sion av projektanställningar och deras effekter på hälsa, seAronsson (2004).6. Våra intervjuer inom hälsovårdssektorn visar <strong>en</strong> annanbild. I de vårdorganisationer vi studerat användes projektfrämst för internt utvecklingsarbete och omfattademindre än fem proc<strong>en</strong>t av det totala antalet årsarbetstimmar.Detta förklarades främst av vård<strong>en</strong>s krav på ständigberedskap.7. Project Managem<strong>en</strong>t Institute (PMI) i USA driver utbildningari projektledning som av många praktiker anses vara”best practice” och sålunda blivit <strong>en</strong> norm för hur effektivprojektledning ska bedrivas inom företag.8. För ytterligare diskussion av företag, så kallade samverkanspionjärereller omställare, som organiserar ett nätverkav andra organisationer för att i projektform leverera etterbjudande <strong>till</strong> sin kund se, Ramirez och Wallin (2000).9. För <strong>en</strong> längre diskussion om olika anställnings- respektiveorganisationsformer se Söderlund och Bredin (2005).10. I vissa amerikanskt präglade konsultföretag används begreppet”to be at the beach” (underförstått: ”och drickerdrinkar”) för att beskriva d<strong>en</strong> tid man inte arbetar i kundinriktadeprojekt. Detta ger <strong>en</strong> känsla av vad arbetskultur<strong>en</strong>hyllar i dessa miljöer.11. Det finns redan idag webbplatser, <strong>till</strong> exempelwww.guru.com, där man via internet kan anlita specialister<strong>till</strong> specifika projekt inom givna kompet<strong>en</strong>sområd<strong>en</strong> utifrånpersonernas individuella eg<strong>en</strong>skaper och erfar<strong>en</strong>heter.Refer<strong>en</strong>serAronsson G (2004) ”Hälsa och utvecklingsmöjligheter i tidsbegränsadeanställningar” s 215–235 i Gustavsson RÅ &Lundberg I (red) Arbetsliv och Hälsa 2004. Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Beck U (1992) The Risk Society: Towards a New Modernity.Sage, London.Bell D (1976) The Coming of Post-Industrial Society: A V<strong>en</strong>turein Social Forecasting. Basic Colophon, New York.Blomberg J (1998) Myter om projekt. Ner<strong>en</strong>ius & Santérusförlag, Stockholm.Castells M (1996) The Rise of the Network Society. Blackwell,Mald<strong>en</strong>, MA.D Fillippi RJ (2002) ”Information Technology and OrganizationalModels for Project Collaboration in the New Economy”Human Resource Planning, 25/4, s 7–18.Ekstedt E (1988) Humankapital i brytningstid, kunskapsuppbyggnadoch förnyelse i företag. Allmänna Förlaget, Stockholm.Ekstedt E, Lundin RA, Söderholm A & Wird<strong>en</strong>ius H (1999)Neo-industrial Organising: R<strong>en</strong>ewal by Action and KnowledgeFormation in a Project-int<strong>en</strong>sive Economy. Routledge,London.Engwall M (1995) Jakt<strong>en</strong> på det effektiva projektet. Doktorsavhandling.Ner<strong>en</strong>ius & Santérus Förlag, Stockholm.Engwall M (2003) ”No Project is an Island: Linking Projectsto History and Context” Research Policy, 32, s 789–808.Grabher G (2004) ”Temporary Architectures of Learning:Knowledge Governance in Project Ecologies” OrganizationStudies, 25(9), s 1491–1514.Hobday M (1998) ”Product Complexity, Innovation and IndustrialOrganisation” Research Policy, 26, s 689–710.Hobday M (2000) ”The Project-based Organisation: An IdealForm for Managing Complex Products and Systems?” ResearchPolicy, 29, s 871–893.Inglehart R (1990) Cultural Shift in Advanced Industrial Society.Princeton University Press, Princeton.Jess<strong>en</strong> SA (1994) ”The Use of the Project Approach in Norway:An Investigation Into the Diffusion and Adoption of the ProjectConcept in a Small, Modern, Welfare Ori<strong>en</strong>ted Society”i Lundin RA & Pack<strong>en</strong>dorff J (red) Temporary Organizationsand Project Managem<strong>en</strong>t. Proceedings from the IRNOP Confer<strong>en</strong>ce,Handelshögskolan vid Umeå universitet.Lindkvist L (2004) ”Governing Project-based Firms: PromotingMarket-like Processes within Hierarchies” Journal ofManagem<strong>en</strong>t and Governance, 8, s 3–25.Lundin RA & Söderholm A (1995) A Theory of the TemporaryOrganization” Scandinavian Journal