Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

skulle kunna produceras om alla sysselsatta arbetadeheltid – här kallad ”heltidspotential”.Figuren visar tre staplar för varje land. Den förstavisar de timmar som faktiskt arbetats, med sjukskrivningoch föräldraledighet borträknat. Den andrastapeln visar den avtalade arbetstiden, om alla arbetadeexakt som var överenskommet. Den tar alltsåhänsyn till att vissa arbetar deltid. Den tredje stapelnuppskattar heltidspotentialen, det vill säga omde som arbetar deltid gick upp i heltid och om ingenvar sjukskriven.Om vi jämför figur 2.8 med figur 2.9 ser vi attSverige har en av de högsta sysselsättningsnivåernai Europa, men att mindre tid faktiskt produceras.Det beror till stor del på att många arbetar deltid iSverige, men också på sjukskrivningar och föräldraledigheter.Mycket deltidsarbetade finns även i Danmark,Storbritannien, Österrike och, inte minst, iNederländerna. Vi kan dra slutsatsen att många avde sysselsatta faktiskt är frånvarande från arbetet ide nordeuropeiska länderna (inklusive Österrike),till skillnad från de sysselsatta i flera av de sydeuropeiskaländerna. Det visar också hur svårt det kanvara att göra rimliga internationella jämförelser närnationella regelverk skiljer sig åt.Att granska sysselsättningsgrad och arbetade timmari olika länder är ett sätt att jämföra arbetskraftsdeltagandetseffekter på samhällsekonomi och välfärd.Ett annat sätt att jämföra länderna är att se på de arbetandesförsörjningsbörda. Figur 2.10 jämför tre olikamått. De första två staplarna jämför den demografiskaförsörjningskvoten – det vill säga antalet personer i arbetsförålder (15–64) delat med den totala befolkningen.Här kan man se att Sverige och det övrigaEU ligger i princip på samma nivå; de arbetsföra skai genomsnitt försörja en och en halv person var. Mendetta mått tar inte hänsyn till att många är i arbetsförålder men ändå inte tillhör de sysselsatta – de inaktivaoch de arbetslösa. Om man tar bort dessa från de försörjandekommer delvis en annan bild fram. Det visarsig att de flesta faktiskt försörjer fler än 1,5 person (iSverige 2,1 personer, i EU i genomsnitt 2,3). Detta ärden ekonomiska försörjningskvoten.Men vi måste också beakta att bland dem som hararbete är en del frånvarande till exempel på grund avföräldraledighet eller sjukskrivning. För att ta hänsyntill det måste man använda sig av modifierad eller faktiskAntal personer3,02,52,01,51,00,50,0EUSverigeDemografisk Ekonomisk FaktiskFigur 2.10. Försörjningskvoten. Antal personer. Källa: Eurostat,2004.försörjningsbörda, ett mått som bara tar med de personersom är i arbete (hänsyn har här endast tagits tillföräldraledighet och sjukskrivning). Då ser vi att försörjningsbördanär större, både för Sverige (2,3 personer)och för EU (2,5) (Rauhut & Malmberg 2003).Försörjningsbördan minskar naturligtvis om såmånga som möjligt i arbetsför ålder arbetar. Omsjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet förungdomar och för personer med annan etnisk härkomstminskade skulle också försörjningsbördanminska. Detsamma gäller om fler deltidsarbetandearbetade heltid. Sverige kan inte som andra europeiskaländer öka arbetskraftsdeltagandet bland kvinnoroch äldre särskilt mycket för att förbättra försörjningssituationen.24