Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 10Utbildning och arbetslivetskompetensförsörjningDan Grannas och Jonas OlofssonFår gymnasie- och högskolestuderande en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov?Svensk utbildning har förändrats radikalt under de senaste 15 åren. De yrkesförberedande gymnasieutbildningarnahar omvandlats till treåriga program som ger allmän högskolebehörighet, samtidigtsom andelen ungdomar i högskoleutbildning har fördubblats. Kraven på kunskaper och färdigheter iarbetslivet har också blivit högre.Dan Grannas och Jonas Olofsson diskuterar sambanden mellan utbildningsnivåer, utbildningsinriktningoch sysselsättning. Författarna menar att för få väljer program inriktade på teknik, byggnads,vård och omsorg, medan fler än arbetsmarknaden efterfrågar studerar media, estetiskt och samhällsvetenskapligtprogram. Författarna ser samma feldimensionering inom högre utbildning. Samtidigt tarbara cirka 50 procent av studenterna på högskole- och universitetsnivå någon slutexamen. Något ärfundamentalt fel när en så stor andel av eleverna blir arbetslösa efter utbildningen. De pekar också påatt de som saknar fullbordad gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland de socialbidragsberoendei åldrarna 20–24 år och att försörjningsstödet bör villkoras. Regeringens mål om 50 procentav en årskull i eftergymnasial utbildning kan ifrågasättas, enligt författarna.Det har skett stora förändringar inom det svenskautbildningssystemet på senare år. De yrkesförberedandegymnasieutbildningarna har omvandlats tilltreåriga program som ger behörighet för studier påhögskolenivå. Samtidigt som gymnasieutbildningensstruktur har förändrats har studerandevolymerna påeftergymnasial nivå ökat dramatiskt.En viktig förklaring till förändringarna i utbildningsorganisationenär att kraven på kunskaper ochfärdigheter i arbetslivet har ökat. Även om föreställningarnaom ökade rörlighetskrav i arbetslivet ofta ärstarkt överdrivna – de genomsnittliga arbetstidernai ett och samma företag har till exempel inte minskat– är det mycket som talar för att arbetsmarknadenförutsätter en högre omställningsberedskap äntidigare (Auer 2005). Strukturförändringar minskarutrymmet för arbeten med små utbildningskrav(Åberg 2004). Samtidigt har arbeten inom tjänsteproducerandesektorer med högre kunskaps- ochfärdighetskrav ökat i omfattning (Carnoy & Castells1997, Schön 2000). Genombrottet för tjänste- ochinformationssamhället betyder att produktionen isig i dag sysselsätter mycket färre löntagare än desysslor som är knutna till produktionens tekniskaoch reproduktiva förutsättningar, allt från produktutveckling,distribution och försäljning till utbildningoch barn- och äldreomsorg. Resultatet blirockså förändrade arbetsorganisationer, större enskilt114