Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

eror bland annat på

eror bland annat på unik kompetens, starka forskningstraditioner,goda relationer på arbetsplatsernaoch god tillgång till kompetent arbetskraft (ISA m fl2005). Dessa exempel understryker också att en avSveriges främsta konkurrensfördelar är en välutbildadarbetskraft.Men åsikterna bland forskare går alltså ändå isärom arbetsgivarnas utbildningskrav verkligen överensstämmermed de arbetsuppgifter som ska utförasi arbetslivet. Det finns olika metoder att mäta hur välarbetsgivarnas utbildningskrav överensstämmer medjobbens krav på utbildning. Forskare som har valtatt studera SCB:s levnadsnivåundersökningar (ULF)kommer fram till att de anställdas utbildningsnivåhar stigit klart snabbare än jobbens kvalifikationskravmellan 1974 och 2000 (le Grand m fl 2004).En annan metod går ut på att matcha arbetstagarnasutbildningsnivå med de utbildningskrav som jobbenkräver enligt Standard för svensk yrkesklassificering(SSYK). Då blir resultatet det omvända och visar atten ganska stor andel är underutbildade för sina jobb,främst äldre arbetskraft (ITPS 2001).Vilka metoder och vilket material som ger denbästa bilden av villkorenarbetsmarknaden kanman tvista om. De prognoser som AMS publicerarom de framtida jobben ger dock en entydig bild avjobbens kvalifikationskrav. Kunskapsinslaget ökarinom många yrken. De senaste årens verksamhetsomläggningaroch rationaliseringar har lett till attdet allt oftare ställs krav på personal att behärskanärliggande arbetsuppgifter, vilket också förutsätteren bredare utbildningsbakgrund. Förutom yrkesmässigkompetens efterfrågas i allt större utsträckningstrategisk och social kompetens. Förändradeverksamheter och ökade kvalifikationer hos de anställdainnebär även att arbetsgivarroller och arbetsorganisationeromskapas. Decentralisering ochfunktionell flexibilitet framhålls som alltera nödvändigt,vilket berörs mer utförligt i kapitel 12 och 14.Förändringsprocessen har emellertid gått långsamthos många arbetsgivare, vilket kan bero på osäkerhetoch kompetensbrister (AMS 2005a).Under 1990-talet skedde en sysselsättningsökninginom främst den kunskapsintensiva tjänstesektorndär utbildningskraven är höga, medan de övriga sektorernaminskade sina sysselsättningsandelar. Speciellthårt drabbades jobben inom arbetsintensivadelar av industri- och tjänstesektorena. Enligt AMSkommer kraven på förnyelse och utveckling inomenskilda företag och myndigheter för att pressakostnader och öka konkurrenskraften att skärpas.Produktionsprocesserna automatiseras och blir merinvecklade, samtidigt som produkternas livslängd påmarknaderna kortas, vilket måste ses som ett svar påden allt tuffare konkurrensen.Detta är alltså några av de faktorer som talar föratt kompetenskraven kommer att höjas. Men dethandlar inte bara om behov av utbildning utanförarbetsplatserna utan i lika hög grad ett ökat behovav arbetsplatsförlagd utbildning.Utbildningskrav och utbildningsstandardRegeringen har formulerat ett mål om att 50 procentav en årskull ska ha påbörjat eftergymnasial utbildningföre 25 års ålder. Hur ser då arbetsmarknaden utför högskoleutbildade? Arbetsmarknaden har i regelvarit god för akademiker men har under de senasteåren försämrats något. Den generellt sett försämradeefterfrågesituationenarbetsmarknaden har inneburitatt konkurrensen om jobben hårdnat, vilket gårut över välutbildade unga som saknar tillräcklig yrkeserfarenhet.Men de relativa svårigheterna för demmed eftergymnasial utbildning ska inte överdrivas.Arbetslösheten är fortfarande betydligt högre blandlågutbildade. Även själva arbetskraftsdeltagandethar en tydlig koppling till utbildningsbakgrunden.Under 2004 var i genomsnitt tre procent av befolkningenmed lång eftergymnasial utbildning arbetslös,medan drygt tio procent stod utanför arbetskraften.Detta ska jämföras med personer med högst grundskoleutbildning,där andelen arbetslösa i genomsnittvar fyra procent, samtidigt som en betydande andel,närmare 30 procent, stod utanför arbetskraften (SCB,AKU). Även när vi tittar närmare på andelen personersom deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan viurskilja att lågutbildade och arbetslösa med långa inskrivningstiderär överrepresenterade. Tittar vi tillexempel på ungdomar under 25 år kan vi konstateraatt obalanstalet, det vill säga öppet arbetslösa plus desom sysselsätts i arbetsmarknadspolitiska program,år 2004 motsvarade 20 procent för dem med enbartgrundskoleutbildning och nio procent för dem mednågon högskoleutbildning (AMS 2005b).118

