omvandlat <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> i sin helhet, liksomolika nationella <strong>arbetsmarknad</strong>er. Dessutom har vibelyst utveckling<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>och t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s<strong>en</strong> <strong>till</strong> <strong>till</strong>växt utan att jobb<strong>en</strong> blirfler. Dessa förändringar av både strukturell och konjunkturellkaraktär har lett <strong>till</strong> nya förutsättningarför omställningsprocesser. När privata arbetsförmedlingar<strong>till</strong>äts, skapades dessutom <strong>en</strong> snabbt växandemarknad för företag inom omställningsbransch<strong>en</strong>(se SOU 2002:59 för <strong>en</strong> bakgrund rörande tidigareomställningsavtal). De nya företag<strong>en</strong> har fåttstora <strong>till</strong>växtmöjligher – och nya utmaningar. Vi skaskissera några drag i utveckling<strong>en</strong>.Omställningsavtal<strong>en</strong>och omställningsmarknad<strong>en</strong>Mot bakgrund av d<strong>en</strong> arbetslöshet som dröjer sigkvar och de reformer som AMV g<strong>en</strong>omfört, framförallt d<strong>en</strong> så kallade 100-dagarsregeln, finns det skälatt helt kort återge diskussion<strong>en</strong> om <strong>arbetsmarknad</strong>spolitik<strong>en</strong>och <strong>arbetsmarknad</strong>sparternas respons.Sedan avreglering<strong>en</strong> av personal- och arbetsförmedlingsmonopolet1993 har d<strong>en</strong> statliga verksamhet<strong>en</strong>på det området ifrågasatts alltmer. Förutom att bemanningsföretagoch outplacem<strong>en</strong>tkonsulter haretablerat sig på d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>, haräv<strong>en</strong> <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>s parter aktiverat sig.Under flera dec<strong>en</strong>nier har omställningsavtal, detvill säga avtal mellan <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>s parter omaktiva insatser vid omställning, främst berört tjänstemäni privat och off<strong>en</strong>tlig sektor och anställda inomkooperation<strong>en</strong>. Länge har det av olika anledningarinte varit aktuellt för LO-kollektivet med någonform av omställningsavtal. Som <strong>en</strong> viktig grundbulti d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong>s arbetsdelning har AMS haftsom uppdrag att se <strong>till</strong> att omställning<strong>en</strong> från låg- <strong>till</strong>högproduktiva sektorer sker smärtfritt.En stor förändring på s<strong>en</strong>are tid är avtalet om avgiftsbaseradomställningsförsäkring mellan LO ochSv<strong>en</strong>skt Näringsliv, som trädde i kraft 1 september2004, det så kallade Omställningsavtalet. Omställningsavtal,tidigare trygghetsavtal, har funnitsmellan PTK och Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv sedan 1970-talet. Motsvarande lösningar finns för statligt anställda(Trygghetsstiftels<strong>en</strong>) sedan 1990, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong>för många andra grupper på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> (setabell 12.1). Kommun- och landstingsanställda hardock inte motsvarande konstruktion.Idag berörs nära hälft<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska arbetskraft<strong>en</strong>(46 proc<strong>en</strong>t, drygt två miljoner anställda avtotalt cirka 4,45 miljoner) av parternas egna ”extraarbetsförmedlingar”. Dessa bedrivs som kollektivavtalsstiftelserskapade gem<strong>en</strong>samt av respektive arbetsgivarför<strong>en</strong>ingoch dess motpart, facket, och harkollektivavtal som grund. Stiftelserna går under beteckningarsom trygghetsfonder, trygghetsråd, ochtrygghetsstiftelser. Avtal<strong>en</strong> kallas omställnings- ellertrygghetsavtal. Idag finns drygt tio dylika stiftelserför olika sektorer på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> (se tabell12.1).Dessa omställningsavtal innebär att arbetsgivarnabetalar in (försäkrings-)premier på cirka 0,3 proc<strong>en</strong>tav lönesumman <strong>till</strong> <strong>en</strong> fond vars medel <strong>en</strong> uppsagdarbetstagare får <strong>till</strong>godogöra sig i syfte att underlättaomställning<strong>en</strong> <strong>till</strong> ett nytt arbete. Avtal<strong>en</strong> innefattarpersoner som blir ”ofrivilligt” uppsagda på grund avarbetsbrist. I det statliga avtalet kan det äv<strong>en</strong> handlaom omlokalisering och frivillig rörlighet.I princip skulle arbetsförmedling<strong>en</strong> kunna skötasak<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> parterna väljer allt oftare att organisera,finansiera och förverkliga omställningar på eg<strong>en</strong>hand (nya omställningsavtal