Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

1825–1849
med tidningen nordpolen sträckte sig tidningskartan 1846 upp till
Piteå, som vid mitten av seklet utgjorde en av fyrtiotalet orter med tidning.
antalet tidningar, uppgav en hävdatecknare 1841, var nu 112, eller
mer än fyrfaldigt fler jämfört med sekelskiftets 25. siffrorna är något osäkra,
men de antyder expansionen och vittnar dessutom om att pressen allt
oftare blev föremål för historiska betraktelser. På en del orter fanns nu
både två och tre konkurrerande blad, ett faktum som enligt vissa kritiker
bidrog till politiseringen, ty vad återstod annat än att då, som det heter i
ett exempel från 1839, ”slå sig på oppositionen” i jakten på läsare och
annonsörer.
tidningarna blev alltså fler. konkurrensen tilltog. De utkom oftare, och
oftare i det större folioformatet (ett ark vikt på mitten). Mängden tidningstext
upplevdes överskölja landet, om detta vittnar flera av våra exempel.
Än mer text kunde tryckas in med en uppdelning i spalter, vilket hos de
ovana kunde ge upphov till lustiga läsningar på tvärs över spalterna, åtminstone
om vi får tro en skämtare från 1835. Även annat gjorde att tidningarna
alltmer antog ett utseende vi fortfarande känner igen. bilder började
dyka upp; xylografin slog igenom på allvar under andra halvan av
1840­talet. rubriker började bli regel, inte undantag. Populär blev i inledningen
av 1840­talet följetongen, placerad ”under strecket” och avsedd
att attrahera inte minst kvinnorna och ungdomen (se exemplen från 1843,
1844, 1846 och 1847). annonserna utformades med allt större konstfär­
60 | från Pressarkivet