Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

studier från USA (t ex

studier från USA (t ex Light & Rosenstein 1995, Waldinger1996), utebli av eget företagande för gruppermed invandrarbakgrund i Sverige. Små företag medliten ekonomisk marginal, social osäkerhet, mycketlånga arbetstider och brist på arbetslöshetsförsäkringgör det svårt för många egna företagare att köpa insig i det svenska sociala säkerhetssystemet (se Levin &Weström 2001).Detta stödjer Kloostermans (1999) argument attde socialdemokratiska välfärdsstaterna i Skandinavienoch de konservativa kristdemokratiska välfärdsstaternapå kontinenten, som Nederländerna ochTyskland, skapar villkor för invandrades småföretagandesom väsentligt skiljer sig från traditionellt”liberala” välfärdsstater som USA och Storbritannien.Ingångströsklen till de skyddade och striktreglerade arbetsmarknaderna i de kontinentala välfärdsstaternaoch i Skandinavien är hög. Invandradeoch deras barn som lyckas uppnå och hålla fast ettjobb inom den formella, reglerade sektorn av arbetsmarknadenär allmänt sett mindre motiverade att bliegna företagare än invandrade i USA och Storbritannien,där:eget företagande inte bedrivs så mycket mot bakgrundav brist på öppningar inom de minst gynnsamma delarnaav arbetsmarknaden, som mot bakgrund avblockeringar för vidare mobilitet till högre nivåer(Kloosterman 1999, s 100).Motivet att bli entreprenör i den liberala anglosaxiskakontexten är alltså, enligt detta resonemang,oftare hoppet om högre inkomst, medan invandradeoch deras barn i de socialdemokratiska eller konservativasammanhangen i högre grad söker sig till egetföretagande som en utväg när alla andra vägar in tillarbetsmarknaden tycks stängda. De många lågavlönadejobben i de liberala brittiska och amerikanskasammanhangen verkar stimulera olika nischer föreget företagande, medan höga arbetskostnader ochden strikta styrningen i de starkt reglerade välfärdssystemenoch arbetsmarknaderna kräver stora investeringarfrån småföretagen.Detta medför att eget företagande och entreprenörskapkoncentrerar sig till ett mindre antal nischer– som restaurang och detaljhandel – där konkurrensenär hård om inte ”entreprenörerna” drivsunder jorden, in i den informella ekonomin, för attundvika reglering och kontroll. Denna situationföranledde Hedi bel Habib (2001) att kalla Sverigesnya klass av så kallade etniska entreprenörer för”ett nytt proletariat”. Ett sådant perspektiv pekar påatt en effektiv policy mot social uteslutning genomstimulering till eget företagande måste vila på blottläggandeav institutionella barriärer och på långsiktigaoch genomtänkta utvecklingsstrategier (se t exRosing m fl 2001).Betydelsen av diskrimineringI likhet med i andra gamla invandringsländer i Europa,som Tyskland, Frankrike och Nederländernahar sedan 1980-talet de växande sysselsättningsproblemenför invandrade i Sverige hängt ihop medutflyttningen av jobb till nya industrizoner globalt.Detta har, i likhet med rationalisering och teknologiskutveckling, särskilt drabbat de jobb inom detraditionella basindustrierna som sysselsatt flest invandrade.Flyktingar som fick uppehållstillstånd under1980- och 1990-talen upplevde dessutom växandesvårigheter att etablera sig på den skyddade,reglerade, men även alltmer segmenterade, svenskaarbetsmarknaden. Detta hänger sannolikt ihop medändrade institutionella ramar för flyktingmottagande(se t ex diskussionen i Schierup 1991). Men dethandlar även om nya former av arbetsorganisationsom stimulerar till utvecklingen av så kallade ”homosociala”arbetsgrupper, med diskriminerande effekter,vilket leder till en fördjupning av den ojämnaetniska arbetsdelningen inom och mellan företag(Schierup & Paulson 1994, för ett alternativt perspektivse Bevelander 2000, Lundh 2002, Scott1999).Ny statistisk från Integrationsverket (2002) visarpå diskrimineringens centrala roll för invandradesoch deras barns missgynnade ställning på den svenskaarbetsmarknaden. Således verkar företagsledare oftabortse från kompetens och kvalifikationer hos utlandsföddafrån icke EU-länder (Integrationsverket2002, s 41 ff). Detaljerade registerstudier visar attdet inte går att förklara låg sysselsättning och hög arbetslöshetbland utländskt födda med låg utbildning.Visserligen har utbildning betydelse men i mycketlägre grad när det gäller invandrade än infödda, och70

