Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

eror bland annat på unik kompetens, starka forskningstraditioner,goda relationer på arbetsplatsernaoch god tillgång till kompetent arbetskraft (ISA m fl2005). Dessa exempel understryker också att en avSveriges främsta konkurrensfördelar är en välutbildadarbetskraft.Men åsikterna bland forskare går alltså ändå isärom arbetsgivarnas utbildningskrav verkligen överensstämmermed de arbetsuppgifter som ska utförasi arbetslivet. Det finns olika metoder att mäta hur välarbetsgivarnas utbildningskrav överensstämmer medjobbens krav på utbildning. Forskare som har valtatt studera SCB:s levnadsnivåundersökningar (ULF)kommer fram till att de anställdas utbildningsnivåhar stigit klart snabbare än jobbens kvalifikationskravmellan 1974 och 2000 (le Grand m fl 2004).En annan metod går ut på att matcha arbetstagarnasutbildningsnivå med de utbildningskrav som jobbenkräver enligt Standard för svensk yrkesklassificering(SSYK). Då blir resultatet det omvända och visar atten ganska stor andel är underutbildade för sina jobb,främst äldre arbetskraft (ITPS 2001).Vilka metoder och vilket material som ger denbästa bilden av villkoren på arbetsmarknaden kanman tvista om. De prognoser som AMS publicerarom de framtida jobben ger dock en entydig bild avjobbens kvalifikationskrav. Kunskapsinslaget ökarinom många yrken. De senaste årens verksamhetsomläggningaroch rationaliseringar har lett till attdet allt oftare ställs krav på personal att behärskanärliggande arbetsuppgifter, vilket också förutsätteren bredare utbildningsbakgrund. Förutom yrkesmässigkompetens efterfrågas i allt större utsträckningstrategisk och social kompetens. Förändradeverksamheter och ökade kvalifikationer hos de anställdainnebär även att arbetsgivarroller och arbetsorganisationeromskapas. Decentralisering ochfunktionell flexibilitet framhålls som alltera nödvändigt,vilket berörs mer utförligt i kapitel 12 och 14.Förändringsprocessen har emellertid gått långsamthos många arbetsgivare, vilket kan bero på osäkerhetoch kompetensbrister (AMS 2005a).Under 1990-talet skedde en sysselsättningsökninginom främst den kunskapsintensiva tjänstesektorndär utbildningskraven är höga, medan de övriga sektorernaminskade sina sysselsättningsandelar. Speciellthårt drabbades jobben inom arbetsintensivadelar av industri- och tjänstesektorena. Enligt AMSkommer kraven på förnyelse och utveckling inomenskilda företag och myndigheter för att pressakostnader och öka konkurrenskraften att skärpas.Produktionsprocesserna automatiseras och blir merinvecklade, samtidigt som produkternas livslängd påmarknaderna kortas, vilket måste ses som ett svar påden allt tuffare konkurrensen.Detta är alltså några av de faktorer som talar föratt kompetenskraven kommer att höjas. Men dethandlar inte bara om behov av utbildning utanförarbetsplatserna utan i lika hög grad ett ökat behovav arbetsplatsförlagd utbildning.Utbildningskrav och utbildningsstandardRegeringen har formulerat ett mål om att 50 procentav en årskull ska ha påbörjat eftergymnasial utbildningföre 25 års ålder. Hur ser då arbetsmarknaden utför högskoleutbildade? Arbetsmarknaden har i regelvarit god för akademiker men har under de senasteåren försämrats något. Den generellt sett försämradeefterfrågesituationen på arbetsmarknaden har inneburitatt konkurrensen om jobben hårdnat, vilket gårut över välutbildade unga som saknar tillräcklig yrkeserfarenhet.Men de relativa svårigheterna för demmed eftergymnasial utbildning ska inte överdrivas.Arbetslösheten är fortfarande betydligt högre blandlågutbildade. Även själva arbetskraftsdeltagandethar en tydlig koppling till utbildningsbakgrunden.Under 2004 var i genomsnitt tre procent av befolkningenmed lång eftergymnasial utbildning arbetslös,medan drygt tio procent stod utanför arbetskraften.Detta ska jämföras med personer med högst grundskoleutbildning,där andelen arbetslösa i genomsnittvar fyra procent, samtidigt som en betydande andel,närmare 30 procent, stod utanför arbetskraften (SCB,AKU). Även när vi tittar närmare på andelen personersom deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan viurskilja att lågutbildade och arbetslösa med långa inskrivningstiderär överrepresenterade. Tittar vi tillexempel på ungdomar under 25 år kan vi konstateraatt obalanstalet, det vill säga öppet arbetslösa plus desom sysselsätts i arbetsmarknadspolitiska program,år 2004 motsvarade 20 procent för dem med enbartgrundskoleutbildning och nio procent för dem mednågon högskoleutbildning (AMS 2005b).118