Carling K, Holmlund B & Vejsiu A (2001) ”Do B<strong>en</strong>efit CutsBoost Job Finding? Swedish Evid<strong>en</strong>ce from the 1990’s”Economic Journal, vol 111, s 766–790.Daveri F & Tabellini G (2000) ”Unemploym<strong>en</strong>t, Growth andTaxation in Industrial Countries” Economic Policy: A EuropeanForum, s 47–88.Elvander N & Holmlund B (1997) The Swedish BargainingSystem in the Melting Pot. Arbetslivsinstitutet, Solna.Flanagan R (1999) ”Macroeconomic Performance and CollectiveBargaining: An International Perspective” Journalof Economic Literature, vol 37, s 1150–1175.Forslund A (1992) Arbetslöshet och <strong>arbetsmarknad</strong>spolitik, Bilaga7 <strong>till</strong> Långtidsutredning<strong>en</strong> 1992. Allmänna förlaget, Stockholm.Forslund A, Gottfries N & Westermark A (2005) ”Real andNominal Wage Adjustm<strong>en</strong>t in Op<strong>en</strong> Economies” WorkingPaper 2005:18, Nationalekonomiska institution<strong>en</strong>,Uppsala universitet.Fredriksson P & Holmlund B (2004) ”Hur ser <strong>en</strong> optimalarbetslöshetsförsäkring ut?” Ekonomisk Debatt, årg 32, nr4, s 22–38.Hans<strong>en</strong> C, Peders<strong>en</strong> L & Slok T (2000) ”Ambiguous Effectsof Tax Preogressivity: Theory and Danish Evid<strong>en</strong>ce” LabourEconomics, vol 7, s 335–347.Holmlund B (1998) ”Unemploym<strong>en</strong>t Insurance in Theoryand Practice” Scandinavian Journal of Economics, vol 100,s 113–141.Holmlund B (2003) ”The Rise and Fall of Swedish Unemploym<strong>en</strong>t”Working Paper 2003:13, Nationalekonomiskainstitution<strong>en</strong>, Uppsala universitet.Holmlund B & Kolm A-S (1995) ”Progressive Taxation,Wage Setting and Unemploym<strong>en</strong>t: Theory and SwedishEvid<strong>en</strong>ce” Swedish Economic Policy Review, vol 2, s 425–460.Holmlund B & Zetterberg J (1991) ”Insiders’ Effects in WageDetermination: Evid<strong>en</strong>ce from Five Countries” EuropeanEconomic Review, vol 35, s 1009–1034.Layard R, Nickell S & Jackman R (1991) Unemploym<strong>en</strong>t. OxfordUniversity Press, London.Lever M (1995) ”Insiders-outsiders Effects in Wage Formation:An Empirical Survey” Bulletin of Economic Research,vol 47, s 257–274.Lindbeck A (1991) ”Insider-outsiderteorin för sysselsättningoch arbetslöshet” Ekonomisk Debatt, årg 19, nr 2, s95–107.Lockwood B & Manning A (1993) ”Wage Setting and the TaxSystem: Theory and Evid<strong>en</strong>ce for the United Kingdom”Journal of Public Economics, vol 52, s 1–29.Lundh C (2002) Spelets regler: Institutioner och lönebildning påd<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>. SNS förlag, Stockholm.Nickell S & Layard R (1999) ”Labor Market Institutions andEconomic Performance” i Ash<strong>en</strong>felter O & Card D (red)Handbook of Labor Economics, vol 3, Elsevier, Cambridge.Nickell S (1997) ”Unemploym<strong>en</strong>t and Labor Market Rigidities:Europe versus North America” Journal of EconomicPerspectives, vol 3, s 55–74.Olson M (1965) The Logic of Collective Action. Harvard UniversityPress, Cambridge.Padoa-Schioppa F (1990) ”Union Wage Setting and Taxation”Oxford Bulletin of Economics and Statistics, vol 52, s143–167.Rowthorn RE (1992) ”C<strong>en</strong>tralization, Employm<strong>en</strong>t andWage Dispersion” Economic Journal, vol 102, s 506–523.Scarpetta S (1996) ”Assessing the Role of Labour MarketPolicies and Institutional Settings on Unemploym<strong>en</strong>t: ACross Country Study” OECD Economic Studies, vol 26, s43–98.Soskice D (1990) ”Wage Determination: The Changing Roleof Institutions in Advanced Industrialized Countries” OxfordReview of Economic Policy, vol 6, s 36–61.150
Anställningsskydd, rörlighet och <strong>till</strong>växtKerstin Ahlberg, Niklas Bruun och Jonas MalmbergHindrar vissa drag i anställningsskyddslag<strong>en</strong> arbetskraft<strong>en</strong>s rörlighet och småföretag<strong>en</strong>s <strong>till</strong>växt? I såfall – kan man hitta lösningar som är bättre både för <strong>till</strong>växt<strong>en</strong> och för de anställdas trygghet?Kerstin Ahlberg, Niklas Bruun och Jonas Malmberg m<strong>en</strong>ar att anställningsskyddslag<strong>en</strong> kan skapaett motstånd hos främst små företag mot att nyanställa, att detta huvudsaklig<strong>en</strong> sammanhänger medatt reglerna delvis är svåra att beskriva och förstå, m<strong>en</strong> också med att reglerna ofta beskrivs som merföretagarfi<strong>en</strong>tliga än de eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är. Reglering<strong>en</strong> av tidsbegränsade anställningar är snårig och behöverför<strong>en</strong>klas. Kritik<strong>en</strong> mot turordningsreglerna bygger <strong>en</strong>ligt författarna på <strong>en</strong> delvis felaktig beskrivning avreglernas innebörd. Reglerna ger i realitet<strong>en</strong> särskilt de små företag<strong>en</strong> <strong>en</strong> påtaglig