Från pressarkivet 1800-1899. En källsamling - Kungliga biblioteket

Än skall som i Thorgnys dagar Wid tinget segra wårt ord, Och den wilja,
som oss behagar, Skall bjuda wid rådslagens bord.
För trots wi icke bäfwe, Men tro efter fädrens sätt På sanningens
stålsmidda näfwe Och på äggen af wår rätt.
Derför åt sidan jag beder, Du högförnäma tropp! Si folket i slutna leder
På banan rycker opp!
Och weten, I klerker och herrar! Wi äro fromma som lam. Men we
hwem wägen oss spärrar! Wi wilja, wi måste fram.
(Ur Fem alldeles nya wisor, Linköping, 1848.)
Periodisk skrift kallas sådana tryckta skrifter, hvilka utgifvas i nummerföljd
och på bestämda tider. Den periodiska eller tidningslitteraturen
har, genom den lätthet, hvarmed den kringsprides, genom mångfalden af
sitt innehåll och ur ännu andra skäl ett stort inflytande – i de flesta fall
större än boklitteraturen – på det allmänna tänkesättet. Att ordna dess
juridiska förhållanden, så att missbruken förekommas, är tryckfrihetslagens
svåraste och vigtigaste uppgift. Med afseende å det stora inflytandet
af dessa skrifter, har man i vår Svenska tryckfrihetslag belagt hvarje tryckfrihetsbrott,
som begås medelst sådana skrifter, med dubbelt högre böter,
än som eljest stadgas. Äfven i ett annat afseende är den underkastad
en serskildt regel, nemligen att den ansvarige utgifvaren ståndar författare-ansvar
för tidningens hela innehåll, ehuru detta i de flesta tidningar
förskrifver sig ifrån flere författare. Det är också vanligt, att den ansvarige
ingalunda är den verklige utgifvaren, utan någon helt annan person, som
icke har mera att beställa med tidningen, än att han undertecknat den
anmälan om tidningens utgifvande, hvilken skall göras hos justitie statsministern.
En sådan anmälan måste nemligen ske för att få utgifva en periodisk
skrift; men justitie statsministern har ingen rätt att afslå densamma.
Meningen dermed är blott, att justitie statsministern, såsom väktare
mot tryckfrihetens missbruk, skall känna hvilka tidningar utgifvas och
hvilka personer som äro ansvarige för dem inför lagen. Hvar och en medborgare,
som icke blifvit dömd för nesligt brott eller förklarad förlustig
att föra andras talan, äger rätt att utgifva periodiska skrifter. Men sker
det utan tillståndsbevis af justitie statsministern, pliktar boktryckaren
100 R:dr och tryckningen inställes till dess tillståndsbevis blifvit erhållet.
116 | från Pressarkivet