen eller saknarfullständiga betyg har uppenbara svårigheter att tasig in på arbetsmarknaden (AMS 2003, Ds 2003:33,Olofsson 2005, SOU 2003:92).Under 2004 anmäldes mer än 350 000 jobb tillarbetsförmedlingen med mer än tio dagars varaktighet.1 Av dessa jobb var knappt två procentnågon form av ledningsarbete. Cirka 15 procent avjobben krävde en längre högskoleutbildning, medandrygt 18 procent förutsatte en kortare högskoleutbildning.Mer än vartannat jobb som anmäldes tillarbetsförmedlingen krävde enligt kodningsregistretAMSYK 2 någon form av gymnasieutbildning, medancirka nio procent av jobben inte hade något krav allspå formell utbildning. Om ledningsarbete räknassom ett jobb som kräver högskoleutbildning uppgickandelen arbeten med krav på någon form av högskoleutbildningtill cirka 35 procent under 2004.Som framgår i figur 10.1 – och som också påtalatstidigare – har det skett en tydlig höjning av utbildningsnivåni befolkningen i åldrarna 16–64 år underde senaste åren. Andelen med förgymnasial utbildningeller högst tvåårig gymnasial utbildning harminskat, medan en allt större andel har en treåriggymnasieutbildning eller någon form av eftergymnasialutbildning. Under 2004 hade således drygt 30procent av befolkningen i arbetsför ålder en eftergymnasialutbildning. Även om det inte handlar omnågot direkt orsakssamband, bör uppgiften bedömasmot bakgrund av att cirka 35 procent av jobben somanmäldes till arbetsförmedlingen 2004 krävde någonform av högskoleutbildning. Enligt SCB:s statistiköver förvärvsarbetande anställda i åldrarna 16–64år, för 2003, hade fem procent av de sysselsatta ettledningsarbete. Sjutton procent hade ett arbete somkrävde teoretisk specialistkompetens, 18 procent varsysselsatta i verksamhet som krävde kortare högskoleutbildningoch 48 procent hade ett jobb med kvalifikationskravsom motsvarade gymnasial utbildning.Uppgift saknades för fem procent av de anställda(SCB 2005b). 3Det går att ifrågasätta hur väl Standard för svenskyrkesklassificering (SSYK) överensstämmer med denutbildningsnivå som egentligen krävs för att utföraarbetet. Denna statistik talar dock för att det bådebland jobben som redan existerar idag, och de somanmäls till arbetsförmedlingen, finns en stor andelsom ställer krav på gymnasial och eftergymnasial utbildningoch att det finns ett uppenbart behov av välutbildadarbetskraft. Frågan är om inte forskningenoch debatten om utbildningsbehovet på gymnasialoch eftergymnasial nivå mer borde handla om huru-119