Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 2Utvecklingen inom arbetslivetfrån 1990 och framåtNina Bergman, Maria Zavisic, Anders Wikman och Kerstin AhlbergAnställd, frånvarande och stressad – är det den typiske svensken? Hur är det i andra länder?I Sverige jobbar fler människor sett till befolkningsstorleken än i många andra europeiska länder,samtidigt arbetas inte lika många timmar som på andra ställen. Kan det förklaras av att många deltidsarbetareller är föräldralediga? Och av att vi är sjukskrivna oftare och längre än våra europeiska grannar.Detta trots att vi ofta har jobb som borde stimulera, med stort utrymme för egna val och eget ansvar.Kapitlet diskuterar olika aspekter på arbetslivet utifrån ett jämförande europeiskt perspektiv. Förjämförelserna har indikatorer använts från arbetsmarknaden: sjukfrånvaron, arbetsmiljön och så kalladelivskvalitetsfrågor.Trender och utveckling inom arbetslivet kan redovisaspå många olika sätt. När Arbetslivsinstitutetsfick i uppdrag att redovisa ”trender och utvecklinginom arbetslivet” i Sverige och andra jämförbaraländer genomfördes en kartläggning av bokens tilltänktamålgrupper och deras behov av fakta och information.Målgrupperna är både användare inomden akademiska världen och sådana som använderarbetslivsstatistik och indikatorer i sitt arbete inomregeringskansliet, myndigheterna, arbetsmarknadsparternaoch intresseorganisationer. Målgruppernasåg gärna att årsboken kondenserar den stora mängdfakta och forskning som finns idag. Texten har indelatsi fyra områden: arbetsmarknad (som beskrivs genomarbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad ochförsörjningskvot), arbetsskador och sjukfrånvaro,arbetsmiljö samt arbetets roll i det övriga livet. Avslutningsvisgör vi en utblick mot vad som är på gånginom arbetsrätten i EU.Sveriges situation jämförs med andra länder, delsöver tid mellan Sverige och EU och dels enbart under2004. Figurerna visas enligt principen ”fallande värden”när en variabel används och enligt nord-sydligordning när flera variabler används.Metod och källbeskrivningSom grund för detta kapitel har flera källor använts.Den statistik som rör arbetsmarknad kommer iförsta hand från Eurostats Labour Force Survey som påsvenska kallas arbetskraftsundersökningen (AKU).Med hjälp av material från AKU jämför vi situationenoch utvecklingen i Sverige med den i andraEU-länder. Labour Force Survey delar in befolkningeni arbetsför ålder (15–65 år) i tre huvudgrupper:inaktiva, arbetslösa och sysselsatta. De inaktivaär personer utanför arbetskraften, som varken hareller söker något arbete. Det kan till exempel vara18