kan förväntas för kommun-och landstingssektorn). I det s<strong>en</strong>aste avtaletsamarbetar parterna med de privata konsultföretag<strong>en</strong>på ”omställningsmarknad<strong>en</strong>” (Bäckström2005). Detta är <strong>en</strong> stor institutionell skillnad för LOarbetare,som tidigare <strong>en</strong>bart fått ty sig <strong>till</strong> arbetsförmedling<strong>en</strong>sstöd och hjälp.Omställningsavtal<strong>en</strong> – aktuella tr<strong>en</strong>derI de avtal som omförhandlas eller som är relativtfärska går allt fler parter ifrån begreppet trygghetsavtal<strong>till</strong> förmån för omställningsavtal. Parallellt hardet skett <strong>en</strong> förändring i avtal<strong>en</strong>s skrivningar ochfondernas verksamhet som speglar bytet. Underde s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong> har avtal<strong>en</strong> börjat ta avstamp iarbetsplats<strong>en</strong>s, företagets eller verksamhet<strong>en</strong>s situationi ekonomiska termer i stället för d<strong>en</strong> anställdestrygghet. Många avtal inleds med texter omhårdnande konkurr<strong>en</strong>s, behov av rationaliseringar,omstruktureringar, driftsinskränkningar och ekonomiskaförhålland<strong>en</strong>.136
Äv<strong>en</strong> fondernas arbetssätt och organisation harutvecklats. Vissa fonder har övergett förebyggandeinsatser på arbetsplats<strong>en</strong> och ekonomiskt stöd <strong>till</strong> arbetsgivare,medan andra har vidareutvecklat sådanastrategier. En del fonder har <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> organisationmed rådgivare eller konsul<strong>en</strong>ter – från några tiotal<strong>till</strong> hundratal – medan andra helt eller delvis anlitarde konsultföretag som agerar på d<strong>en</strong> omställningsmarknadsom vuxit fram i Sverige sedan avreglering<strong>en</strong>av arbets- och personalförmedlingsmonopolet1993 (Bäckström 2005). TSL (Trygghetsfond<strong>en</strong>Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv–LO) förlitar sig helt på marknad<strong>en</strong>när det gäller vem som ska utföra omställningsarbetepå arbetsplats<strong>en</strong>. De lokala parterna kanvälja vilk<strong>en</strong> omställningskonsult de vill, eller någonav ramavtalsleverantörerna som Adecco, Arbetslivstjänster,Ant<strong>en</strong>n, AS/3, Av<strong>en</strong>tus, Eductus, Lernia,Manpower/Right, Poolia, Samhall Resurs, TRROutplacem<strong>en</strong>t eller Industripool<strong>en</strong>, ResurstorgetLO-fack<strong>en</strong> och Proteko.Omställningsbransch<strong>en</strong> expanderar och de olikaaktörerna har olika bakgrund. Vissa är internationellastorkoncerner, andra sv<strong>en</strong>ska företag. Vissa ärstatligt ägda medan andra har koppling <strong>till</strong> parterna.En av fonderna (Trygghetsrådet TRR–Sv<strong>en</strong>skt Näringslivoch PTK) har startat ett aktiebolag, TRROutplacem<strong>en</strong>t, som ger omställningsstöd <strong>till</strong> grupperpå <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> utanför fond<strong>en</strong>s avtalsområde.Äv<strong>en</strong> AMS har ett dotterbolag, Arbetslivstjänster,som agerar på marknad<strong>en</strong>. 10Trygghetsfondernas verksamhet kan indelas i passivtoch aktivt stöd. Det passiva, ekonomiska stödetfyller i första hand ut arbetslöshetsersättning<strong>en</strong>från arbetslöshetskassorna. Avgångsersättningarna(”age”) för de olika grupperna skiljer sig åt m<strong>en</strong> utgöri många fall ersättning upp <strong>till</strong> 70–80 proc<strong>en</strong>t avtidigare inkomst (utöver tak i a-kassan). Undantagetär LO-medlemmar som i stället erhåller ett <strong>en</strong>gångsbelopp,ett avgångsbidrag (”agb”) på 25 000–36 000kronor. Äv<strong>en</strong> utbetalningstid<strong>en</strong> skiljer sig åt m<strong>en</strong> ärofta d<strong>en</strong> tid för ersättning som gäller för a-kassorna.I vissa fall finns det äv<strong>en</strong> möjlighet att erhålla förlängdage. Det finns krav på viss ålder för ersättning(40 år), m<strong>en</strong> inte hos alla fonder, och kravet verkarvara på väg att försvinna. D<strong>en</strong> uppsagde ska också havarit anställd <strong>en</strong> viss tid inom ett visst företag, <strong>en</strong> vissbransch eller sektor, ofta ett <strong>till</strong> tre år.Förutom avgångsbidrag och avgångsersättningarerbjuder de olika fonderna olika varianter av ekonomiskabidrag som löneutfyllnad under viss tid (omd<strong>en</strong> som är arbetslös erhåller nytt arbete med lägrelön), ersättning för p<strong>en</strong>sionspremiebetalningar, introduktionsstöd<strong>till</strong> ny arbetsgivare, bidrag <strong>till</strong> avgångsp<strong>en</strong>sioner,p<strong>en</strong>sionsersättningar, bidrag förresor, hyra, utbildning och starta eget företag, rätt<strong>till</strong> ledighet under uppsägningstid, förlängd uppsägningstidsamt efterskydd. Alla erbjuder inte allt, detfinns olika kombinationer av ekonomiska bidrag ochäv<strong>en</strong> skillnader i tider då de utbetalas.