of Managem<strong>en</strong>t,11, s 437–455.March J (1995) ”The Future, Disposable Organizations andthe Rigidities of Imagination” Organization, 2(3–4), s 427–440.Martinsson I (kommande) ”Knowledge Transfers betwe<strong>en</strong>Projects” Ekonomihögskolan, Stockholms universitet.Midler C (1995) ”’Projectification’ of the Firm: The R<strong>en</strong>aultCase” Scandinavian Journal of Managem<strong>en</strong>t, 11, s 363–375.Normann R (2001) Reframing Business – Wh<strong>en</strong> the Map Changesthe Landscape. Wiley & Sons Inc, London.Pack<strong>en</strong>dorff J (2002) ”The Temporary Society and its Enemies:Projects from an Individual Perspective” i Sahlin-Andersson K & Söderholm A (red) Beyond Project Managem<strong>en</strong>t:New Perspectives on the Temporary-Perman<strong>en</strong>tDilemma. Liber & Cop<strong>en</strong>hag<strong>en</strong> Business School Press,Malmö.Pettersson KH (2004) Det exploderande företaget – om företagoch politik i 2000-talets samhälle. SNS förlag, Stockholm.98
Piore M & Sabel CF (1984) The Second Industrial Divide: Possibilitiesfor Prosperity. Basic Books, New York.Putnam RD (1992) Making Democracy Work: Civic Traditions inModern Italy. Princeton University Press, Princeton.Ramirez R & Wallin J (2000) Prime Movers: Define Your Businessor Have Someone Define it Against You. Wiley, Chichester.Sahlin-Andersson K (1992) ”The Social Construction of Projects:A Case Study of Organizing an Extraordinary BuildingProject – The Stockholm Globe Ar<strong>en</strong>a” ScandinavianHousing and Planning Research, 9, s 65–78.Scott RW (1966) ”Professionals in Bureaucracies – Areas ofConflict” i Vollmer HM & Mills DL (red) Professionalization.Pr<strong>en</strong>tice-Hall, Englewood Cliffs, NJ.Singelman J (1978) From Agriculture to Services. Sage, London.Sundin E (2003) ”Små företag – lösning på vad och för vem?”s 253–270 i von Otter (red) Ute och inne i sv<strong>en</strong>skt arbetsliv.Forskare analyserar och spekulerar om tr<strong>en</strong>der i framtid<strong>en</strong>sarbete. Arbetsliv i omvandling 2003:8, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Sv<strong>en</strong>sson R (1996) Sv<strong>en</strong>ska företags projektverksamhet i utlandet.Rapport från Näringslivets internationella råd, Industri<strong>en</strong>sutredningsinstitut, Stockholm.Sydow J, Lindkvist L & DeFillippi R (2004) ”Project-basedOrganizations, Embeddedness and Repositories of Knowledge”Organization Studies, Editorial, 25(9), s 1475–1489.Söderlund J (2005) Projektledning och projektkompet<strong>en</strong>s – perspektivpå konkurr<strong>en</strong>skraft. Liber, Malmö.Söderlund J & Bredin K (2005) Perspektiv på HRM – nya organisationsformer,nya utmaningar. Liber, Malmö.Teigland R (2003) Knowledge Networking: Structure and Performancein Networks of Practice. Doktorsavhandling, Instituteof International Business, Ekonomihögskolan, Stockholm.Touraine A (1971) The Post-Industrial Society. Random House,New York.Ullström J (2002) Det sv<strong>en</strong>ska nyföretagandet 1986–1997 – förändringari företagsstruktur<strong>en</strong> och sysselsättningseffekter. Vinnova,Stockholm.Whittington R, Pettigrew A, Peck S, F<strong>en</strong>ton E & ConyonM (1999) ”Change and Complem<strong>en</strong>tarities in the NewCompetitive Landscape: A European Panel Study, 1992–1996” Organization Sci<strong>en</strong>ce, 10(5), s 583–600.Wikman A (2004) ”Indikatorer på förändrade arbetsförutsättningar”s 37–74 i Gustavsson RÅ & Lundberg I (red) Arbetslivoch Hälsa 2004. Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Zika-Viktorsson A, Nordqvist S & Hovmark S (1998) Psykosocialarbetsmiljö, ledning och effektivitet i projektgrupper.Rapport nr 99, Psykologiska institution<strong>en</strong>, Stockholmsuniversitet.Zuboff S & Maxmin J (2002) The Support Economy. Why Corporationsare Failing Individuals and the Next Episode of Capitalism.All<strong>en</strong> Lane, London.99
- Page 1:
Vägar till en öppnare arbetsmarkn
- Page 4 and 5:
Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
- Page 7 and 8:
FörordArbetslivsinstitutet fick 20
- Page 9 and 10:
kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