Uppgift saknasForskarutbildning20002004Eftergymnasial utbildning 3 år eller längreEftergymnasial utbildning kortare än 3 årEftergymnasial utbildning längre än 2 årEftergymnasial utbildning högst 2 årFörgymnasial utbildningProcent0 5 10 15 20 25 30Figur 10.1. Utbildningsnivåer bland befolkningen 16–64 år. Källa: SCB, AKU.Oberoende om jobbens karaktär har förändrats iså snabb takt att de skulle kräva allt högre utbildningeller inte, kvarstår det faktum att utbildningen blirallt viktigare för en person som söker anställning.Idag efterfrågas minst gymnasiekompetens inom deflesta yrken. Flera rapporter visar att ungdomar somhar hoppat av gymnasieutbildningen eller saknarfullständiga betyg har uppenbara svårigheter att tasig in på arbetsmarknaden (AMS 2003, Ds 2003:33,Olofsson 2005, SOU 2003:92).Under 2004 anmäldes mer än 350 000 jobb tillarbetsförmedlingen med mer än tio dagars varaktighet.1 Av dessa jobb var knappt två procentnågon form av ledningsarbete. Cirka 15 procent avjobben krävde en längre högskoleutbildning, medandrygt 18 procent förutsatte en kortare högskoleutbildning.Mer än vartannat jobb som anmäldes tillarbetsförmedlingen krävde enligt kodningsregistretAMSYK 2 någon form av gymnasieutbildning, medancirka nio procent av jobben inte hade något krav allspå formell utbildning. Om ledningsarbete räknassom ett jobb som kräver högskoleutbildning uppgickandelen arbeten med krav på någon form av högskoleutbildningtill cirka 35 procent under 2004.Som framgår i figur 10.1 – och som också påtalatstidigare – har det skett en tydlig höjning av utbildningsnivåni befolkningen i åldrarna 16–64 år underde senaste åren. Andelen med förgymnasial utbildningeller högst tvåårig gymnasial utbildning harminskat, medan en allt större andel har en treåriggymnasieutbildning eller någon form av eftergymnasialutbildning. Under 2004 hade således drygt 30procent av befolkningen i arbetsför ålder en eftergymnasialutbildning. Även om det inte handlar omnågot direkt orsakssamband, bör uppgiften bedömasmot bakgrund av att cirka 35 procent av jobben somanmäldes till arbetsförmedlingen 2004 krävde någonform av högskoleutbildning. Enligt SCB:s statistiköver förvärvsarbetande anställda i åldrarna 16–64år, för 2003, hade fem procent av de sysselsatta ettledningsarbete. Sjutton procent hade ett arbete somkrävde teoretisk specialistkompetens, 18 procent varsysselsatta i verksamhet som krävde kortare högskoleutbildningoch 48 procent hade ett jobb med kvalifikationskravsom motsvarade gymnasial utbildning.Uppgift saknades för fem procent av de anställda(SCB 2005b). 3Det går att ifrågasätta hur väl Standard för svenskyrkesklassificering (SSYK) överensstämmer med denutbildningsnivå som egentligen krävs för att utföraarbetet. Denna statistik talar dock för att det bådebland jobben som redan existerar idag, och de somanmäls till arbetsförmedlingen, finns en stor andelsom ställer krav på gymnasial och eftergymnasial utbildningoch att det finns ett uppenbart behov av välutbildadarbetskraft. Frågan är om inte forskningenoch debatten om utbildningsbehovet på gymnasialoch eftergymnasial nivå mer borde handla om huru-119

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år