Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

på den offentliga ekonomin ska bli för hård, och insatserför att höja sysselsättningen måste utformaspå alla nivåer: nationellt, regionalt och lokalt.Årsbokens uppläggningÅrsboken består av två delar. I den första delen beskrivs,med hjälp av ett antal indikatorer, utvecklingeninom arbetslivet i Sverige och EU från 1990 och framtill idag. Därefter görs en fördjupad analys av situationenför personer som hamnat utanför arbetslivetav någon anledning.Bokens andra del är en antologi uppdelad i tresektioner. Den första sektionen, ”Befolkningsförändringaroch potentiellt arbetskraftsutbud”, ger enbild av arbetskraftsutbudet, dels generellt mot bakgrundav framtida åldersförändringar dels potentielltmot bakgrund av sysselsättningsförhållanden förolika grupper. I kapitel 4 skriver Ola Nygren om hurden demografiska utvecklingen påverkar flödena avarbetskraft på nationell och regional nivå. I kapitel5 berör Ulla Arnell-Gustafsson de yngres ställningpå arbetsmarknaden och vad som kan göras för attkorta vägen från utbildning till arbetsliv. Carl-UlrikSchierup analyserar invandrarnas situation i kapitel6 och diskuterar förslag för att bryta diskrimineringoch utanförskap. I kapitel 7 fokuserar Stig Larssonpå funktionshindrade och förutsättningarna för attfler funktionshindrade ska komma i arbete.Den andra sektionen, ”Arbetsorganisationer ochanställningsformer i ett könssegregerat arbetsliv”,består av två kapitel som behandlar organisationsformeri arbetslivet, bland annat med avseende påkönsuppdelning, kompetensutveckling och rörlighet.Niklas Arvidsson och Eskil Ekstedt analyserari kapitel 8 projektorganiserade verksamhetsformer ienskilda företag och hur de påverkar anställningsformeroch hälsa. En central fråga är hur förenligprojektformen är med långsiktigt lärande. HannaWestberg belyser i kapitel 9 könssegregeringen,både i arbetslivet och inom utbildningen. Det kapitletvill analysera könsuppdelningens negativa effekterpå arbetskraftsförsörjning och välfärd.Den tredje och avslutande sektionen berör samhällsinstitutionernasbetydelse för arbetskraftsutbudoch sysselsättning. I kapitel 10 behandlar Dan Grannasoch Jonas Olofsson utbildningsinstitutionernasroll och förespråkar ett närmande mellan utbildningoch arbetsliv för att motverka tendenser till ”överutbildning”.Gabriella Sjögren Lindquist och EskilWadensjö redogör i kapitel 11 för utbredningen avavtalsförsäkringar och betonar att enskildas arbetssökandepåverkas både av förmåner i avtalad formoch i lagreglerade socialförsäkringar, vilket denoffentliga debatten ofta missar. I kapitel 12 berörHenrik Bäckström och Jan Ottosson omställningsavtalensbetydelse inom arbetsmarknadspolitiken.Kan omställningsavtalen bidra till bättre matchningoch snabbare flöden från arbetslöshet till jobb? I kapitel13 analyserar Andreas Westermark institutionernapå lönebildningsområdet och hur de påverkarförutsättningarna för en balanserad lönebildningoch en högre sysselsättning. Kapitel 14, avslutningsvis,berör de arbetsrättsliga regleringarnas effekterpå sysselsättningen, både i ett internationellt ochsvenskt perspektiv. Kerstin Ahlberg, Niklas Bruunoch Jonas Malmberg ger en bred forskningsöversiktoch förordar undantag i LAS för mindre företag.Boken spänner följaktligen över breda fält. Viberör sysselsättning i utvalda grupper, förändringari företags- och arbetsorganisationer och slutligeneffekterna av olika institutioner och regleringar. Detsom förenar texterna är dock ett tydligt fokus på arbetskraftsutbudoch sysselsättning.Not1. Gränsvärdet för en icke-inflationsdrivande arbetslöshetkallas NAIRU eller non-accelerating inflation rate ofunemployment.14© Foto: Ulf Huett Nilsson/Bildhuset