- Page 11 and 12:
Index400Arbetade timmar(miljoner)7
- Page 13 and 14:
odde på hårda rationaliseringar i
- Page 17 and 18:
DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
- Page 19 and 20:
studerande, förtidspensionärer el
- Page 22 and 23:
Procent100Unga - SverigeProcent100U
- Page 24 and 25:
skulle kunna produceras om alla sys
- Page 26 and 27:
Procent654FrankrikeNederländernaSp
- Page 28 and 29:
SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
- Page 30 and 31:
familjeansvar ofta ett motsägelsef
- Page 32 and 33:
den som nu är aktuella går främs
- Page 34 and 35:
kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
- Page 36 and 37:
Tabell 3.2. Antalet individer med s
- Page 38 and 39:
Procent arbetslösa3025201510500 1-
- Page 40 and 41:
Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
- Page 42 and 43:
Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
- Page 44 and 45:
så som en följd av de krav som ar
- Page 46:
46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
- Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
- Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
- Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
- Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
- Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
- Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
- Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
- Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
- Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
- Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
- Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
- Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
- Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
- Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
- Page 77 and 78: det moderna begreppet formats som e
- Page 79 and 80: Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
- Page 81 and 82: ungefär 25 000 personer med så ka
- Page 83 and 84: försäkringar, laborerar myndighet
- Page 85 and 86: Arbetsorganisationer och anställni
- Page 87 and 88: Antal1 000 000800 000Summa tillverk
- Page 89 and 90: samhetsnära tjänsteföretag vi st
- Page 91 and 92: vara inriktade mot en mer osäker f
- Page 93 and 94: flaskhalsar kring personer med nyck
- Page 95 and 96: Tid och stressProjektens tydliga ti
- Page 97: vara attraktiv för projektledare s
- Page 101 and 102: arbetsdelning - det vill säga att
- Page 103 and 104: Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
- Page 105 and 106: Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
- Page 107 and 108: Ett första steg är att synliggör
- Page 109 and 110: Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
- Page 111 and 112: ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
- Page 113 and 114: Samhällsinstitutionernas effekter
- Page 115 and 116: Tabell 10.1. En tablå över utbild
- Page 117 and 118: produktiviteten och den ekonomiska
- Page 119 and 120: Uppgift saknasForskarutbildning2000
- Page 121 and 122: även har svårigheter att få fotf
- Page 123 and 124: den som återspeglar reella skillna
- Page 125 and 126: Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
- Page 127 and 128: Vilka typer av inkomstbortfall täc
- Page 129 and 130: man byter arbete. Anställningstide
- Page 131 and 132: kapitel 12Arbetslinjen och omställ
- Page 133 and 134: Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
- Page 135 and 136: Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
- Page 137 and 138: Även fondernas arbetssätt och org
- Page 139 and 140: arbetslöshet och på när det är
- Page 141 and 142: kapitel 13Lönebildningen, förhand
- Page 143 and 144: mellan arbetslösheten och om löne
- Page 145 and 146: Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
- Page 147 and 148: typer av förändringar än central
- Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
- Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
- Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
- Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
- Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
- Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl