Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

omvandlat

omvandlat arbetsmarknaden i sin helhet, liksomolika nationella arbetsmarknader. Dessutom har vibelyst utvecklingen på den svenska arbetsmarknadenoch tendensen till tillväxt utan att jobben blirfler. Dessa förändringar av både strukturell och konjunkturellkaraktär har lett till nya förutsättningarför omställningsprocesser. När privata arbetsförmedlingartilläts, skapades dessutom en snabbt växandemarknad för företag inom omställningsbranschen(se SOU 2002:59 för en bakgrund rörande tidigareomställningsavtal). De nya företagen har fåttstora tillväxtmöjligher – och nya utmaningar. Vi skaskissera några drag i utvecklingen.Omställningsavtalenoch omställningsmarknadenMot bakgrund av den arbetslöshet som dröjer sigkvar och de reformer som AMV genomfört, framförallt den så kallade 100-dagarsregeln, finns det skälatt helt kort återge diskussionen om arbetsmarknadspolitikenoch arbetsmarknadsparternas respons.Sedan avregleringen av personal- och arbetsförmedlingsmonopolet1993 har den statliga verksamhetenpå det området ifrågasatts alltmer. Förutom att bemanningsföretagoch outplacementkonsulter haretablerat sig på den svenska arbetsmarknaden, haräven arbetsmarknadens parter aktiverat sig.Under flera decennier har omställningsavtal, detvill säga avtal mellan arbetsmarknadens parter omaktiva insatser vid omställning, främst berört tjänstemäni privat och offentlig sektor och anställda inomkooperationen. Länge har det av olika anledningarinte varit aktuellt för LO-kollektivet med någonform av omställningsavtal. Som en viktig grundbulti den svenska modellens arbetsdelning har AMS haftsom uppdrag att se till att omställningen från låg- tillhögproduktiva sektorer sker smärtfritt.En stor förändring på senare tid är avtalet om avgiftsbaseradomställningsförsäkring mellan LO ochSvenskt Näringsliv, som trädde i kraft 1 september2004, det så kallade Omställningsavtalet. Omställningsavtal,tidigare trygghetsavtal, har funnitsmellan PTK och Svenskt Näringsliv sedan 1970-talet. Motsvarande lösningar finns för statligt anställda(Trygghetsstiftelsen) sedan 1990, men ävenför många andra grupper på arbetsmarknaden (setabell 12.1). Kommun- och landstingsanställda hardock inte motsvarande konstruktion.Idag berörs nära hälften av den svenska arbetskraften(46 procent, drygt två miljoner anställda avtotalt cirka 4,45 miljoner) av parternas egna ”extraarbetsförmedlingar”. Dessa bedrivs som kollektivavtalsstiftelserskapade gemensamt av respektive arbetsgivarföreningoch dess motpart, facket, och harkollektivavtal som grund. Stiftelserna går under beteckningarsom trygghetsfonder, trygghetsråd, ochtrygghetsstiftelser. Avtalen kallas omställnings- ellertrygghetsavtal. Idag finns drygt tio dylika stiftelserför olika sektorer på arbetsmarknaden (se tabell12.1).Dessa omställningsavtal innebär att arbetsgivarnabetalar in (försäkrings-)premier på cirka 0,3 procentav lönesumman till en fond vars medel en uppsagdarbetstagare får tillgodogöra sig i syfte att underlättaomställningen till ett nytt arbete. Avtalen innefattarpersoner som blir ”ofrivilligt” uppsagda på grund avarbetsbrist. I det statliga avtalet kan det även handlaom omlokalisering och frivillig rörlighet.I princip skulle arbetsförmedlingen kunna skötasaken, men parterna väljer allt oftare att organisera,finansiera och förverkliga omställningar på egenhand (nya omställningsavtal kan förväntas för kommun-och landstingssektorn). I det senaste avtaletsamarbetar parterna med de privata konsultföretagenpå ”omställningsmarknaden” (Bäckström2005). Detta är en stor institutionell skillnad för LOarbetare,som tidigare enbart fått ty sig till arbetsförmedlingensstöd och hjälp.Omställningsavtalen – aktuella trenderI de avtal som omförhandlas eller som är relativtfärska går allt fler parter ifrån begreppet trygghetsavtaltill förmån för omställningsavtal. Parallellt hardet skett en förändring i avtalens skrivningar ochfondernas verksamhet som speglar bytet. Underde senaste tio åren har avtalen börjat ta avstamp iarbetsplatsens, företagets eller verksamhetens situationi ekonomiska termer i stället för den anställdestrygghet. Många avtal inleds med texter omhårdnande konkurrens, behov av rationaliseringar,omstruktureringar, driftsinskränkningar och ekonomiskaförhållanden.136

