Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 6Den svenska ”vertikala mosaiken”Carl-Ulrik SchierupHur ser den etniska delningen på dagens svenska arbetsmarknad ut? Enligt Integrationsverket löperutlandsfödda ”afrikaner” och ”asiater” efter 20 års vistelse i Sverige fortfarande dubbelt så stor risk föratt vara arbetslösa som infödda med liknande utbildning och ålder.Födda i Asien, Afrika, Latinamerika eller europeiska länder utanför EU hamnar i långt högre grad itillfälliga jobb än inrikes födda.Carl-Ulrik Schierup tar upp diskrimineringens betydelse, pekar på den alltmer omdiskuterade gråeller svarta sektorn av arbetsmarknaden, diskuterar villkoren för ett växande antal ”papperslösa” påarbetsmarknaden, diskuterar det så kallade Vaxholmsfallet och att invandrare oftare förlorar jobbet ilågkonjunkturer. Han förklarar hur fackets starka organisation i Skandinavien länge har minimerat denoreglerade arbetsmarknaden, men att facket nu står inför en ny situation.Visserligen har invandrarnas ställning på arbetsmarknaden fått mer uppmärksamhet inom forskningenpå senare år. Men det behövs mer forskning om institutioner och organisationer, och om institutionellaförutsättningar för ökad arbetslivsintegration både inom det privata näringslivet och i denoffentliga sektorn, anser Schierup. Han anknyter också till den internationella forskningen.I slutet av 1960-talet beskrev den kanadensiska forskarenJohn Porter (1968) det nordamerikanska samhälletsom en ”vertikal mosaik” – ett samhälle där klass ochetnicitet genomkorsade varandra och skapade en komplexmosaik av social ojämlikhet. Ojämnt fördeladeekonomiska, sociala och kulturella resurser betyddeojämnt politiskt inflytande. Ungefär samtidigt börjadeockså en svensk vertikal mosaik att träda fram, däräven en genusdimension uppmärksammades (Schierup& Ålund 1987, Ålund 1985). Detta brukar idagofta analyseras med begreppet intersektionalitet. Mendet finns en väsentlig skillnad mellan den klasskiktadeoch könssegregerade, etniskt delade arbetsmarknadenunder den ”svenska modellens” glansdagar, ochdagens skärpta sociala, etniska, klass- och könsmässigauteslutning som tagit form under 1990-talet (se vidarei Schierup m fl 2006, kapitel 8).Efter en kort historisk tillbakablick på invandringenoch den svenska modellen beskriver jag i detföljande olika dimensioner av den etniska delningenpå dagens svenska arbetsmarknad. Jag tar upp frågorom sysselsättning, arbetslöshet och nya anställningsformer.Jag berör diskrimineringens betydelse ochden alltmer omdiskuterade grå eller svarta sektornav arbetsmarknaden. Till slut pekar jag på behov avfördjupad och internationaliserad forskning.Historisk bakgrund – invandringenoch den svenska modellenEfterkrigstidens organiserade rekrytering av migrantarbetarenådde sin kulmen under sent 1960-taloch tidigt 1970-tal. Arbetskraftsinvandringen bidrogtill att kyla ner en het arbetsmarknad, gynnade ex-64