Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

1845
Hierta har haft en högst märkvärdig lycka, det är obestridligt, men få
personer hafva också fått umgälla det med så mycket skällsord, som han.
Lyckligtvis är han den, som kan besvara ett hvasst ord med ett annat,
och för öfrigt är han dock redan, man säge hvad man vill, en man som
har sitt blad i Sverges historia. Han har, naturligtvis icke ensam, men i
alla fall i främsta rummet såsom anordnare, organisatör, sammanhållare,
bragt sin tidning upp till en betydelse, hvarigenom den numera verkar
temligen direkt på fosterlandets öden, och hela pressen har i och
med detsamma blifvit hos oss en magt i staten, hvilken i det största, som
det minsta gör sig gällande. Hiertas förnämsta förtjenst ligger utan tvifvel
i hans fina instinkt att se hvad som för ett visst ögonblick eller ett
visst ändamål är det tjenligaste och klokaste. Den mera ultraradikala
fraktionen har icke alltid på sista tiderna varit nöjd med hans position
och hans sätt att gå till väga, men det har ofta slutligen visat sig, att hans
politik imedlertid icke varit så illa uträknad; och det bästa beviset för att
han annars verkligen förstått det stora publikum riktigt, är den tillförne
oerhörda cirkulation Aftonbladet nu eger. Femtusen abonnenter äro
och förblifva dock ett godt testimonium, man må betrakta saken hur
som heldst.
Hierta är skapad till industriel eller till finansminister. För en annan
skulle ett sådant blad som Aftonbladet ge alldeles tillräckligt att beställa,
men han har dessutom tid till mångfaldiga olika verksamhetsarter. Hans
boktryckeri sysselsätter hundra personer och en ångmaschin, hans förlagshandel
är ytterst vidsträckt, han är dessutom fabriksidkare i icke
obetydlig skala, något litet skeppsredare, har diverse municipala befattningar
och är under riksdagarna ledamot af Riddarhuset. Skulle man tro
att en menniska med så många bestyr likväl kan ha lediga mellanstunder
för att skämta i sin älskvärda familj, för att pyssla om blommorna i sin
trädgård eller att ströfva Mälarens stränder omkring med sin lustjakt?
Men jag bör tillägga, att det gå med en viss hast, hvad den gode mannen
företager sig, och att denna hast icke tillåter någon öfverdriven grundlighet
eller ordentlighet. Sålunda kan det visserligen hända, att när man
är ute och åker, kör man hästarna vid en hastig vändning in i en hörnbutik,
liksom, när man är ute och seglar, att man sätter en smula på
grund här och der vid landtuddarna; men hvad mer? när man i alla fall
108 | från Pressarkivet