flexibilitet. Däremotm<strong>en</strong>ar författarna att kostnaderna för felaktiga uppsägningar borde ställas mer i proportion <strong>till</strong> de mindreföretag<strong>en</strong>s bärkraft utan att ge avkall på arbetstagarnas trygghet. Det är dags att grundligt och förutsättningslöstutvärdera sanktionssystemet vid uppsägningar som strider mot lag<strong>en</strong>, hävdar författarna.I regering<strong>en</strong>s näringspolitik utgör <strong>till</strong>växt <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tralmålsättning. En ökad ekonomisk aktivitet g<strong>en</strong>omfler och växande företag ses som <strong>en</strong> grundläggandeförutsättning för att främja <strong>till</strong>växt, och därig<strong>en</strong>omvärna om och utveckla arbets<strong>till</strong>fäll<strong>en</strong>, välfärd ochjämställdhet. Näringspolitik<strong>en</strong> syftar i första hand<strong>till</strong> att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagande,både för att öka nyföretagandet och för attfå redan etablerade företag att växa (prop 2004/05:1utgiftsområde 24, s 22 f). Samtidigt brukar det hävdasfrån olika håll att d<strong>en</strong> arbetsrättsliga reglering<strong>en</strong>av anställningstrygghet<strong>en</strong> utgör ett hinder för expansion<strong>en</strong>av små och medelstora företag, liksom förarbetskraft<strong>en</strong>s rörlighet och utbudet av arbetskraft.Syftet med detta kapitel är att diskutera i vilk<strong>en</strong> utsträckningså är fallet samt att reflektera över vadsom ev<strong>en</strong>tuellt kan göras för att förbättra läget. 1 kapitel 14När man diskuterar d<strong>en</strong> arbetsrättsliga reglering<strong>en</strong>ur ett <strong>till</strong>växt- och småföretagarperspektivläggs fokus ofta på regler som har betydelse för nyanställningsamt för företag<strong>en</strong>s möjligheter att förändraarbetskraft<strong>en</strong>s storlek och sammansättning,det vill säga i första hand regler som berör rekrytering,anställning (inklusive tidsbegränsade anställningar)samt uppsägning av arbetstagare. Primärthandlar det om regler i anställningsskyddslag<strong>en</strong>(LAS). Ur företag<strong>en</strong>s synvinkel har dessa regler betydelsei främst två avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong>.För det första påverkar de företag<strong>en</strong>s kostnaderför att variera arbetskraft<strong>en</strong>s storlek. Företag har ettstarkt intresse av att snabbt och billigt kunna anpassaarbetskraft<strong>en</strong>s storlek <strong>till</strong> varierande behov. Dettabehov kan <strong>till</strong>godoses på olika vis. Om behovet avarbetskraft minskar kan anställda sägas upp på grund151
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41:
Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43:
Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45:
så som en följd av de krav som ar
- Page 46:
46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50:
DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52:
kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54:
Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56:
större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58:
kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60:
procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62:
förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64:
Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66:
pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68:
EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70:
grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72:
vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74:
Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76:
företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78:
det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80:
Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82:
ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84:
försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86:
Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88:
Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90:
samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92:
vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94:
flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96:
Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98:
vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142: kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144: mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146: Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148: typer av förändringar än central
- Page 149: Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 153 and 154: företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156: Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158: En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160: FörfattarpresentationerKerstin Ahl