Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

DanmarkFinlandSverigeGreklandNederländernaIrlandPortugalÖsterrikeSpanienItalienTysklandBelgienStorbritannienLuxemburgFrankrikeProcent0 2 4 6 8 10 12 14Figur 2.21. Andel sysselsatta som har fler än ett arbete i procent.Källa: European Quality of Life Survey 2003.FinlandTysklandBelgienStorbritannienGreklandDanmarkÖsterrikeNederländernaIrlandFrankrikeSverigePortugalItalienSpanienLuxemburgProcent0 5 10 15 20 25 30Figur 2.22. Andel personer som lever i hushåll där ingen har arbete,procent av befolkningen 15–64 år. Källa: European Qualityof Life Survey 2003.Mutual Information System on Social Protection inthe European Union).Figur 2.21 visar att ganska få personer bland desysselsatta har fler än ett arbete i EU. Vissa länderskiljer dock ut sig i statistiken, till dem hör de nordiskaländerna där mer än var tionde av de sysselsattahar fler än ett jobb. Frankrike utmärker sig däremotmed bara en procent flera jobb. Antalet timmar somarbetas på det extra jobbet är i genomsnitt inomEU:s 25 medlemsstater 15–17 timmar per vecka ochi de nordiska länderna, där flest har extra jobb, någotkortare, tio timmar i veckan eller mindre. I deflesta länder är skillnaden mellan män och kvinnormed extrajobb mycket liten. Framför allt personermed yrken som kräver högre utbildning och de somjobbar inom jordbruk verkar ha flera jobb. I EU15gäller det särskilt personer inom jordbruket. Dubbeltså många inom jordbrukssektorn rapporteraratt de har flera jobb som de i andra yrkeskategorier.Figur 2.22 visar att det i många europeiska hushållinte finns någon som har ett arbete. Fråganhandlar om ”job as their main activity” (arbete somhuvudsaklig sysselsättning), vilket antas ge en bild avom arbetet är den bärande grundstrukturen i livet. Ihushåll där ingen arbetar alls blir diskussionerna omlivspusslet fortfarande relevanta men annorlunda änför dem som arbetar. Skillnaderna i statistiken berortill viss del på olikheter i försäkringssystemen ochandra bidrag, till exempel ersättning för studerandeoch förtidspensionärer. Men skillnaderna speglaräven att hushållen ser olika ut i olika delar av Europa.I de nordligare länderna finns till exempel flerensamhushåll. Naturligtvis återspeglas också arbetsmarknadsförhållandena.Studien definierar arbete så att vissa tillfälliga jobboch deltidsjobb inte kommer med, vilket möjligenkan förklara ett visst ”underräknande” – jobb någratimmar i veckan kommer till exempel inte med.Aktuellt rörande arbetslivet inom EUUnder de första tio åren av svenskt EU-medlemskaphar de flesta arbetsrättsliga lagstiftningsärenden iSverige gått ut på att införliva EG-regler i svenskrätt. Under åren 1995–2002 antog EU fler nya arbetsrättsligadirektiv än under hela sin tidigare historia.De senaste åren har emellertid EU:s aktivitetpå det arbetsrättsliga området avtagit, och de ären-31