vissa kategorier av invandrade är klart mera utsattaän andra (se vidare t ex Berggren & Omarsson 2001,Bevelander 2000, Ekberg & Gustafsson 1995, Hjerm2002, RRV 1992, Schierup & Paulson 1994, Spalloni1994). Lägsta formella utbildningsnivån finner manbland utländskt födda från andra nordiska länder,som dock har en relativt stark position på den svenskaarbetsmarknaden. Däremot är till exempel utländsktfödda män invandrade från Afrika och Asien starktmissgynnade när det gäller sysselsättning, trots att dehar en utbildningsnivå som motsvarar svenskföddamäns, och kvinnor med samma icke-europeiska ursprunghar en utbildningsnivå som motsvarar denför kvinnor från andra nordiska länder (Integrationsverket2002, s 41 ff).Indirekt institutionell diskriminering tycks varaen väsentlig faktor i sammanhanget. Lagen om anställningsskydd(LAS) verkar i praktiken fungera somen form av indirekt institutionell etnisk diskriminering,hävdar till exempel Integrationsverket i RapportIntegration från 2002 (Integrationsverket 2002,s 40 ff). Vid företagsnedläggningar eller nedskärningardrabbas särskilt anställda med invandrarbakgrundmed kortare anställningsperioder än infödda.Personer som kom till Sverige som flyktingar under1980- och 1990-talen är särskilt utsatta för dennaindirekta diskriminering. Invandrade som har botti landet kortare tid används som en flytande reservarbetskrafteller buffert på arbetsmarknaden.Men flera undersökningar visar att invandradesfunktion som konjunkturbuffert även drabbar individermed långa anställningstider, och att mer direktdiskriminering är viktig att uppmärksamma (Hjerm2002, Integrationsverket 2002, s 44 ff). Multivariataanalyser som eliminerar effekterna av invandradesöverrepresentation i ”tillfälliga anställningar”, generelltkortare tid i arbetsmarknaden, och dessutomkontrollerar för ålder, kön, vistelsetid i Sverige,bransch, utbildning och facklig hemvist, visaratt uppsägningsmönster under lågkonjunktur, alltannat lika, ändå drabbar invandrade hårdare än infödda(Arai & Vilhelmsson 2002, Integrationsverket2002, s 45). Detta tycks endast till mycket liten delbero på att de talar sämre svenska (Arai m fl 1999,Integrationsverket 2002, s 49, Vilhelmsson 2002).En särskilt kategori med en marginaliserad positionpå arbetsmarknaden är invandrade med långaanställningstider och lång vistelse i Sverige som förtidspensioneraspå grund av effekterna av dålig hälsaoch lång tid i arbetsmarknadens mest påfrestandejobb (Paulson 1994). Men detta, framför Schierup,Paulson och Ålund (1994) kan ofta förklaras medtidigare diskriminering avseende tillgång till internutbildningoch möjligheterna att avancera tillmindre påfrestande och mer stimulerande och självständigaarbetsuppgifter.Unga människor med bakgrund utanför Europaär, liksom sina invandrade föräldrar, särskilt utsatta(Behtoui 2004; Lundh 2002) med, utifrån data från1998, nästan fyra gånger så stor risk att vara arbetslösaän personer med två svenskfödda föräldrar(Lundh 2002, s 74). Barn till anställda utlandsföddapersoner har lägre inkomst än barn till ”etniskt”svenska föräldrar, och barn till arbetslösa eller anställdai låglöneyrken löper särskilt stor risk att blimarginaliserade (Vilhelmsson 2002). Detta skaparen utsatthet som förstärks generation för generation.Men vad som är särskilt oroande och som pekar pådiskriminering som en viktig faktor även i ett längreperspektiv, är att barn till invandrade tycks vara markantmissgynnade även om man konstanthåller förfaktorer som hur bra de talar svenska samt föräldrarsutbildning och arbetsmarknadsposition. Till ochmed barn till invandrade föräldrar med bättre betygän barn till etniskt svenska föräldrar löper dubbeltså stor risk att hamna i arbetslöshet som barn till inföddaföräldrar (Lundh 2002, s 74). Det är sannolikt,hävdar Behtoui (2004), att dessa mönster återskapaspå grund av att utlandsfödda och deras barn inte hartillgång till kontaktnät som gynnar den personligakarriären i ett samhälle och på en arbetsmarknad därföretagen föredrar att använda sig av informella rekryteringskanaler.Samtidigt visar det sig, när man undersöker utvecklingensedan 1990-talet, att allt fler ungdomarmed invandrarbakgrund hoppar av gymnasieskolan(Olofsson 2005). Detta kan, förklarar Reza Eyrumlü(1992) i boken Turkar möter Sverige, handla om ensorts självuppfyllande profetia, där ungdomar medinvandrar- och arbetarklassbakgrund drar den logiskaslutsatsen att utbildning och strävan mot enprofessionell karriär i alla fall inte lönar sig.Således tycks många unga med invandrarbakgrundse eget företagande som en väg ur social mar-71

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån