Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

vissa kategorier av invandrade är klart mera utsattaän andra (se vidare t ex Berggren & Omarsson 2001,Bevelander 2000, Ekberg & Gustafsson 1995, Hjerm2002, RRV 1992, Schierup & Paulson 1994, Spalloni1994). Lägsta formella utbildningsnivån finner manbland utländskt födda från andra nordiska länder,som dock har en relativt stark position på den svenskaarbetsmarknaden. Däremot är till exempel utländsktfödda män invandrade från Afrika och Asien starktmissgynnade när det gäller sysselsättning, trots att dehar en utbildningsnivå som motsvarar svenskföddamäns, och kvinnor med samma icke-europeiska ursprunghar en utbildningsnivå som motsvarar denför kvinnor från andra nordiska länder (Integrationsverket2002, s 41 ff).Indirekt institutionell diskriminering tycks varaen väsentlig faktor i sammanhanget. Lagen om anställningsskydd(LAS) verkar i praktiken fungera somen form av indirekt institutionell etnisk diskriminering,hävdar till exempel Integrationsverket i RapportIntegration från 2002 (Integrationsverket 2002,s 40 ff). Vid företagsnedläggningar eller nedskärningardrabbas särskilt anställda med invandrarbakgrundmed kortare anställningsperioder än infödda.Personer som kom till Sverige som flyktingar under1980- och 1990-talen är särskilt utsatta för dennaindirekta diskriminering. Invandrade som har botti landet kortare tid används som en flytande reservarbetskrafteller buffert på arbetsmarknaden.Men flera undersökningar visar att invandradesfunktion som konjunkturbuffert även drabbar individermed långa anställningstider, och att mer direktdiskriminering är viktig att uppmärksamma (Hjerm2002, Integrationsverket 2002, s 44 ff). Multivariataanalyser som eliminerar effekterna av invandradesöverrepresentation i ”tillfälliga anställningar”, generelltkortare tid i arbetsmarknaden, och dessutomkontrollerar för ålder, kön, vistelsetid i Sverige,bransch, utbildning och facklig hemvist, visaratt uppsägningsmönster under lågkonjunktur, alltannat lika, ändå drabbar invandrade hårdare än infödda(Arai & Vilhelmsson 2002, Integrationsverket2002, s 45). Detta tycks endast till mycket liten delbero på att de talar sämre svenska (Arai m fl 1999,Integrationsverket 2002, s 49, Vilhelmsson 2002).En särskilt kategori med en marginaliserad positionpå arbetsmarknaden är invandrade med långaanställningstider och lång vistelse i Sverige som förtidspensioneraspå grund av effekterna av dålig hälsaoch lång tid i arbetsmarknadens mest påfrestandejobb (Paulson 1994). Men detta, framför Schierup,Paulson och Ålund (1994) kan ofta förklaras medtidigare diskriminering avseende tillgång till internutbildningoch möjligheterna att avancera tillmindre påfrestande och mer stimulerande och självständigaarbetsuppgifter.Unga människor med bakgrund utanför Europaär, liksom sina invandrade föräldrar, särskilt utsatta(Behtoui 2004; Lundh 2002) med, utifrån data från1998, nästan fyra gånger så stor risk att vara arbetslösaän personer med två svenskfödda föräldrar(Lundh 2002, s 74). Barn till anställda utlandsföddapersoner har lägre inkomst än barn till ”etniskt”svenska föräldrar, och barn till arbetslösa eller anställdai låglöneyrken löper särskilt stor risk att blimarginaliserade (Vilhelmsson 2002). Detta skaparen utsatthet som förstärks generation för generation.Men vad som är särskilt oroande och som pekar pådiskriminering som en viktig faktor även i ett längreperspektiv, är att barn till invandrade tycks vara markantmissgynnade även om man konstanthåller förfaktorer som hur bra de talar svenska samt föräldrarsutbildning och arbetsmarknadsposition. Till ochmed barn till invandrade föräldrar med bättre betygän barn till etniskt svenska föräldrar löper dubbeltså stor risk att hamna i arbetslöshet som barn till inföddaföräldrar (Lundh 2002, s 74). Det är sannolikt,hävdar Behtoui (2004), att dessa mönster återskapaspå grund av att utlandsfödda och deras barn inte hartillgång till kontaktnät som gynnar den personligakarriären i ett samhälle och på en arbetsmarknad därföretagen föredrar att använda sig av informella rekryteringskanaler.Samtidigt visar det sig, när man undersöker utvecklingensedan 1990-talet, att allt fler ungdomarmed invandrarbakgrund hoppar av gymnasieskolan(Olofsson 2005). Detta kan, förklarar Reza Eyrumlü(1992) i boken Turkar möter Sverige, handla om ensorts självuppfyllande profetia, där ungdomar medinvandrar- och arbetarklassbakgrund drar den logiskaslutsatsen att utbildning och strävan mot enprofessionell karriär i alla fall inte lönar sig.Således tycks många unga med invandrarbakgrundse eget företagande som en väg ur social mar-71