Även fondernas arbetssätt och organisation harutvecklats. Vissa fonder har övergett förebyggandeinsatser på arbetsplatsen och ekonomiskt stöd till arbetsgivare,medan andra har vidareutvecklat sådanastrategier. En del fonder har en egen organisationmed rådgivare eller konsulenter – från några tiotaltill hundratal – medan andra helt eller delvis anlitarde konsultföretag som agerar på den omställningsmarknadsom vuxit fram i Sverige sedan avregleringenav arbets- och personalförmedlingsmonopolet1993 (Bäckström 2005). TSL (TrygghetsfondenSvenskt Näringsliv–LO) förlitar sig helt på marknadennär det gäller vem som ska utföra omställningsarbetepå arbetsplatsen. De lokala parterna kanvälja vilken omställningskonsult de vill, eller någonav ramavtalsleverantörerna som Adecco, Arbetslivstjänster,Antenn, AS/3, Aventus, Eductus, Lernia,Manpower/Right, Poolia, Samhall Resurs, TRROutplacement eller Industripoolen, ResurstorgetLO-facken och Proteko.Omställningsbranschen expanderar och de olikaaktörerna har olika bakgrund. Vissa är internationellastorkoncerner, andra svenska företag. Vissa ärstatligt ägda medan andra har koppling till parterna.En av fonderna (Trygghetsrådet TRR–Svenskt Näringslivoch PTK) har startat ett aktiebolag, TRROutplacement, som ger omställningsstöd till grupperpå arbetsmarknaden utanför fondens avtalsområde.Även AMS har ett dotterbolag, Arbetslivstjänster,som agerar på marknaden. 10Trygghetsfondernas verksamhet kan indelas i passivtoch aktivt stöd. Det passiva, ekonomiska stödetfyller i första hand ut arbetslöshetsersättningenfrån arbetslöshetskassorna. Avgångsersättningarna(”age”) för de olika grupperna skiljer sig åt men utgöri många fall ersättning upp till 70–80 procent avtidigare inkomst (utöver tak i a-kassan). Undantagetär LO-medlemmar som i stället erhåller ett engångsbelopp,ett avgångsbidrag (”agb”) på 25 000–36 000kronor. Även utbetalningstiden skiljer sig åt men ärofta den tid för ersättning som gäller för a-kassorna.I vissa fall finns det även möjlighet att erhålla förlängdage. Det finns krav på viss ålder för ersättning(40 år), men inte hos alla fonder, och kravet verkarvara på väg att försvinna. Den uppsagde ska också havarit anställd en viss tid inom ett visst företag, en vissbransch eller sektor, ofta ett till tre år.Förutom avgångsbidrag och avgångsersättningarerbjuder de olika fonderna olika varianter av ekonomiskabidrag som löneutfyllnad under viss tid (omden som är arbetslös erhåller nytt arbete med lägrelön), ersättning för pensionspremiebetalningar, introduktionsstödtill ny arbetsgivare, bidrag till avgångspensioner,pensionsersättningar, bidrag förresor, hyra, utbildning och starta eget företag, rätttill ledighet under uppsägningstid, förlängd uppsägningstidsamt efterskydd. Alla erbjuder inte allt, detfinns olika kombinationer av ekonomiska bidrag ochäven skillnader i tider då de utbetalas.Även när det gäller det aktiva stödet (omställningsstöd)är floran stor. Fonderna har olika programoch verktyg för att hjälpa den uppsagde tillnytt jobb. Det handlar om personlig, individuellrådgivning och så kallad coachning, olika utbildningsinsatser,att ta kontakt med potentiella arbetsgivare,tillgång till bemanningsföretags uthyrningsorganisation,värdering av affärsidéer, organiserandeav projekt och program på arbetsplatser. I vissa fallerbjuds också förebyggande åtgärder mot eventuellaneddragningar av verksamheten. En del fonder erbjuderockså, förutom hjälp till individen, den fackligaorganisationen och personal- och avvecklingsansvarigastöd och hjälp.Den tidigare snäva kopplingen till ofrivillig uppsägningpå grund av arbetsbrist har också övergettsav flera fonder. I stället kan ett fullgott skäl för att fåta del av en fonds stöd vara att en individ själv sägerupp sig på arbetsgivarens initiativ, även om orsakenär övertalighet. Detsamma gäller för villkoret att individenska vara tillsvidareanställd för att få omställningsstöd– även det villkoret har luckrats upp. Sådanaförändringar kan ses i skenet av en arbetsmarknaddär atypiska anställningar blir vanligare och därdet uppfattas som alltmer odramatiskt att en personbyter arbetsplats flera gånger under en karriär. 11I avtalen som rör den privata sektorn (fondernaTRR och TSL) hamnar fokus mer på turordningsfrågornaoch på företagets konkurrenskraft och lönsamhet.Möjligheten till lokalt överenskomna avtalsturordningslistor,till skillnad från lagturordningslistor,framgår tydligt och klart. Längst går avtaletmellan Svenskt Näringsliv och LO, som framhålleratt en uppsagd person som yrkar på skadestånd ellervill ogiltigförklara en uppsägning förlorar sin rätt137

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna