Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

jobb. Därför minskar även utflödet från arbetslöshet.OECD framhåller dock att de nordiska ländernai detta avseende avviker från mönstret, då dessa trotsen moderat till hög nivå på anställningsskyddet harrelativt stora utflöden från arbetslöshet. En tänkbarförklaring är de nordiska ländernas massiva satsningpå aktiv arbetsmarknadspolitik. Även senare studiersom har försökt belägga anställningsskyddets effekterpå den totala arbetslösheten kommer, enligtOECD, till motstridiga resultat.På samma sätt är forskarna oense om huruvidaanställningsskyddet har några effekter på den totalasysselsättningen, medan det däremot numera är relativtoomstritt att det påverkar arbetsmarknadenför olika grupper av arbetstagare olika (OECD 2004).Män i yrkesverksam ålder gynnas, medan unga människor,kvinnor och andra grupper med svagare anknytningtill arbetsmarknaden förefaller att missgynnas.Ett viktigt mått på tillväxt är produktiviteten.Edin (1996) konstaterade i sin sammanfattning avforskningsläget att anställningsskyddets effekter påproduktiviteten var oklara. Enligt en teori jobbarfolk hårdare om de är rädda att förlora jobbet, enligtandra teorier är det tvärtom. De teoretiska analysernagav alltså motsatta svar. Två empiriska undersökningarsom Edin refererade till tydde på att enstörre andel tidsbegränsade anställningar kan leda tilllägre produktivitet, men resultaten var osäkra. I ensenare studie har Buchele och Christiansen (1999)jämfört produktivitetsutvecklingen i USA, Kanada,Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien undertrettio år, och ställt den i relation till graden avanställningsskydd, de fackliga organisationernas förhandlingsstyrkaoch graden av inkomsttrygghet ochsocialt skydd i de olika länderna. Deras slutsats äratt samma arbetsmarknadsinstitutioner och socialatrygghetssystem som kan ha begränsat sysselsättningstillväxteni Europa jämfört med USA, kan habidragit till den högre produktivitetstillväxten. Förklaringenär, menar de, att alla de faktorer som är avgörandeför produktiviteten – införande av ny teknologioch bättre arbetsmetoder, kapitaltillväxten peranställd och utvecklingen av arbetstagarnas kompetens– är starkt beroende av arbetstagarnas effektivamedverkan. Deras vilja att samarbeta med ledningenför att förbättra produktivitet och kvalitet beror i sintur på om de kan känna att de har en trygg del i arbetsgivarensframgångar på längre sikt.Att en viss grad av trygghet i anställningen kan haproduktivitetshöjande effekter har också Belot medflera (2002) kommit fram till. Enligt deras teoretiskaanalys av anställningsskyddets välfärdseffekterfinns det ett optimalt anställningsskydd som oftastär större än noll. De uppsägningskostnader som ennyanställning i framtiden kan föra med sig fungerarnämligen som en drivkraft för företaget att engagerasig och för arbetstagaren att, som det heter, investerai produktivitetshöjande humankapital, det vill sägaatt utbilda sig och skaffa sig sådana kunskaper sombehövs just hos arbetsgivaren i fråga. Anställningsskyddsregleringenbör därför bygga på en lämpligavvägning mellan flexibilitet och förpliktelser. Vardenna balanspunkt ligger varierar från land till land.Eftersom många länder har mjukat upp sina lagregleravsevärt under det senaste decenniet, är det enligtdessa författare möjligt att de nu har närmat sigdet optimala.OECD (2004) påpekar att de flesta studier om anställningsskyddetseffekter helt förbigår frågan omvarför regler om anställningsskydd överhuvudtagetexisterar och de välfärdseffekter som anställningsskyddetmedför. Rapporten lyfter särskilt fram tvåargument som från ekonomiska utgångspunkterrättfärdigar ett visst anställningsskydd. Ett är att anställningsskyddär ett sätt att försäkra arbetstagarnamot alltför stora inkomstvariationer på grund avbrister i arbetsmarknadens funktionssätt. Det andraargumentet är att jobb som är olönsamma från arbetsgivarenssynpunkt fortfarande kan generera inkomsterför samhället i form av skatter och arbetsgivaravgifter,vilka bland annat används för att finansieraarbetslöshetsförsäkringen. En anställningsskyddsregleringsom ger arbetsgivarna de rätta drivkrafternaför att internalisera de sociala kostnaderna föruppsägningar är därmed ekonomiskt effektiv.Svensk forskning som kastar ljus över frågan omhuruvida arbetsrätten, och särskilt lagen om anställningsskydd,objektivt sett är ett hinder för tillväxtexisterar knappt (jfr dock Calleman 2000). Det förekommeren rad undersökningar av arbetsgivaressubjektiva uppfattningar om vad som hindrar derasföretag från att växa. Ofta är det enkäter beställda avintresseorganisationer, och frågan är vad de mäter.154