Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

N:o och lyckligen blifvit bunden, väntar den ett annat olycksöde. Böckerna,
tillgängliga på hedersplatsen i bokhyllan, blifva lästa och omlästa;
men tidningen blir till följe af sitt folioformat vanligen undanlagd i något
vindskontor och der glömd tills den vid sterbhusauktionen bortslumpas
som makulatur. Trots allt hvad den en gång i afgörande ögonblick ingripit
i de största frågor, i samhällsomskapande händelser, slutar den alltför
ofta med att uppskattas efter pappersvärdet i hvardagslifvets tjenst.
Hvad åter publicistkallets anseende beträffar, så torde ännu i dag, till
och med bland vetenskapsmännen och litteraturens stormän, de finnas,
hvilka se ned på en tidningsartikel ungefär som en kapellmästare lyssnar
till en melodi spelad på dragharmonika; begagna de sjelfva tidningsinstrumentet,
så sker det blott när det faller dem in att ställa till folknöje.
Och om än detta uppfattningssätt nu mera endast undantagsvis anträffas
bland bildningens hallstämplade målsmän, så har, trots allt, likväl
ännu en icke så ringa del af den stora allmänheten en ganska oklar mening
om att det icke är något nedsättande att skrifva i tidningar för penningar,
att hvarje litterärt arbete är sin lön värdt, och att frågan blott gäller
huru arbetet är beskaffadt och på hvad sätt lönen erhålles. Att dessa
två ting: arbetet i och för sig och arbetets art ännu i fråga om tidningsalster
kunna sammanblandas, ådagalägger mer än något annat att tidningsmannens
författarskap är yngst af alla, och att han sjelf i litteraturen intill
sista tiderna räknats som parveny. Och härigenom förklaras till en
del det alltför ringa intresse som historien och litteraturkritiken hittills
egnat publicisternas personligheter.
Numera blir likväl detta med hvarje dag som går alltmer förändradt.
Det mer eller mindre varaktiga och omfattande i skildringen af tidningsmannens
verksamhet under lifstiden, och minnet efter döden, skall
snart bero uteslutande på arten af hans egen personlighet och på det betydande
af hans lifsvärf.
(Emil Key, ”Inledning”, Försök till Svenska pressens historia, Stockholm, 1883,
s. 6f.)
———
Den som så studerat igenom de femtiosex spalterna, inbegripet humoristiska
bagateller och annonser om jernbanor, emigrantfartyg, patentmedicin,
svenskt snus samt efterlysningar af slägtingar, borttappade i
192 | från Pressarkivet