Äv<strong>en</strong> när det gäller det aktiva stödet (omställningsstöd)är floran stor. Fonderna har olika programoch verktyg för att hjälpa d<strong>en</strong> uppsagde <strong>till</strong>nytt jobb. Det handlar om personlig, individuellrådgivning och så kallad coachning, olika utbildningsinsatser,att ta kontakt med pot<strong>en</strong>tiella arbetsgivare,<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> bemanningsföretags uthyrningsorganisation,värdering av affärsidéer, organiserandeav projekt och program på arbetsplatser. I vissa fallerbjuds också förebyggande åtgärder mot ev<strong>en</strong>tuellaneddragningar av verksamhet<strong>en</strong>. En del fonder erbjuderockså, förutom hjälp <strong>till</strong> individ<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> fackligaorganisation<strong>en</strong> och personal- och avvecklingsansvarigastöd och hjälp.D<strong>en</strong> tidigare snäva koppling<strong>en</strong> <strong>till</strong> ofrivillig uppsägningpå grund av arbetsbrist har också övergettsav flera fonder. I stället kan ett fullgott skäl för att fåta del av <strong>en</strong> fonds stöd vara att <strong>en</strong> individ själv sägerupp sig på arbetsgivar<strong>en</strong>s initiativ, äv<strong>en</strong> om orsak<strong>en</strong>är övertalighet. Detsamma gäller för villkoret att individ<strong>en</strong>ska vara <strong>till</strong>svidareanställd för att få omställningsstöd– äv<strong>en</strong> det villkoret har luckrats upp. Sådanaförändringar kan ses i sk<strong>en</strong>et av <strong>en</strong> <strong>arbetsmarknad</strong>där atypiska anställningar blir vanligare och därdet uppfattas som alltmer odramatiskt att <strong>en</strong> personbyter arbetsplats flera gånger under <strong>en</strong> karriär. 11I avtal<strong>en</strong> som rör d<strong>en</strong> privata sektorn (fondernaTRR och TSL) hamnar fokus mer på turordningsfrågornaoch på företagets konkurr<strong>en</strong>skraft och lönsamhet.Möjlighet<strong>en</strong> <strong>till</strong> lokalt över<strong>en</strong>skomna avtalsturordningslistor,<strong>till</strong> skillnad från lagturordningslistor,framgår tydligt och klart. Längst går avtaletmellan Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv och LO, som framhålleratt <strong>en</strong> uppsagd person som yrkar på skadestånd ellervill ogiltigförklara <strong>en</strong> uppsägning förlorar sin rätt137
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41:
Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43:
Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45:
så som en följd av de krav som ar
- Page 46:
46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50:
DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52:
kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54:
Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56:
större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58:
kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60:
procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62:
förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64:
Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66:
pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68:
EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70:
grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72:
vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74:
Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76:
företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78:
det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80:
Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82:
ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84:
försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97 and 98: vara attraktiv för projektledare s
- Page 99 and 100: Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142: kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144: mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146: Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148: typer av förändringar än central
- Page 149 and 150: Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152: Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154: företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156: Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158: En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160: FörfattarpresentationerKerstin Ahl